Inom ungdomsfotbollen finns ett tydligt samband med att gå vidare ur selekteringsfaser om spelaren är tidigt född under året då de generellt är mer fysiskt mogna och får således en fysisk fördel. För att kringgå den opåverkbara fördel genom att vara tidig i sin fysiska mognad finns en alternativ laguttagning via biobanding som innebär lagindelning utefter nuvarande procentuella fysisk mognadsstatus. För att få en fördjupad kunskap kring skillnader av dessa två lagindelningsformat görs denna studie.  Syftet Var att jämföra antal sprungna meter inom olika hastighetsintervall mellan matcher med kronologisk åldersindelning mot matcher med biobanding som lagindelningsform.  Svenska fotbollsförbundet har i ett större projekt rekryterat 63 spelare vars löphastigheter analyserades via GPS. Föreliggande studie sammanställde och analyserade data från matcherna som en del i SvFF projekt. Resultat redovisades i medelvärden från fem olika hastighetszoner och den totala löpdistansen. Standardavvikelse redovisas tillsammans med variationskoefficient. Ett t-test genomförs för att analysera om det finns signifikanta skillnader.Resultatet tenderar vara olika i jämförelserna men det fanns signifikanta mer löpmeter i alla hastighetszoner inom jämförelsen av P13 mot 85-89%. Inom P15 och 95-100% fanns signifikant skillnad inom hastighetszon 1 och 3. I jämförelsen P14 och 90-94% sågs inga signifikanta skillnader.Sammanfattningsvis ger denna studie en ökad kunskap kring skillnader av löphastigheter av dessa olika lagindelningsformat. Kronologisk åldersindelning tenderar att ge mer antal löpmeter framförallt i de lägre hastigheterna. I de högre hastigheterna ses ingen gemensam signifikant skillnad.