<p>Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört</p><p>en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen</p><p>var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära.</p><p>Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att</p><p>arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner;</p><p>kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats</p><p>av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta</p><p>gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i</p><p>”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”.</p><p>Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i</p><p>kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter</p><p>inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som</p><p>sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen</p><p>undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt</p><p>utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag</p><p>personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av.</p><p>Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de</p><p>”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k.</p><p>”genomsnittselever”.</p>

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av. Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de ”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k. ”genomsnittselever”.

Kemi är relativt nytt ämne på mellanstadiet i läroplan och i skola. I kemi förväntas elever fåmöjligheter till att laborera och undersöka olika kemiska fenomen. I studien undersöks vadmellanstadielärare anser om ämnet kemi och vad de anser om att laborera med eleverna. Kemiär ett ämne som tidigare forskning har visat är svårt för eleverna att ta till sig samt för lärareatt kunna engagera eleverna till.Syftet med studien var att undersöka vad lärare i årskurs 4-6 anser om ämnet kemi.Dessutom undersöktes vad lärare anser om att experimentera/laborera i kemi.Frågeställningarna är:• Hur resonerar lärare kring kemiämnet?• Vilka förmågor förutom förståelse av centrala begrepp fokuserar lärare på inomkemiämnet?• Vilka utmaningar ser lärare med att använda sig av experiment/laborationer i sinundervisning?Till studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. I studiendeltog fyra verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Studien grundar sig i en kognitiv teoriför att försöka förstå hur lärare arbetar med elevernas inlärning.Resultatet visade att många av de deltagande lärarna är engagerade och intresserade av ämnetkemi. Lärarna anser att kemi är ett intressant ämne där det är roligt och motiverande ochlaborera med eleverna. De ser möjligheter med att kombinera de olika naturvetenskapligaämnena för att kunna hjälpa eleverna flera gånger till att nå kunskapskraven. Däremot anserlärarna att kemiämnet ställer högre krav både på deras ämneskunskaper men även på skolansutrustning och lokaler. Många av lärarna anser att det är viktigt att eleverna tycker att kemi ärroligt och att skapa lust för lärande främst utgick ifrån labororationer. Kemiämnet är ävennågot som lärarna identifierar som svårt för eleverna att förstå och det är svårt för eleverna attta till sig de abstrakta fenomenen. Det framkom därmed en delning i vad lärarna fokuserar påvid undervisningen av kemi. Några anser att det var viktigt för eleverna att kunna hanterautrustning och laborera. Medan andra är av den andra åsikten att det är viktigare att diskuterakemiska fenomen. Några av lärarna anser att det var viktigt att utgå ifrån elevernas intresseoch vad som intresserar dem till ämnet och på så sätt kunde lärarna skapa en lust för lärande ikemi.

This qualitative review concerns motivation out of a teacher’s perspective. The aim of this study is to illuminate how a few teachers work with motivational work in school and elucidate which traits and competences the teachers consider important for them as motivatiors to possess. The result is based on semi-structured interviews with four active teachers with junior school qualifications. The objective was to learn more about the teacher’s own experiences and opinions regarding the construct of motivation, motivational work and their own role as motivators. The result shows that the teachers themselves needs to find the substance at hand interesting to be able to efficiently motivate their students to learn. It’s also important for the teachers to create a good and positive classroom environment and use a personalized style of teaching where student’s prior knowledge and interests serve as a starting-point.

Motivation promotes learning and a lack of motivation is a problem in school. According to research, students easily distance themselves to mathematics if teaching is monotone. Research also shows that teachers possess a great potential to influence the motivation of their pupils. The first aim of my study is to investigate teachers’ opinions about motivation in mathematics and how they plan and implement these thoughts in the classroom. Another is to find out what the teachers think about the physical classroom environment and its design when learning mathematics. To get an as expanded knowledge as possible, I have used interviews, observations and pupil questionnaires. The result of my study showed that the three teachers all used the pupils’ workbooks as a framework when planning, but they used it in various extents in their teaching. Attitudes among the pupils to their mathematic lessons and to the subject differed, but one class was much more positive then the others - this study shows some of the contributing factors regarding to that fact.

<p>Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer.</p><p>Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre.</p><p>Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära.</p>

<p>När en lärare känner till vad som väcker en lust att lära hos elever, kan undervisningen bättre anpassas efter dessa förutsättningar. Därmed inte sagt att alla elever påverkas lika av samma faktorer. I vår strävan att bli bra lärare, söker vi efter det som gynnar lärandet på bästa sätt. </p><p>Syftet med denna undersökning är att reda ut begreppet ”lust att lära” och hur elever ser på just detta och hur lust skapar motivation. </p><p>Mitt arbete utgår ifrån frågan ”Vad väcker din lust att lära?” </p><p>I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, finns flera direktiv som går att härleda till lust att lära som mål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som är viktiga för elevers lust att lära såsom exempelvis </p><p>- engagemang </p><p>- motivation</p><p>- intresse och </p><p>- social samverkan</p><p>Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med elever, då jag vill ta reda på hur de resonerar runt sin egen lust att lära.</p><p>Efter att ha ställt olika teorier i relation till elevernas resonemang, kan jag se att det inte finns en entydig tolkning av varken begreppen lust, motivation och att lära, eller vad som väcker dessa. Att betygen ofta används som en motivationshöjare stämde inte alls med min undersökning. Men däremot var feedbacken från läraren av betydligt större betydelse för motivationen och i princip grundläggande för lusten att lära. Förväntningar spelar stor roll för motivationen, både från lärare men också från föräldrar. Föräldrarna fick en roll som motivationshöjare framför allt i situationer där det förekom mindre lyckade resultat. </p><p>Känslan av att vinna något beskrevs av eleverna som den överlägset starkaste faktorn för att skapa lust att lära. Min undersökning bidrar till att förstå hur elever ser på lust att lära, och vilka faktorer som spelar roll för detta. Min egen slutsats blir att vi som lärare ska visa - att det går att vinna något genom att gå i skolan - att det finns meningsfulla utmaningar som inte behöver vara lätta, men värda att kämpa för. Resultatet blir då ett lustfyllt arbete för både elever och lärare.</p>

Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer. Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre. Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljön som ger elever motivation och lust att lära matematik. Arbetet beskriver motivation och lust till matematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv. Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikämnet i skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagt åtta elever ingår i undersökningen. Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorer för att lära matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätt en viktig faktor för att skapa motivation. De anser även att pedagogens roll är en stor faktor för lusten att lära och för att göra matematikämnet roligt. När eleven ser att pedagogen tycker att matematik är roligt så är möjligheten större att även eleven blir intresserad av ämnet. Alla de intervjuade eleverna och pedagogerna som använder sig av en matematikbok tycker att den är motiverande och ger lust att lära.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.