Dissertation--Frankfurt am Main, 2002. / Bibliogr. p. 409-430.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som präglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgås efter arbetsdagens slut under privata former. Studiens syfte är att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga är män, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare. Krogen har historiskt utgjort en arena för män och denna studie använder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frågeställningar används en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjälp av Goffmans begrepp främre och bakre region, Gusfields begrepp ”work” och ”leisure”, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork.   Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet där inget av det ena någonsin frångår det andra; afterwork utgör därav en förlängning av arbetsdagen då samtal om arbetet ofta förekommer. Vidare visar resultaten att studiens informanter hanterar arbetslivets krav med hjälp av alkohol och dess avslappnande effekter.   Den del av studien som behandlar maskulinitet visar att kontexten afterwork utgör en arena där olika former av maskulinitet kan påvisas. Den hegemoniska maskuliniteten reproduceras främst via arbetsrollen, där den fysiska prestationen anses högt värderad. De individer som inte upplevs uppnå den kontextuella hegemonins krav på fysisk prestation underordnas diskursivt.

Denna studie undersöker hur våld i nära relation i sju fall av grov kvinnofridskränkning kan förstås utifrån Messerschmidts teori om konstruktionen av maskulinitet och brott. Syftet med studien är att undersöka hur orsakerna till våldet beskrivs i fallen samt hur gärningsmännen beskriver offrens roll i våldet. Frågeställningarna som ställs i studien är 1) Hur ser arbetssituationen ut för kvinnan och mannen i de fall som analyseras? 2) Hur beskrivs orsaken till våldet i fallen och hur representerar gärningsmännen kvinnornas roll i våldet? samt 3) Hur kan dessa framställningar förstås utifrån teorin om maskulinitet och brott? Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att arbetslösheten hos gärningsmannen har en påverkan men inte en kausal relation till orsaken till våldet. Tre teman framkom i analysen som visade på att kontroll, svartsjuka och bestämmanderätt var centrala vid förklaringarna av våldet. Det framkom även att gärningsmännen försöker lägga över skulden på offren genom att beskriva hur hon har provocerat honom till våldet. Slutsatserna i studien är att de beskrivningar som har analyserats kan förstås och förklaras utifrån konstruktionen av maskulinitet och våldet uppstod främst när den maskulina identiteten uppfattades som ifrågasatt av offret. / This study examines how violence in close relationship in seven cases of gross violation of women's rights can be understood from Messerschmidt's theory on construction of masculinity and criminality. The purpose of this study is to examine the explanations for the violence in the cases as well as how the perpetrators describes the victim’s role in the violence. The problem statements in this study are 1) What does the working situation look like for the woman and man in the analysed cases? 2) How are the violence explained in the cases and how does the perpetrators describe the women's part in the violence? and 3) How can these explanations be understood from Messerschmidt's theory on masculinity and crime? The used method is a qualitative content analysis. The results show that the perpetrators unemployment has an effect, though not a causal relationship, on the occurring of the violence. Three themes emerged from the analysis that showed that control, jealousy and authority are central when describing the violence. It also emerged that the perpetrators tried to place the blame on the victim by describing how she provoked him to violence. Conclusions of this study are that the analysed descriptions can be understood and explained through the construction of masculinity and the violence mainly occurred when the masculine identity was perceived as being questioned by the victim.