I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.

<p>I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.</p>

Bakgrund: Kommunikationen är en grundläggande del inom hälso- ochsjukvården, detta för att bygga en bra relation mellan vårdgivare och patientför att främja patientsäkerhet. Nyexaminerade sjuksköterskor har uttrycktosäkerhet kring att bemöta patienter i deras yrkesroll vilket kan påverkapatientsäkerheten. MI- samtal är ett kommunikationsredskap somexempelvis används för att bygga en god relation mellan patient ochvårdgivare. Olika typer av simulering har visats öka sjuksköterskorssjälvförtroende inom yrket, då det leder till ökad kunskap och chansen attförbättra sina färdigheter. Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudentersupplevelse av samtalssimulering som inlärningsmetod för motiverandesamtal. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie där deltagarna har svarat påfrågorna i fritext. Datainsamlingen har analyserats genom en tematiskanalys.  Resultat: Resultatet visade att deltagare i studien uttryckte en godinteraktion med avataren och att de upplevde avatarsimuleringen som enbra inlärningsmetod. Det framkom också att studenterna kände sig merförberedda inför samtal med en verklig person. Det visade sig också attdeltagare upplevde att avataren var overklig och att de hade svårt att tasamtalet seriöst. I inlärningssyfte påpekade studenterna att de saknadefeedback från lärare efter övningen.  Slutsats: Studien visade på att avatarsimulering är en givande övning förinlärning av motiverande samtal. Utifrån studenternas upplevelser avavatarsimulering som inlärningsmetod visade studien även att de förberedsinför den kliniska verksamheten. För att förbättra sina kunskaper inomvårdande samtal ses övningen som användbar även som färdigsjuksköterska.

I denna kunskapsöversikt kartläggs nio internationella studier som studerar inverkan på kooperativa inlärningsmetoder jämfört med traditionella inlärningsmetoder. Kunskapsöversikten syftar till att vinna kunskap om vad forskningen belyser gällande skillnaden mellan traditionell och kooperativ inlärning inom matematikundervisningen genom att svara på frågeställningarna: 1) Har den kooperativa inlärningsmetoden positiv inverkan på elevernas prestation i matematik och i deras attityd gentemot matematik enligt de studier vi granskat? 2) Vilka fördelar och nackdelar om den kooperativa matematikinlärningen identifieras i dessa studier? Vi kartlägger och analyserar även studiernas forskningsmetoder för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Som en röd tråd genom kunskapsöversikten har vi uppmärksammat hur forskare använt olika metoder och olika design i sina studier. För att få en fördjupad förståelse av innebörden av forskares val av metod och design och dess påverkan på resultatet har vi valt att genomföra en fördjupad analys som syftar till att identifiera styrkor och svagheter i studiernas forskningsmetoder samt synliggöra skillnaden mellan metoder. En styrka som identifierats i flertalet studier är de slumpmässiga gruppindelningarna samtidigt ses den ojämna fördelningen i grupperna som en svaghet. Skillnaden i studiernas metoder är att flertalet använt sig av kvasi-experimentell och experimentell design likväl skiljer sig två av studierna åt som använt sig av metaanalys och fallstudie. Den forskning som kartlagts visar att kooperativ inlärning har en positiv påverkan både på elevers prestation och på elevers attityd gentemot matematikämnet i jämförelse med traditionell inlärning. Det är gynnsamt för samarbete mellan klasskamrater och har positiv påverkan på vänskapsrelationer. Ingen av studierna synliggjorde några negativa aspekter av kooperativt lärande. Det skulle vara av intresse att ta reda på vad som kan utmärkas som negativt med denna typ av inlärningsmetod då metoden ännu inte är allmänt vedertagen i lärares undervisning. Ett område för vidare forskning är även att lära mer kring elevers inställning till kooperativt lärande. Utifrån de kartlagda studierna gjorda i andra delar av världen bör det understrykas att det inte går att dra slutsatsen att elever i svenska skolsystemet hade gynnats av detta. Dock stärker den svenska litteraturen i kunskapsöversikten att kooperativa inlärningsmetoder kan tillämpas i den svenska skolan.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebär att grundskolan är skyldig att upprätthålla en IUP för alla grundskoleelever från årskurs ett till årskurs nio. Intentionerna med IUP är att öka måluppfyllelsen i skolan. Detta på grund av att sedan läroplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte når upp till målet godkänd successivt ökat i grundskolan. Men det är också en förordning som möjliggör att alla elever får rätt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling.Utgångspunkten för såväl IUP och styrdokumenten i grundskolan är att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn på kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper. Syftet med denna studie är att belysa om dessa intentioner och ambitioner korrelerar med lärarnas kunskapssyn och kunskapsbedömning.Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare på grundskolans senare stadier i Malmö. Vid kvalitativa intervjuer utgör den hermeneutiska tolkningen en central punkt vid sammanställningen av data.Resultatet och tillika slutsatsen i undersökningen är att lärarnas syn på kunskap harmoniserar med både IUPs och läroplanens kunskapssyn. Däremot kan man tolka en viss motsägelsefull attityd från lärarna mot den kunskapsbedömning som IUP och styrdokumenten förespråkar. Enligt lärarnas egna utlåtanden använder de formativ bedömningsform i undervisningen, men samtidigt framgår det i studien att de saknar förtroende för elevers förmåga att självvärdera sitt arbete och sin arbetsinsats, som är en viktig ingrediens i formativ bedömning.

I denna uppsats behandlas begreppet ”lek i klassrummet”. Undersökningen omfattar lärarens uppfattning och användandet av leken i klassrummet som inlärningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlärningssituationer. Våra två huvudfrågor är: Hur undervisar lärarna på ett lekfullt sätt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lärarnas lekfulla inlärningssituationer? För att besvara dessa huvudfrågor använde vi oss av ytterliggare frågeställningar. Syftet med vår undersökning är att undersöka och förstå hur elever och lärare upplever de lekfulla inlärningssituationerna, samt dess innebörd och betydelse. Vi ställer oss frågan om dessa situationer upplevs på lika sätt eller om de uppfattas olika av deltagarna i undersökningen. Hur givande är de för eleverna? Uppfattar flickor och pojkar lektionerna olika? Hur krävande är det för lärarna att planera och genomföra detta? Finns det några hinder med att integrera leken i undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer samt enkäter fick vi, utifrån lärarna och barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att lek skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter och i leken är eleverna sig själva. Leken är också ett formande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra. Klasslärarnas definition av lek speglar av sig på deras elever.

Denna kunskapsöversikt behandlar undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena med fokus på grundskolans tidigare år. Inom utbildningspolitiken är en grundläggande fråga hur man undervisar i de naturorienterande ämnena på bästa sätt och den demokratiska rättighet som innefattas av att elever får möjlighet att utveckla naturvetenskapliga färdigheter för att kunna vara aktiva i samhällsutvecklingen. Didaktiska val som läraren står inför i denna turorienterande undervisningen är av stor vikt för elevers naturvetenskapliga förmågor och förhållningssätt gentemot vetenskap. Internationella mätningar visar på låg förekomst av undersökande arbetssätt i de svenska skolorna samtidigt som forskningsresultat belyser de positiva effekterna av undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga hur forskning gällande undersökande arbetssätt karaktäriseras i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidigare år de senaste 5 åren. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte besvaras följande frågeställning: - Vad kännetecknar forskning om undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år? Metod utifrån litteratursökning resulterade i tio artiklar som analyserades och kartlades utifrån syfte och frågeställning. Kunskapsöversiktens tillvägagångssätt gällande sökmetoder, urval, urvalskriterier för inkludering samt exkludering redogörs i metodavsnittet. De tio inkluderade artiklarna är hämtade ur databasen ERIC 22-11-29 där sju länder representerar forskningsområdet. Kunskapsöversiktens resultat visar på att forskningen om undersökande arbetssätt inom grundskolans tidigare år är effekter samt komplexiteten i implementeringen av metoden. Forskningen präglas av deltagarnas attityd till de naturorienterande ämnena samt hur dessa kan påverkas utifrån didaktiska val i undervisningen. Forskningsområdet ställer gärna den traditionella lärarcentrerade undervisningen mot undersökande arbetssätt som förespråkas av ett elevcentrerat lärande. I analysen framkommer även en forskningstrend att studeraundersökande arbetssätt utifrån ett lärarstudentperspektiv där experimentell forskning är vanligt förekommande. Ett konstruktivistiskt perspektiv genomsyrar forskningsfältet där kombinerat metodval av kvalitativ och kvantitativ forskning representerar majoriteten av studierna.

<p>Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.</p>

Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.