”It`s easy peasy to learn” – A study of childrens conception of their own learning, based on interviews. Denna studie undersöker hur barn på förskolan ser på sitt eget lärande. Tidigare studier visar hur barn anser att de lär sig på förskolan men att de har svårare att förklara hur de lärt sig det. Syftet med studien är att belysa barns perspektiv på deras eget lärande i förskolan. Frågorna som ställs är vad barn anser att de lär sig i och hur de gör det. Studien utgår från ett barns perspektiv med fenomenografi som ett analytiskt redskap. Metoden som använts för att samla in empiri är intervju. Metodansatsen är kvalitativ, där de beskrivningar som görs i analysen av empirin grundar sig i den sociala samvaron. Resultatet av denna studie visar att barn mycket väl anser att de lär sig på förskolan. Det fanns inga tveksamheter när det gällde vad de lärt sig. Många exempel framkom, som att cykla, klättra högt, bygga, springa. Vidare berättade barnen att de lärt sig vissla, sjunga pussla och spela spel. Några av barnen visade en högre medvetenhet kring det egna lärandet. Det kunde vara vetskapen om att huggormar är fridlysta, att hundar inte får vara lösa i skogen på våren. Hur barnen lärt sig visade sig vara lite svårare till en början att svara på för vissa. Dock kunde flertalet beskriva och visa hur de gjort. De övade och tränade, gång på gång tills de kunde det.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare definierar musik som eget lärande i förskolan och i så fall på vilket eller vilka sätt det synliggörs i verksamheten. I den här studien definieras eget lärande som när musikens egenvärde beaktas enskilt och inte när musik används som ett redskap för att lära något annat, som exempelvis språk eller matematik. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har fyra förskollärare beskrivit sina definitioner av musik som ett eget lärande i förskolan och på vilka sätt det synliggörs i det vardagliga arbetet. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien eftersom fokus ligger på att undersöka hur förskollärare i samspel med barn arbetar med musik som eget lärande i förskolan. Insamlingen av data har gjorts med kvalitativ metod. Empirin har bearbetats enligt en tematisk analys där teman presenterades utifrån förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärare synliggör musik som eget lärande genom samspel, glädje, rörelse, takt, rytm och som uttryckssätt. Utifrån resultatet framkom även att när förskollärare inte synliggör musik som ett eget lärande synliggör de det istället som ett verktyg för barns inlärning av andra ämnen. Vidare delar förskollärarna med sig av sitt förhållningssätt till musik där resultatet visar på en uttråkad inställning samt en osäkerhet kring kompetensen att leda barn i musik.

During the Covid-19 pandemic, the well-being of university students has become an important issue to investigate and understand. The pandemic has had a significant impact on students' lives and study experiences. Even after the pandemic, it is important to examine the health and well-being of university students as it is a crucial factor for their academic performance and lifelong health. Further research on the pandemic can help better understand how various aspects of student life, such as social interactions and study environment, affect students' health and well-being. Therefore, the purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected psychosocial and social aspects of mental health among students at Karlstad University. The study uses quantitative methods to achieve the purpose. A survey is conducted to collect data. The study's results show similar findings as highlighted by researchers who have previously studied within the research field. The findings of this study, however, revealed that the respondents experienced that distance learning had a generally negative impact on what they learned, as well as the enjoyment they derived from the lessons. This was a result that was also confirmed regarding the university's other activities. The study concludes that the COVID-19 pandemic has had a clear negative impact on the psychosocial and social aspects of the mental health of students at Karlstad University. / Under Covid-19-pandemin har universitetsstudenters välmående blivit en viktig fråga att undersöka och förstå. Pandemin har haft en betydande påverkan på studenters liv och studieupplevelse. Även efter pandemin är det viktigt att undersöka universitetsstudenters hälsa och välmående eftersom det är en avgörande faktor för deras studieprestationer och livslånga hälsa. Vidare forskning om pandemin kan bidra till att bättre förstå hur olika aspekter av studentlivet, såsom sociala interaktioner och studiemiljö, påverkar studenternas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet. Studien använder kvantitativa metoder för att uppfylla syftet. En enkätundersökning genomförs för att samla in data. Studiens resultat visar på liknande fynd som belysts av forskare som tidigare studerat inom forskningsfältet. Vad som framkommer i detta studieresultat är däremot att respondenterna upplevde att distansundervisningen hade en generellt negativ påverkan på det som de lärde sig, samt den njutning som de fick av lektionerna. Detta var ett resultat som också fastställdes beträffande universitetets övriga aktiviteter. Studien drar en slutsats att Covid-19-pandemin har haft en tydlig negativ påverkan på psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet.