This study is a degree project in information design with a focus on spatial design. This study is about investigating how students with a highly sensitive personality experience the study environment on Mälardalen's university campus. The purpose is also to investigate how, with the help of shape, color and symbols, one can communicate to the user which function the zones have.  In today's modern society, there are a variety of workplaces and everyone has different opinions about how to work. An officetype that aims for everyone to be able to choose for themselves how they want to work is flex office. In connection with the rebuilding of the campus in Eskilstuna, Mälardalen University has created a campus with an activity-based study environment, which is a type of flex office. In a flex office, there are usually different zones that meet different types of needs in the workplace. In this work, we look at whether these zones are communicated in a good way and whether the study places meet the needs of a highly sensitive student. The activity-based study environment on MDU's campus is today difficult to understand and the zones are hard to find. Is an activity-based study environment the right environment for a highly sensitive student to study in? Think a-loud protocol, space analysis and workshop have been used as methods in the study to be able to give a deeper understanding of the problem and to create a design proposal based on the methods. The theories that have been used in the study are wayfinding and wayshowing, visual communication in the room and the meanings of study places and zoning. / Detta arbete är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Den här studien handlar om att undersöka hur studenter med högkänslig personlighet upplever studiemiljön på Mälardalens universitetscampus. Syftet är även att undersöka hur man med hjälp av form, färg och symboler kan kommunicera vad de olika zonerna har för funktion. I dagens moderna samhälle finns en mängd olika arbetsplatser och alla har olika åsikter om hur man ska arbeta. En kontorstyp som syftar till att alla ska kunna välja själva hur de vill jobba är flexkontor. Mälardalens universitet (MDU) har i samband med ombyggnationen av campus i Eskilstuna skapat ett campus med en aktivitetsbaserad studiemiljö, vilket är en typ av flexkontor. I ett flexkontor brukar det finnas olika zoner som tillgodoser olika typer av behov på arbetsplatsen. I detta arbete tittar man på om dessa zoner kommuniceras på ett bra sätt och ifall studieplatserna tillgodoser de behov som en högkänslig student har. Den aktivitetsbaserade studiemiljö på MDUs campus är idag otydlig att förstå och zonerna är svåra att hitta till. Är en aktivitetsbaserad studiemiljö rätt miljö för en högkänslig student att studera i? Think a-loud protocol, platsanalys och workshop har använts som metoder i arbetet för att kunna ge en djupare förståelse för problemet samt för att kunna skapa ett designförslag baserat på metoderna. De teorier som har använts i arbetet är wayfinding och wayshowing, visuell kommunikation i rummet och studieplatsers betydelser och zonindelning.

Sommarskolan används för att uppnå godkänt betyg för de elever som ej har uppnått godkänt betyg under den ordinarie skolan. Det finns statistik på hur många som går på sommarskola, och hur många som klarar av att uppnå godkänt betyg, men det finns väldigt lite forskning om vad det är för undervisning och lärande som sker på sommarskolan. Syftet med detta examensarbete är att få bättre kunskap om matematikundervisningen på sommarskolan, vilket lärande som möjliggörs där och elevers uppfattningar om sitt lärande. En kvalitativ studie av matematikundervisningen på en sommarskola i Sverige har utförts, där data består av intervjuer, observationer och en skriftlig utvärdering. Tematisk analys har använts för att hitta mönster inom studiens data. Analysresultatet pekar på att elevernas arbetsinsats är mycket bättre på sommarskolan jämfört med den ordinarie skolan och uppfattas av eleverna själva som mycket bättre på grund av högre motivation och bättre studiemiljö. Den högre motivationen kan relateras till att eleverna har en kort och tydlig målsättning. / Summer schools in Sweden are used to achieve a pass grade for those students who have not achieved a pass grade during the regular school. There are statistics on how many people go to summer school, and how many people achieve pass grades, but there is very little research on what kind of teaching and learning takes place at summer schools. The purpose of this thesis is to gain better knowledge of mathematics teaching at summer schools, what learning is made possible there and students' perceptions of their learning. A qualitative study of mathematics teaching at a summer school in Sweden has been performed, where the data consists of interviews, observations and a written evaluation. Thematic analysis has been used to find patterns within the study data. The analysis results indicate that the students' work effort is much better at summer school compared to the regular school and is also perceived by the students themselves as much better because of higher motivation and a better study environment. This higher motivation can be related to the students having a short and clear objective.

Den digitala studiemiljön har blivit alltmer vanlig för högskolestudenter,och ökade ytterligare till följd av COVID-19-pandemin. Denna förändringhar inneburit att både studenter och lärare snabbt behövt anpassa sig till nyadigitala plattformar, verktyg och kommunikationsmetoder. Lärplattformarsom tillhandahölls av högskolorna spelade en betydande roll för attmöjliggöra distansundervisning och underlätta interaktionen mellanhögskolestudenter och lärare. Den snabba förändringen har också medförtutmaningar för den digitala studiemiljön, där engagemanget har varit lägreoch kommunikationen tagit en digital form. Under COVID-19 ökadehögskolestudenter markant sin användning av sociala medier (SM), vilketindikerar att de resurser som högskolorna tillhandahöll inte var tillräckliga.Studien strävade efter att identifiera utvecklingsmöjligheter för den digitalastudiemiljön genom att dra nytta av högskolestudenternas erfarenheter avSM användning under COVID-19. För att identifiera utvecklingsmöjligheterutfördes en kvalitativ forskningsansats med litteraturstudie och kvalitativintervjustudie. Studien har identifierat fyra utvecklingsmöjligheter som kanimplementeras i en digital studiemiljö: främja socialt stöd digitalt, brytaformalitet, nätverkande och skapa avbrott i studierna. Framtida digitalastudiemiljöer kan dra nytta av dessa utvecklingsmöjligheter för attutvecklas.

Denna studie undersöker vilken inkluderingsstrategi lärare använder sig av i matematikundervisningen. Studien lyfter fram viktiga faktorer kring inkluderingstrategier som berörs ute i skolverksamheterna. Studiens frågeställningar lyder: Vilken, om någon, inkluderingsstrategi använder sig lärare av för att inkludera elever som befinner sig i matematiksvårigheter? Och På vilket sätt uttrycker sig inkludering utifrån dynamisk-, deltagande- och innehållsinkludering? För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ studie genomförts, där en webbenkät användes. Enkäten bestod av 14 kvantitativa frågor med kvalitativa inslag. Enkäten besvarades av 62 respondenter. Respondenternas svar analyserades därefter utifrån Roos (2019) tre teoretiska inkluderingsbegrepp. Studiens resultat visar att deltagandeinkludering och innehållsinkludering genererade en större mängd empiri då en övervägande del respondenter befinner sig på den positiva sidan av likertsskalan. Detta tyder på att läraren alternativ pedagog har ett aktivt förhållningssätt utifrån påståendets innebörd. Å andra sidan finns det resultat som pekar på motsatsen, vilket tolkas som att aktivt förhållningssätt saknas. Inkludering är ett stort begrepp med olika betydelser som i denna studie behandlar dynamisk, innehålls och deltagande inkludering. Att skapa en inkluderande matematikundervisning för elever som är i matematiksvårighet kan möjliggöra för integration av nya matematiska begrepp, uttryck och gemenskap i olika kontexter. I svenska Akademins ordlista (SAOL) förklaras verbet inkludera “att räkna med”, vilket exempelvis är att ingå i viss grupp. Detta till skillnad från motsatsen som innebär utesluta, exkludera någon från att delta i olika gruppkonstellationer. / This study examines which inclusion strategy teachers use in mathematics teaching. The study highlights important factors surrounding inclusion strategies that are affected in school activities. The study's questions are: What, if any, inclusion strategy does teachers use to include students who have math difficulties? And In what way is inclusion expressed based on Roo's (2016) inclusion strategies? To answer the questions, a quantitative study has been conducted, where a web survey was used. The survey consisted of fourteen quantitative questions with qualitative elements. Sixtytwo respondents answered the survey. The respondents' answers were then analyzed based on Roos' (2019) three theoretical concepts of inclusion. The results of the study show that participation inclusion and content inclusion generated a greater amount of empirical evidence as a majority of respondents are on the right side of the Likert scale. This indicates that the teacher alternative pedagogue has an active approach based on the meaning of the statement. On the other hand, there are results that point to the opposite, which is interpreted as a lack of an active approach. Inclusion is a big concept with different meanings which in this study deals with dynamic, content & participatory inclusion

Den här studien handlar om utländska studenter från Mellanösterns upplevelser i sin integrationsprocess på ett svenskt universitet. Syftet med studien är att öka medvetenheten kring de svårigheter som de utländska studenterna möter i sin vardag när de studerar i ett annat land än sitt eget, för att kunna hjälpa dem till en bättre integration. Med hjälp av den hermeneutiska metodansatsen vill vi få förståelse för och komma närmare de utländska studenternas upplevelser kring integrationsprocessen på ett svenskt universitet. Vi har intervjuat tio universitetsstudenter som alla kommer från Mellanöstern de senaste åtta åren, intervjuerna skedde på det svenska språket. För att komma de nära är hermeneutiken bra då vi har följt den hermeneutiska spiralen med de tre tolkningarna, preliminära tolkningen, fördjupad tolkning samt en sista huvudtolkning. Genom den hermeneutiska spiralen har vi tolkat vårt material från varje del till att komma fram till en helhet, för att sedan titta på delar igen och komma till en ny helhetsbild. Detta har gjort att vi har tolkat och omtolkat till dess att vi har nått en mättnad för vår studie och kommit fram till ett resultat. Till vår hjälp i analysen använde vi oss av Antonovskys teori om Kasam, känslan av sammanhang, med dess begrepp, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som har hjälpt oss att tolka vårt datamaterial då vi kopplade dessa till de utländska studenternas livsvärld. För att skapa en bredare bild i vår studie har vi läst tio artiklar som tidigare forskning tog upp inom ämnet, vilka visade på en del likheter och skillnader. Dessa tio artiklar kompletterade våra intervjuer på ett bra sätt. Det som framgår av resultaten i vår studie visar att de utländska studenterna kunde anpassa sig med tiden, även fast de hade utmaningar med språket, kulturen, studiemiljön samt utanförskap.

Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress.  Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer.  Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation. / Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress.  The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account.  The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera studenters upplevelser och utmaningar i samband med användningen av digitala medier i distansundervisning med fokus på social studiemiljö och grupptillhörighet.Syftet är att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar studenters upplevelse av prestation i en virtuell gruppmiljö. Studien har besvarat följande frågeställningar: På vilket sätt kan studenter på ett svenskt universitet med hjälp av digitala verktyg upprätthålla en social studiemiljö? På vilket sätt kan digitala verktyg hjälpa till med känslan av grupptillhörighet för studenter? För att ha kunnat besvara studiens frågeställningar har tio semistrukturerade intervjuer gjorts med studenter på ett svenskt universitet, vars frågor tagits fram med hjälp av teorierna om Social Presence Theory samt Computer Supported Cooperative Work. Utifrån det insamlade empiriska materialet framgår det att digitala verktyg kan hjälpa till att främja den sociala studiemiljön. Dock är det viktigt att studenterna ska kunna kommunicera på ett enkelt och effektivt sätt. Att använda kameran vid videomöten kan främja känslan av grupptillhörighet och öka engagemanget. För att känna en gemenskap och främja en sammanhållning i gruppen är det viktigt att studenterna känner sig inkluderade, och då kan gemensamma chattar vara till hjälp. För att främja en social studiemiljö på distans är det viktigt att både studenter, lärare och universitet tar ansvar. Trots att tolkningarna och åsikterna av upplevelserna skiljer sig åt för studenterna, kan digitala verktyg främja den sociala studiemiljön och grupptillhörigheten vid distansgrupparbeten för många studenter.

Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter. / Previous research has shown that exposure to the green environment provides health benefits. These benefits indicate among other things, recovery effect of stress, fatigue and attention-exhaustion, which is especially important for university students. Therefore, this study aimed to investigate whether there is a connection between university students' contact with the green structure in / near the study-environment and the students' experience of their study environment during the covid-19 restrictions. This with the help of a diary-survey as a pilot-study and telephone interviews. The analysis tool consisted of theoretical frameworks, Attention Restoration Theory (ART) and Stress Reduction Theory (SRT). Results and analysis have confirmed Attention Restoration Theory (ART), where it states that green natural environments have a recovery effect and attracts attention after a mental fatigue. In addition, it also confirmed the Stress Recovery Theory (SRT), which states that green natural environments have a positive effect on stress reduction, processing and recovery. The conclusion of this study is that green structure is of great importance to university students, as everyone chooses to reside or get in touch with green nature in one way or another, for example going for a walk in a green environment or staying in a cottage in the forest. That nature is a part of the students' everyday life seems to be above all an unconscious experience for most and takes place without recognition or processing of the environment. However, it appears that the process may be conscious for some students.