Abstract The purpose of this qualitative study was to answer the questions by interviewing eight women about their experiences: How do women who have been subjected to psychological violence in close relation feel that they have been met by their social network? Why do women stay in relationships where they are subjected to psychological violence? The theoretical framework of the study includes Pierre Bourdieu's concept of social capital and Thomas Scheff's theory of social ties. A gender perspective has been used to map patriarchal structures. The results showed that the weak ties that arise in the relationship lead to the women experiencing shame and fear, which means that they remain in the relationships and that they do not tell the network about the violence. Women are treated to varying degrees but usually with understanding and empathy. It also emerged that the women tended to stay in the relationship if they lacked other people to identify with. How women's living conditions are degraded by destructive relationships is also affected by women's subordination in society. Keywords: Violence in close relationship, psychological violence, social networking, the normalization process, shame, separation

The purpose of this literature study is to examine intimate partner violence among olderindividuals, with a particular focus on how violence manifests when the older person issuffering from dementia. The study is based on a thematic content analysis of scholarlyarticles. A total of seventeen articles have been analyzed to address the research questions.The analysis of the findings is grounded in three theoretical starting points, namely ageism,Foucault's theory of power, and Simmel's theory of shame. The results highlight older adultsas a marginalized group in society, with violence being an issue that is not widely addressedor openly discussed.In this study, we explore how informal caregivers perceive their role in caring for a familymember with dementia. We describe different forms of violence and the underlying causesthat contribute to its occurrence. The study indicates that older adults with cognitiveimpairments are at a higher risk of experiencing violence and abuse of power. Informalcaregivers act as providers of care for older adults, and they often report a lack of knowledgeand inadequate support from local authorities. This power imbalance between caregivers andcare recipients can lead to caregiver strain, which may manifest in violent acts. Additionally,older adults may hesitate to report incidents of abuse due to feelings of shame.The findingsunderscore the importance of addressing the knowledge gaps and deficiencies in supportsystems. Measures need to be implemented to protect older adults, particularly those withdementia, who are subjected to mistreatment.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och skapar ett lidande hos de utsatta på flera plan och dessa kvinnor är i särskilt behov av stöd. Vårdpersonal har en viktig roll i att möta dessa kvinnor, där hela människan måste tas i beaktande. Kunskapsbrist och organisatoriska brister försvårar mötet med kvinnor som blivit utsatta för våld. Syfte: Beskriva hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer upplevde omvårdnaden från vårdpersonalen. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkommer det fyra huvudteman och två subteman. (1) Vårdpersonalens attityder och bemötande; vikten av tid, utsatt patientgrupp. (2) Betydelsen av att vårdpersonal frågar om våld. (3) Fokus på symtom. (4) Upplevelser av stöd och hjälp. Konklusion: Vårdpersonal behöver mer utbildning, tydliga riktlinjer och stöd/handledning från arbetsplatsen. Relationen mellan vårdpersonal och den utsatta kvinnan behöver präglas av en trygg miljö, tillit och medmänsklighet. / Background: Violence against women is a major public health problem and creates a suffering on several levels and these women are in particular need of support. Healthcare professionals have an important role in meeting these women, where the whole person must be considered. Lack of knowledge and organizational shortcomings complicate the encounter with women who have been exposed to violence. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of care whom been a victim of violence in close relationship. Method: Literature review where eleven qualitative articles were analyzed. Result: The result shows four main themes and two sub-themes. (1) Attitudes and treatment of healthcare professionals; the importance of time, exposed patient group. (2) The importance of healthcare professionals asking about violence. (3) Focus on symptoms. (4) Experiences of support and help. Conclusion: Healthcare professionals need more education, clear guidelines and support/supervision from the workplace. The relationship between healthcare professionals and the women needs to be characterized by a safe environment, trust and compassion.

Våld i nära relation förekommer i alla samhällsklasser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap kring olika samhällsinstansers arbete i närområdet kring våldsutövare och våldsutsatta i våld i nära relation, samt hur de arbetar med att minska våldet. Intervjuer genomfördes med åtta olika samhällsaktörer för att få reda mer och undersöka våld i nära relation. Genom att använda normkritiska glasögon vill studien undersöka om resultatet stöder antagandet att ett samhällsnormbrytande beteende härstammar från normer. Intervjuerna var semistrukturerade med en intervjuguide med öppna frågor. Det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visar på att våldet i nära relation är fysiskt våld som ofta är kombinerat med andra olika former av som sexuellt och psykiskt våld. Våldet i våld i nära relation leder förutom fysiska skador och psykiska besvär, till långsiktiga konsekvenser för de enskilda individerna, samhället och familjen. Våld i nära relation anses som ett stort samhällsproblem både internationellt och i Sverige ochär en kränkning mot de mänskliga rättigheterna. Det svenska samhällets ansvar är arbeta förebyggande mot våld i nära relation och samtidigt stödja de medborgare som är och varit utsatta för våld i nära relation. Resultatet visat att Trollhättans stad samarbetar med flera olika samhällsinstanser för att motverka mäns våld i nära relation och de ligger i framkant i Sverige när det gäller att förebygga och samtidigt minska konsekvenserna som uppstår i våld i nära relation och samtidigt sänka samhällskostnaderna / Violence in close relationship occurs in all social classes. The purpose of the study was to gain in-depth knowledge of the work of various social institutions concerning violence and particularly violence in close relationships, as well as how they work to reduce violence. Interviews were conducted with eight different actors in society to find out more and to investigate violence in close relationships. Using a norm-critical perspective, the study investigated whether the results support the assumption that a society-breaking behavior stems from norms. The interviews were semi-structured with an open-ended interview guide. The empirical material was analyzed with thematic analysis. The result shows that the violence in close relationship is physical violence, often combined with other forms of sexual and psychological violence. The violence in close relationships leads in addition to physical injuries and mental disorders, to long-term consequences for the individual individuals, society and the family. Violence in close relationship is considered a major social problem both internationally and in Sweden and is an infringement of human rights. The responsibility of Swedish society is to work against violence in close relation while supporting the citizens who are and have been exposed to violence in a close relation. The result showed that Trollhättan's city collaborates with several different social institutions to counter men's violence in close relationships and that they are at the forefront in Sweden in preventing and at the same time reducing the consequences of violence in close relationships while reducing social costs.

Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp.

Denna studie undersöker hur våld i nära relation i sju fall av grov kvinnofridskränkning kan förstås utifrån Messerschmidts teori om konstruktionen av maskulinitet och brott. Syftet med studien är att undersöka hur orsakerna till våldet beskrivs i fallen samt hur gärningsmännen beskriver offrens roll i våldet. Frågeställningarna som ställs i studien är 1) Hur ser arbetssituationen ut för kvinnan och mannen i de fall som analyseras? 2) Hur beskrivs orsaken till våldet i fallen och hur representerar gärningsmännen kvinnornas roll i våldet? samt 3) Hur kan dessa framställningar förstås utifrån teorin om maskulinitet och brott? Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att arbetslösheten hos gärningsmannen har en påverkan men inte en kausal relation till orsaken till våldet. Tre teman framkom i analysen som visade på att kontroll, svartsjuka och bestämmanderätt var centrala vid förklaringarna av våldet. Det framkom även att gärningsmännen försöker lägga över skulden på offren genom att beskriva hur hon har provocerat honom till våldet. Slutsatserna i studien är att de beskrivningar som har analyserats kan förstås och förklaras utifrån konstruktionen av maskulinitet och våldet uppstod främst när den maskulina identiteten uppfattades som ifrågasatt av offret. / This study examines how violence in close relationship in seven cases of gross violation of women's rights can be understood from Messerschmidt's theory on construction of masculinity and criminality. The purpose of this study is to examine the explanations for the violence in the cases as well as how the perpetrators describes the victim’s role in the violence. The problem statements in this study are 1) What does the working situation look like for the woman and man in the analysed cases? 2) How are the violence explained in the cases and how does the perpetrators describe the women's part in the violence? and 3) How can these explanations be understood from Messerschmidt's theory on masculinity and crime? The used method is a qualitative content analysis. The results show that the perpetrators unemployment has an effect, though not a causal relationship, on the occurring of the violence. Three themes emerged from the analysis that showed that control, jealousy and authority are central when describing the violence. It also emerged that the perpetrators tried to place the blame on the victim by describing how she provoked him to violence. Conclusions of this study are that the analysed descriptions can be understood and explained through the construction of masculinity and the violence mainly occurred when the masculine identity was perceived as being questioned by the victim.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

The aim of the study has been to highlight men's experiences of their violence against their former partners. The questions that answered the purpose of the study have focused on the reasons why men tend to use violence against their partners and whether they subsequently take responsibility for their violence and if so, how this is the case. The study is of a qualitative approach and is based on five interviews with men who have been treated for their violent behavior. The theories that the study leans towards are the social psychological and sociological perspectives with a focus on social heritage and the social learning theory. The study's empirical data and the causes of the violence is also linked to the external factors of the ecological perspective, such as drugs, alcohol, economic vulnerability and crime. Other theoretical perspectives and explanatory models that are used to explain men's acts of violence against their former partner are the disfavor perspective in the individual psychological perspective, the gender power perspective and system theory explanatory models. The result of the study indicate that the causes of men's violence against women are often explained as the woman's own fault when the man often believes that the woman has provoked him to take violence. Many times, however, there are several different reasons for men's violence against women who are interwoven in several different theoretical explanatory models. Many of the men in the study still do not take responsibility for their acts of violence and do not want to identify themselves as a women abusers, even though they have been treated and in therapy for the violence against their former partner. However, some of the men in the study also found that the treatment helped them understand the causes of the violence and that they also have a responsibility as it comes to the violence they subjected their former partners to. / Studiens syfte har varit att belysa mäns erfarenheter av sitt våld mot sina tidigare partners. Frågeställningarna som besvarat studiens syfte har fokuserat på orsakerna kring varför män brukar våld mot sina partners och huruvida de i efterhand tar ansvar för sitt våld och hur i så fall detta ter sig. Studien är av kvalitativ ansats och grundar sig på fem intervjuer med män som har gått i behandling för sitt våldsamma beteende. De teorier som studien lutar sig mot är de socialpsykologiska och sociologiska perspektiven med fokus på det sociala arvet samt den sociala inlärningsteorin. Studiens empiri och orsakerna till våldet kopplas även samman med det ekologiska perspektivet och då med fokus på de yttre faktorerna så som droger, alkohol, ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Andra teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller som används för att förklara männens våldshandlingar gentemot sin före detta partner är vanmaktsperspektivet, det individualpsykologiska perspektivet och könsmaktsperspektivet. Studiens resultat pekar på att orsakerna till mäns våld mot kvinnor ofta förklaras som kvinnans eget fel då mannen många gånger anser att kvinnan har provocerat honom till att ta till våld. Många gånger kan det dock finnas flera olika orsaker till mäns våld mot kvinnor som är sammanvävda i flera olika teoretiska förklaringsmodeller. Flera av männen i studien tar fortfarande inte ansvar för sina våldshandlingar och vill inte identifiera sig som kvinnomisshandlare, trots att de gått i behandling och i terapi för våldet mot sin tidigare partner. Vissa av männen i studien tyckte dock att behandlingen hjälpte dem till att förstå orsakerna till våldet och att de även har ett ansvar då det kommer till våldet som de utsatt sina tidigare partners för.