Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhåller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprätthålls med fokus på det emotionella arbete som ingår i polisrollen. Studien bygger på fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom två av Stockholms läns åtta polisdistrikt, och som har en tjänstgöringsålder på mellan två till fyra år. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiära yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strävar efter att särskilja sin yrkesroll från rollen som privatperson i mötet med allmänheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsättning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna åtskillnad ej görs kan den enskilda polisen få svårigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmänheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svårigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande. Uppsatsen visar vidare hur respondenterna under arbetstid kan skifta mellan rollen som polis och privatperson då allmänheten ej är närvarande och de befinner sig på en plats förbehållen för poliser. Intervjuerna vittnar om att skiftet mellan rollen som polis och privatperson kan ske mycket hastigt och ofta per automatik varför respondenterna menar att de ej behöver reflektera över detta skifte.

Denna studie syftar till att förstå chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfär. Studien vill med hjälp av chefers egna upplevelser förstå hur cheferna balanserar närhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet av studien redovisar olika tillvägagångssätt en chef har för att konstruera en offentlig och privat sfär. Den offentliga sfären omfattar allt framträdande chefen gör inför sina medarbetare, oavsett om det är i hemmet eller på arbetsplatsen. Inför medarbetarna agerar cheferna alltid i rollen som chef och skapar på så sätt förtroende och trovärdighet i sin roll. Närhet till medarbetare upprätthålls genom vardaglig kommunikation och ett visst umgänge på arbetsplatsen. Distans upprätthålls genom att inte bli med vän med sina medarbetare eller dela med sig av sina innersta känslor. Den privata sfären innebär således ett mentalt inre rum dit cheferna inte släpper in sina medarbetare.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som präglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgås efter arbetsdagens slut under privata former. Studiens syfte är att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga är män, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare. Krogen har historiskt utgjort en arena för män och denna studie använder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frågeställningar används en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjälp av Goffmans begrepp främre och bakre region, Gusfields begrepp ”work” och ”leisure”, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork.   Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet där inget av det ena någonsin frångår det andra; afterwork utgör därav en förlängning av arbetsdagen då samtal om arbetet ofta förekommer. Vidare visar resultaten att studiens informanter hanterar arbetslivets krav med hjälp av alkohol och dess avslappnande effekter.   Den del av studien som behandlar maskulinitet visar att kontexten afterwork utgör en arena där olika former av maskulinitet kan påvisas. Den hegemoniska maskuliniteten reproduceras främst via arbetsrollen, där den fysiska prestationen anses högt värderad. De individer som inte upplevs uppnå den kontextuella hegemonins krav på fysisk prestation underordnas diskursivt.

Våld i arbetslivet är idag ett samhällsproblem som inte enbart begränsas till drabbade individer utan berör även övriga samhället. Konsekvenserna av det verbala våldet är skadliga, både på individnivå, och på samhällsnivå. Anställda som utsatts för verbalt våld upplever ofta otrygghet, oro och stress inför arbetet. Denna studie avser att belysa det verbala våldets förekomst och inverkas hos handläggare vid klientmöten inom offentliga sektorn och hur det verbala våldet hanteras på både individ- och organisationsnivå. Resultatet från intervjuerna visar att det verbala våldet i samband med klientmöten är något som förekommer. Samtliga deltagare vittnar om händelser där verbalt våld uppstått och beskriver vidare att det i många fall blivit en del av arbetet.  Begrepp så som ”dum i huvet”, ”inkompetent”, ”fattar ingenting” och ”dålig” är enligt deltagarna återkommande ord som missnöjda klienter använt sig utav. Förutom de strategier som handläggarna använder sig utav, uppger samtliga deltagare att det verbala våldet från klienter hanteras på ett bra och förebyggande sätt på arbetsplatsen och att det finns professionellt stöd när verbalt våld inträffar som handläggarna kan utnyttja.

Den här studien handlar om universitetsstudenters av andra generationens invandrare och deras upplevelser av tillhörighet. Det övergripande syftet är att beskriva upplevelser av tillhörighet hos universitetsstudenter av andra generationens invandrare med ursprung från Mellanöstern och Somalia, detta görs genom beskrivning av studenters upplevelser av olika relationer och emotioner i interaktionen med olika grupper på universitetet. För att besvara syftet kommer jag ta hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever studenterna interaktionen tillsammans med kurskamrater i olika sammanhang/situationer, hur upplever studenterna sitt emotionella agerande i relationerna till de studenter med utländsk bakgrund och till de etnisk svenska studenterna. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem universitetsstudenter av andra generationens invandrare som läser ett program på Karlstad Universitet. Informanternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen jag använt mig av. Jag har utgått från emotionssociologi och det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att informanterna upplever tillhörighet genom sina sociala roller och emotioner i relationerna och interaktionerna tillsammans med etniskt svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund. Studenterna intar olika roller i interaktionerna beroende på vilken etnicitet kurskamraterna har och beroende på vilken plats de befinner sig. Studenterna använde sig även av specifika emotionella agerande i relationerna gentemot respektive grupp, där det lärt sig vilka emotioner som är acceptabla. Studenterna både visar, håller tillbaka, dämpar och kontrollerar sina känslor. Rollerna och emotionerna blir en del av tillhörigheten.

The purpose of this study is to gain a better understanding about the police profession's impact on the singular individual, with a focus on roles, regions and emotions. The main question is to understand if and then so, how individuals outside of work will be affected of the profession and professional events. In order to answer this question I carried out six semi-structured in-depth interviews with police officers who worked at the main office in a police region in a midsize city in Sweden. To ensure reliability and allow readers to conduct their own assessments the quotations in this study are anonymous. The analysis of the collected material is based on selected parts of Goffman's theories about dramaturgical perspective as well as selected emotion theories. Those theoretical frameworks are focused to explain, understand and see the consequences for the individual roles, role characters, emotions and the emotional work; which is what this study focuses on. Previous researches has brought inspiration for this study purpose and question, but also given me a deeper understanding of the professionalism of the Police. This study confirms that a certain distinction about the professional role and the individual role is desirable when a small or no personal distinction at all regarding the occupation or workplace can result in stress or burnout. The study shows that Police employees may also be imposed on the front region professionally, when interacting with others when the audience knows the profession of the individual, which results in a lack posterior region where the individual is forced to act upon the audience's expectations of police professionalism. The fact that it is the audience that decides the region and role definition as well as the persona identity of the police together with the social norms and legislation that the police is obliged to act upon it shows that it is hard for the police to step out of the profession and the role of the police even out of duty. The study also shows that the police profession also could be seen thru an emotional aspect where the emotions of the individual both are bought and sold. The emotions of the police could be restricted to the time duty when the police are inclined to act with confidence, respect and self-control. / Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring det polisiära yrkets påverkan på den enskilde individen med fokus på roller, regioner samt emotioner. Påverkas individen utanför arbetet av yrket och yrkeshändelser och i så fall hur? För att besvara studiens frågeställning genomfördes sex stycken halvstrukturerade djupintervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i en mellanstor svensk stad. För att säkerställa reliabiliteten samt tillåta läsarna att genomföra egna bedömningar lyfts anonymiserade och analyserade citat i studiens resultat och analysdel. Analyseringen av materialet sker utifrån valda delar av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt valda emotionsteorier. De teoretiska referensramarna fokuserar på att förklara, förstå samt se konsekvenser för individuella roller, rollgestalter, emotioner och det emotionella arbetet utifrån olika faktorer. Tidigare forskning inom ämnesområdet har tillfört både inspiration för denna studies syfte och frågeställning, men även gett en djupare förståelse för det polisiära yrket. Denna studie visar att en viss distinktion kring yrkesrollen och den individuella rollen är önskvärd då en liten eller ingen distinktion kring yrket eller arbetsplatsen kan resultera i både stress och utbrändhet. Polisanställda kan även påtvingas den främre yrkesrollsgestalten under interaktion med andra om publiken får veta individens yrkesroll, detta resulterar i en avsaknad bakre region där individen tvingas agera utifrån publikens polisära egenskapsförväntningar. På grund av att publiken bestämmer region och rollgestalt samt polisförordningens lagar, som inkluderar bestämmelser som även tjänstlediga poliser måste tillämpa, kan en personlighetsförändring upplevas av antingen omgivningen eller av individen själv. Polisyrket ska även ses som ett emotionsarbete där individens känslor både är köpta och sålda. Polisens emotioner är begränsade under arbetstid då poliser ska agera med aktning, utge en förtroendegivande känsla samt ha självkontroll.

The purpose of this study was to analyse how emotions affect prison officers in their daily work. The study seeks to understand how prison officers manage their emotions in the social interactions with clients, and how exercise of authority affects their handling of emotions at work. Formulation of questions that has been answered is how prison officers handle their emotions at work, how they handle their emotions in the social interactions with clients and how they are affected by exercise of authority. Theories that have been applied to this study is Arlie Russell Hochschild and her theory about emotional labor, Michael Foucualt theory about power and Erving Goffman theory about dramaturgy. To answer the purpose of the study, a qualitative research has been used, and six prison officers have been interviewed. The conclusion of the study shows that prison officers handle their emotions through talking with colleagues and manager. It also shows that prison officers are positively affected by exercise of authority. They explained that these policies are made for prison officers and clients safety.

Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic. / Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.

I denna studie undersöker vi hur pandemin har påverkat Human Resources-arbetares (HR) interaktioner i arbetet. Genom intervjuer har vi undersökt det ökade distansarbetets påverkan på relation till kollegor, samt upplevelsen att ha hemmet och arbetet på samma plats. Vidare har vi diskuterat hur dessa aspekter har påverkat interaktion på arbetsplatsen med utgångspunkt i interaktionsteorier. Tidigare forskning i ämnet visar att ensamhet och mindre samhörighet är en konsekvens av distansarbete. Vidare visar den att distansarbete minskar avståndet mellan privatperson och yrkesperson, då vi alltmer förväntas vara ständigt tillgängliga. Denna studie har funnit att en ökad mängd distansarbete har påverkat interaktioner mellan kollegor. Interaktioner som sker online har inte samma egenskaper som de på plats. Flera respondenter vittnar om lägre energinivåer när de arbetar hemma. Arbete i hemmet upplevs inte som problematiskt, merparten tycker sig bli mer effektiva när de inte blir störda av kollegor eller andra pauser man vanligtvis tar på arbetet. Vid djupare anblick ser vi däremot antydningar till att flertalet situationer vid hemarbete inte är så enkla som de låter. Olika specifika medel behöver tas till för att kunna upprätthålla den yrkesroll man har och för att kunna arbeta på ett professionellt sätt. Saker såsom arbetsmiljö, partners eller hemmasysslor behöver ordnas med innan arbetet kan genomföras smärtfritt.

The aim of this study is to provide a deeper understanding of how frameworks of learning have shifted from a physical to a digital approach during the Covid-19 pandemic. As a result of the pandemic, many societies have suffered substantial setbacks for instance the closing down of several institutions such as universities. Consequently, universities around the world adapted to a digital approach for teaching and learning, and, as a result, teachers and students were required to familiarise themselves with new digital techniques. The pandemic has forced a paradigm shift in how education is delivered, and, as this is unprecedented in terms of research, we were eager to learn how the affected individuals in the educational sector perceive these societal changes. The study is based on eight semi-structured interviews with five students and three teachers who are either studying or working at Swedish universities. The outcome shows that there is a fluctuation in how social interactions changes from informal everyday encounters to more formal appointments. We found that the new frames on digital learning have different structural and institutional frames where laws and regulations differ from traditional physical learning. “New Normal” was an interesting term that arose during the interviews, which relates to the aforementioned changes. Finally, we attempt to define this concept in terms of a post Covid-19 society.