<p>Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.</p>

Studien var ett uppdrag från studenthälsorådet på Högskolan i Gävle med syftet att utveckla en så kort enkät som möjligt som ska kunna användas i kartläggningar av studenternas studie och hälsosituation. Frågorna till enkäten konstruerades utifrån modellerna Kasam, Krav-Kontroll-Stöd-modellen och Stress-Energi-modellen. För att få ett underlag till analyserna delades enkäten ut till 100 studenter uppdelade på fyra program/kurser. Faktorsanalyser visade att det gick att reducera frågorna om studiesituationen, hälsa och välbefinnande till ett mindre antal index. Reliabilitetsanalyser visade att antalet items i skalorna gick att reducera utan att förlora nämnvärt i reliabilitet. Ett andra syfte var att visa studiesituationsskalornas relevans och därmed analyserades även sambanden mellan skalor som beskrev studiesituationen och olika indikatorer på hälsa och stämningsläge. Studiesituationsindexen visade sig med undantag av studiekamratstödet ha samband med hälsovariablerna. Resultatet visade även att det fanns klara skillnader mellan programmen vilket tyder på att formuläret i framtiden kan användas för att identifiera grupper med större eller mindre problem.

Cannabis är den mest använda drogen i världen och attityderna gentemot den blir allt mer liberala. Då många syntetiskt framställda cannabinoider ständigt dyker upp på marknaden visar studier på olika resultat angående utbredningen av drogen. Det är personer i de yngre åldrarna som i störst utsträckning använder cannabis. I dagens samhälle ställs det allt mer krav på unga vuxna, inte minst när det gäller att skaffa sig en utbildning. Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen bland studenter vid Linköpings universitet.Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av Robert K. Mertons strainteori där fokus låg på huruvida studenterna upplevde sig ha förutsättningar och medel att uppnå sitt mål; att klara av en utbildning. Populationen för studien var alla studenter som var registrerade på ett program. En totalundersökning gjordes av de studenter som våren 2014 studerade på ett program i termin fyra. Det empiriska materialet samlades in via en onlineenkät som besvarades av 1 481 respondenter.Resultatet visade att 36,8 % av respondenterna någon gång hade testat cannabis, männen var signifikant överrepresenterade. De flesta hade testat cannabis första gången då de studerade på gymnasiet. Respondenterna var över lag nöjda med sin studiesituation. Det var inte möjligt att se något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen som helhet.

Allt fler röster i samhällsdebatten lyfter problematiken kring de missgynnade och förbisedda flickorna med ADHD. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att belysa hur studiesituationen i skolan kan se ut för flickor med diagnosen ADHD. Genom både observationer och intervjuer med tre flickor och deras lärare har vi försökt beskriva hur flickornas tillvaro i skolan kan se ut, med fokus på inlärning, delaktighet och känslan av sammanhang i klassrumssituationen. Vi har undersökt vilka specialpedagogiska perspektiv som ligger till grund för lärarnas undervisning och bemötande av dessa flickor samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersökt hur flickorna uppfattar sin lärandesituation. Resultaten pekar på att dessa flickor inte tydligt visar svårigheter som kopplas samman med ADHD, men att de upplever svårigheter i att koncentrera sig och följa med i undervisningen, vilket får konsekvenser för deras lärande. Vidare indikerar studien att lärarna inte möter flickornas behov i tillräckligt hög grad, då de anpassar undervisningen främst på gruppnivå. Detta visar sammantaget på att det finns ett behov av en bredare kunskap kring flickor med ADHD:s annorlunda funktionssätt, så att dessa flickor med skolans hjälp och vägledning kan uppnå sin fulla potential.

De flesta arbetsmiljöstudier i skolan är riktade till personal eller till de yngre åldrarna, därför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara på syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl där intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen på de 10 informanterna var 20-41 år och fyra av fem sektioner på den valda högskolan i södra Sverige var representerade. I resultatet framkom tre huvudkategorier: Trygghet och tillit, Kontroll i studiesituationen och Främjande studiemiljöer. Den första tiden av studierna är betydelsefull för fortsatt trivsel. Även tillgång till socialt stöd visade sig betydelsefull, både från klasskompisar, föreläsare och från familj. Studenternas möjlighet och kunskap kring att påverka sin situation på skolan är låg. Informanterna känner krav i sina studier från dem själva, föreläsarna och omgivningen. Fler studier behövs för att ta reda på vad som krävs under den första perioden och hur introduktionen på högskolan kan ske på bästa sätt. / Most occupational studies in school are directed to staff or to the younger ages, and therefore it is missing knowledge of young adults' perceived learning environment. The aim of this study was to describe how college students experience a good psychosocial work environment. To answer this purpose a qualitative method with semi-structured interviews was chosen and a qualitative contentanlysis. The selection of informants was done through mass e-mails in which interested students were asked to contact the researcher. Age range of the 10 respondents was 20-41 years, and four of the five sections of the chosen university in southern Sweden were represented. The result is presented in three categories Security and trust, Control in the study situation and Supportive study environment. The initial period of the studies is important for the continued well-being. Availability to social support is important, both from classmates, lecturers and from family. The students' ability and knowledge of influencing their situation at the school is low. Informants feel demands in their studies from themselves, lecturers and other people in the surroundings. More studies are necessary to find out what is required in the first period and how the introduction of college can be made in the best way.

The aim of this study was to examine the experienced study situation and drug use of program students at the Linnaeus University and to investigate whether there was a connection. With this survey, we wanted an oversight of the situation which could be a basis for efforts. The empirical material was collected via an online survey, answered by 135 students. Of the 135 respondents, 65% were women, 34% men and 1% other. Women aged 23-27 represent the majority of respondents. The results showed that there was a present drug use among the students however it didn’t indicate a widespread and continuous use. The experienced study situation showed that the students felt moderate to high stress over their situation. No significant connection could be seen between drug use and the experienced study situation.

Studien undersöker Högskolan Kristianstad studenters känsla av ensamhet i deras studiesituation i samband med covid-19 pandemin och vilka faktorer som påverkar ensamheten. Studiens syfte är vidare att ringa in den studentgrupp som kan tänkas vara i extra behov av att ta del utav regeringens riktade stöd. Kvantitativ metod tillämpades i form av enkätundersökning som besvarades av Högskolan Kristianstads studenter på samtliga program som i normala fall är campusbaserade. Resultatet visar på att känslan av ensamhet i sin studiesituation kan förebyggas med hjälp av socialt stöd från kurskamrater och studentens mental återhämtningsförmåga.Studien kommer fram till att studenter i årskurs 1 upplever en högre känsla av ensamhet i sin studiesituation då de har en lägre känsla av socialt stöd från sina kurskamrater. Högst sannolikhet för att kunna mentalt återhämta sig i samband med Covid-19 har de studenter som är över 28 år. Studiens slutsats är att gruppen som Högskolan Kristianstads studenthälsa bör fokusera sitt extra stöd på är studenter i årskurs 1 som är yngre än 28 år.

Syftet med föreliggande studie var att studera sambandet mellan personlighet och hur studenter upplever sin studiesituation. Tidigare studier har visat att personlighet hade ett samband med upplevelsen av studiesituationen, bl.a. upplevda studiekrav. Framför allt visade dessa studier att personlighetsaspekterna ”Samvetsgrannhet” och ”Vänlighet” hade ett samband den upplevda studiesituationen. Deltagande i undersökningen var 155 studenter (18–48 år (M=24,44 år, SD = 4,56). En nätenkät med två delar genomfördes; första delen mätte personlighet utifrån femfaktorteorin, den andra delen mätte studenters upplevelser av studiekrav, social interaktion, skicklighet i studierna samt studiekultur. Deltagaren fick svara på sammanlagt 116 påståenden i en likertskala. Signifikanta skillnader upptäcktes gällande hur deltagarna svarade på frågor om ”Neuroticism” och ”Studiekrav” beroende på kön och vilken utbildning deltagaren studerade. Studiens resultat visade signifikanta samband mellan personlighetsdragen “Neuroticism” och upplevda studiekrav samt “Samvetsgrannhet” och ”Skicklighet i studierna”. Sammanfattningsvis bekräftades två av studiens tre antaganden. / This study aim was to investigate the relationship between personality and how students perceive their study situation. Previous studies have shown that personality has a relation on students’ perceived study situations, for example, perceived study requirements. These studies especially showed that the personality traits “Agreeableness” and “Consciousness” had a relation on students’ perceived study situation. 155 Students participated (18-48 years (M= 24,44, SD = 4,56). A two-section online survey was conducted; the first part measured personality based on the big five theory, the second part measured students’ perception of their study situation of study requirements, proficiency in the studies, social interaction, and study culture. The participant had to respond to a total of 116 statements on a likert scale. Significant differences were discovered regarding how students responded to questions about “Neuroticism” and “Study requirements” depending on gender and education. The results of the study showed significant relationships between “Neuroticism” and students’ perception of their “Study requirements” and between “Conscientiousness” and students’ perception of their “Proficiency in the studies”. In conclusion, two out of three assumptions were confirmed.

<p>Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?</p><p>Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt.</p><p>Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier.</p><p>Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig.</p><p>Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett.</p><p>Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan.</p> / <p>This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence?</p><p>The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic.</p><p>The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies.</p><p>One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up.</p><p>An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done.</p><p>Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.</p>

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan? Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt. Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier. Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig. Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett. Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan. / This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence? The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic. The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies. One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up. An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done. Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.