Det blir allt vanligare att organisationer ger ut en hållbarhetsredovisning, men då upprättandet av en hållbarhetsredovisning är relativt kostsamt är det därför viktigt att hållbarhetsredovisningen faktiskt blir användbar. Men vad är det egentligen som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar? Syftet med denna studie är att utifrån ekonomstudenters erfarenheter och moraliska värderingar förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Genom en kombination av begrepp från Global Reporting Initiative och International Financial Reporting Standards har en modell utvecklats för att förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Vidare analyseras ekonomstudenternas moraliska värderingar genom att dela in ekonomstudenterna i etiska profiler. För att testa modellen empiriskt har en webbenkät skickats ut till ekonomstudenter på tre lärosäten, som totalt genererade 96 fullständiga svar. Resultatet av studien påvisar att användbarhet till viss del påverkas av etisk profil, årskurs och ålder. Utifrån detta kan det konstateras att användbarhet även kan förklaras av andra faktorer än de oberoende variabler som testats i studien. Studien har bidragit till att nyansera uppfattningen av användbarhet genom att ta hänsyn till att ekonomstudenterna har olika moraliska värderingar och på så vis även olika syn på användbarhet. Genom en bättre förståelse för vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar skulle både organisationens externa och interna intressenter få mer nytta av hållbarhetsredovisningen. Då denna studie endast identifierat en liten del av de faktorer som påverkar uppfattningen av användbarhet, skulle det kunna tänkas att vidare forskning behövs för att kunna identifiera fler faktorer som påverkar användbarheten.

The starting point of this thesis is that there are students who do not have an appropriate study environment at home and are dependent on the library to find a suitable place to work. Through an analysis of interviews conducted with students and librarians, this thesis aims to contribute knowledge about different perspectives on the study environment and on so called 'resources' of the library. Examples of resources are books and databases. The thesis is accomplished through a comparison of how a student group and a university librarian group view the students' needs of the library as a study environment and how they are met by a university library. Central in the interviews with both groups were the participants' understanding of the library as a study environment and a place for studying. It was also highlighted that a lot of group studies take place in the library because there are few other manned areas at the university. Generally, the participants had a positive view on the study environment at the library. The thesis concludes that the library is used as a study environment both for group and individual studies. The thesis is inconclusive regarding whether the students' needs are met. The students and librarians mostly agreed on how they view the resources of the library. The students' and librarians' view of the students' need of the library's study environment did not differ much.