Majoriteten av ytorna i slakthusområdets lärocenter är av tydlig offentlig karaktär (multifunktionella torget, serveringen, black-boxen, de öppna samlingarna m.m.).  Även om exempelvis den öppna studiemiljön främst riktar sig till eleverna från de intilliggande gymnasieskolorna så utgår det här förslaget ifrån att alla våningar är offentligt tillgängliga och byggnaden betraktas som ett lokalt kulturhus eller folkbibliotek. Kulturhusets verksamhet kan delas upp följande i tre delar:   1. Publika ytor: multifunktionellt torg, infozon, black-box, servering och utställningsdel. 2. Biblioteksverksamhet: öppna samlingar, tyst läsesal m.m. 3. Studieytor: öppen varierad läromiljö, grupprum, undervisningssalar, multimediarum m.m.   En gemensam nämnare för dessa verksamheter är, trots deras olika karaktär, ett, av olika anledningar, stort behov av flexibla lokaler. Verksamheterna ställer dock olika krav på lokalutformningen i fråga om bland annat ljus, akustik, och rumskonfigurationer. De vänder sig också till något olika målgrupper och genom att separera verksamhetsdelarna undviks problem som uppstår när verksamheternas behov blir för motstridiga.   Slakthusområdet kännetecknas av industrilokaler som tack vare sina stora dimensioner och volymer (ofta mer än dubbel takhöjd) visat sig vara bra på att anpassa sig till nya eller förändrade verksamheter. I projektets inledande skede ägnades mycket uppmärksamhet åt att utforma en, av områdets industrilokaler inspirerad, mycket generell och tillåtande grundstruktur, vilken utgör grunden för lärocentret. Tre stycken industrihallsinspirerade volymer, en för vardera verksamhetsdel, staplas på varandra i ett pelargrid och binds samman av en serie kärnor som bland annat innehåller trapphus och hissar. Därefter anpassas de generella ”industrihallarna”, med hjälp av ett sekundärt system av skiljeväggar och entresollplan, efter varje verksamhetsdels mycket specifika behov.   Verksamhetsdelarnas separata funktioner och därav olika utformning förklaras i diagrammet ”verksamheter och intentioner” nedan. De publika ytorna samlas på bottenplanet som genom skjutväggar har en flytande gräns mot parken och gatan utanför. Våningen kännetecknas av stor öppenhet, flytande rumsgränser och möjlighet till samutnyttjande av ytorna (blackboxen kan öppnas mot torget). På entresollplanet ryms större delen av serveringsytan och en utställningslokal.   I våning två inryms biblioteket, ett rum som utformats med boken i fokus. Intentionen är att biblioteket ska vara ett inåtvänt rum som ger möjlighet till kontemplation.  Genom att fasaden på detta våningsplan kläs in i plåtar av sträckmetall som släpper in brutet ljus, men inte tillåter någon utsikt, skärmas biblioteket av från omvärlden och fylls av ett stillsamt ljus. Bokhyllorna är de mest påtagliga rumsskapande elementen som leder till ett näst intill labyrintiskt rörelsemönster genom lokalen.   I våning tre inryms studiemiljön. Rummet som uppstår mellan och kring undervisningssalarna och grupprummen m.m. utgör en stor öppen varierad studiemiljö. Detta ”negativa” utrymme erbjuder stora variationer i fråga om skala, ljus och akustik, så att alla kan hitta en passande studieplats. Variationen förstärks av en varierad fönstersättning och förekomsten av taklanterniner. / Most of the spaces in the learning center in Slakthusområdet are of a distinct public character (the multipurpose indoor plaza, the cafeteria, the black box, the open archives etc.). Even though, for example, the open educational spaces mainly are intended for students from the adjacent upper secondary schools, this proposal is based on the idea that all floors are available to the public. The building is thought of as local cultural center and public library. The program of this cultural center can be divided into three main departments:   1. Public spaces: multipurpose indoor plaza, information zone, black box, cafeteria, and exhibition area. 2. Library spaces: open collections, quiet reading hall etc. 3. Educational spaces: open and varied learning environment, group rooms, lecture halls, multimedia room etc.   For a variety of reasons these departments, despite their different character, share a common need for flexible spaces. The activities, however, require different light settings, acoustics, and room configurations. In addition, they address different target groups. By separating them into three different departments, problems, that could arise as a result of the activities having conflicting needs, are avoided.   Slakthusområdet is characterized by industrial premises which, due to their large dimensions and volumes (often more than twice the normal celling height) have proven to be extremely flexible and able to adapt to new or changed activities. In the early stages of the project focus was – inspired by the industrial premises on site – on creating a flexible and allowing structure for the building. Three building volumes – inspired by these premises – one for each department, are stacked upon each other in a primary construction system of pillars and beams and are connected through a series of concrete cores containing staircases, (elevator-)shafts, and toilets etc. Each volume is then adapted to the specific needs of the department using a secondary system of lightweight interior walls and mezzanine levels.   The differing functions and disposition of the departments are explained in the diagram “verksamheter och intentioner” (below). The public areas are gathered on the ground level, which can be opened towards the park and street using a sliding glass partition wall. The floor is categorized by openness, floating boundaries between the rooms and a possible co-use of the areas (the black box can be opened towards the multipurpose plaza). The major part of the serving area and the exhibition space are located on the mezzanine level.   The library is hosted on the second floor, a space that has been designed with the book in focus. The intention has been to create an introvert room that allows contemplation. The façade is covered with expanded metal sheets which prevents the inflow of direct sunlight and direct view to the surroundings. In this way the library is shielded from the outside and filled with a tranquil, ethereal light. The bookshelves are the most palpable room shaping elements giving rise to an almost labyrinthic movement pattern.   On the third floor the educational spaces are hosted. The leftover space between and around the lecture halls, the group rooms etc. constitutes the open and varied learning environment. This ”negative” room offers a great variety of scale, light and acoustics – everyone can find place suited for their needs. The variation is enhanced by irregularly placed windows and skylights.