Uppsatsen handlar om de så kallade gråzonsbarnen. Detta innebär de elever som ofta inte har någon diagnos men som ändå har svårt att uppnå kunskapsmålen i skolan. Uppsatsen fokuserar på arbetet med gråzonsbarnen och hur lärarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen så att alla elever har en chans att uppnå högsta möjliga nivå. Undersökningen innefattar även de digitala hjälpmedel lärarna använder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svårigheter som uppkommer om resurserna inte är tillräckliga. Studien innefattar även vilken roll lärarnas inställning spelar i arbetet med individanpassning. Studien baseras på fokusgruppsintervjuer med personal från två olika högstadieskolor, vi har intervjuat två grupper om tre personer i varje. Vi har presenterat olika styrdokument och tidigare forskning utifrån olika teman såsom lärares inställning, skolans uppgift, skolans resurser och problematik och åtgärder. Det vi främst kommer fram till är att lärarnas inställning till gråzonsbarnen spelar en väldigt stor roll i arbetet med dem. Om lärarna ser dem som ett problem leder detta till att de inte får den hjälp och stöd de behöver. Vi kommer även fram till att resurserna i arbetet kan skilja sig beroende på kommun och elevantal. Resultatet innefattar även informanternas uppfattningar om att det tillhör lärares skyldigheter att anpassa undervisningen efter alla elever och se till så att alla inkluderas.

Tio teoretiska begrepp undervisades med hjälp av tre fasta spelbaserade arbetsmetoder i NO-ämnet kemi och arbetsområdet kroppens ämnesomsättning. Undervisningen genomfördes i två inkluderade elevgrupper bestående av elever med högfungerande autism. Efter genomförandet av arbetsmetoderna utfördes kvalitativa elevintervjuer. Målet med intervjuerna var att undersöka vilken av arbetsmetoderna eleverna föredrog samt om eleverna hellre ville arbeta tillsammans med sina klasskamrater eller individuellt. Ytterligare ett mål var att undersöka om eleverna ansåg att arbetsmetoderna bör användas i andra ämnen. Undersökningsresultatet visar att eleverna föredrog det analoga spelet charader samt att de flesta av eleverna föredrog att genomföra de tre fasta spelbaserade arbetsmetoderna tillsammans med en klasskamrat. Det digitala spelet Kahoot ansåg samtliga elever endast bidrog till negativa upplevelser. En av undersökningens elever ansåg att de tre fasta spelbaserade arbetsmetoderna bör användas ämnesövergripande.  Resultatet utifrån lärarintervjuerna visade att en lärare ansåg att spel inte tillhör undervisning. Tre av lärarna ansåg att begreppet inkludering innebär social gemenskap samt gemensamma aktiviteter. En av lärarna ansåg att inkluderingsbegreppet var svårdefinierat. Till skillnad mot eleverna ansåg lärarna att de tre fasta spelbaserade arbetsmetoderna bör användas ämnesövergripande. Utifrån ett nationellt perspektiv saknas forskning riktad mot spelbaserat lärande i inkluderad undervisning samt internationell forskning utifrån analogt spelbaserat lärande. Det saknas även internationell forskning som bekräftar att spelbaserat lärande ökar elevernas engagemang och är motivationshöjande (Liu et al., 2021). Men framförallt saknas forskning med fokus på elever i grundskolans senare år utifrån begreppsutvecklande arbetsmetoder i inkluderad undervisning (Lowe & Joffe, 2017).

The aim of this study is to describe successful strategies to include children in free play activities at the preschool. The methods that pedagogues use to act and work with excluded children will be examined. To get answers to my questions I have conducted interviews with five pedagogues in four preschools. During interviews they mention two different approaches to encourage free play activity. One way was to participate and play along with the children. The other approach was to let the children play by themselves and only interact when there are disagreements between the children. During analysis of the assembled data I have used the sociocultural perspective developed by Vygotskij. In the study the pedagogues describe different ways to reduce the risk that children will be excluded. The study also includes suggestions and thoughts about why some children are excluded in free play and how they can be encouraged to participate in the activity. The pedagogues that were interviewed seemed to be very aware of the problem. I observed that they have high ambitions to include all children in free play activities. I raise the question about how they manage to fulfill the goal of including children when there are time constraints and many children with different needs in large groups. At the same time there are many other requirements that the pedagogues have to fulfill.

The aim of this essay has been to find out whether the individual development plan does make it easier to teachers to discover any needs of the students to get education or material changes and by that make adjustments in the classroom. I chose to seek information by interviewing special educators at four compulsory schools, since they have an overall apprehension of how the work is carried out at the school, especially the work with students in need of any form of extra support. All students at the Swedish compulsory school shall have an individual development plan. The purpose with the plan is, besides that the student is to be given possibilities to form his own pedagogical and social goals, that the teacher shall get early signals if a student may be in need of getting education and materials changed and adjusted for to easier manage his studies. The individual development plan of the student should have the function as a tool to the teacher to facilitate for his students. The answer of my question can be sum-up in a no, the inherent potential in the individual development plan is not utilized by the teachers that seem to have the apprehension that the plan is for the student all by him/herself. The teaching staff has obviously not understood the use they can get out of it.

The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office. The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from The Official Report on power, integration and structural discrimination (Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis. The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration.

<p>The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.</p><p>The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from <em>The Official Report on power, integration and structural discrimination </em>(<em>Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) </em>is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.</p><p>The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration.</p>

It is of great importance to ensure the structural safety of dams during earthquakes since a failure may cause catastrophic consequences. Conventional computation of the structural response of dams is based on a simplified approach where the foundation is considered as massless. However, recent developments have produced several new analysis methods that consider the foundation mass, modelled with absorbing boundaries and free-field forces. These newer methods are intended to simulate the seismic structural response more accurately, optimize the design and minimise future unnecessary reparations. The aim of the thesis was to investigate the influence of foundation modelling in seismic time history analyses. This was done by comparing the established massless foundation approach to two approaches with foundation mass and free-field forces included; the analytical approach presented by Song et al. (2018) and the direct FE approach by Løkke (2018). Both the efficiency of the seismic wave propagation simulation and the structural response of the dam were of interest, and points on the dam and foundation were studied to accurately compare these modelling approaches. The time history analyses showed that the massless approach corresponded perfectly with the ideal theoretical velocity at the foundation surface when studying only the foundation block, as expected. The analytical and direct FE however, differed slightly from the theoretical value but still gave an accurate representation. Both methods using free-field forces obtained equivalent and realistic structural responses when studying the dam-reservoir-foundation model. The massless method however,strongly overestimated the dam response and was therefore found to not capture the actual behavior of the dam accurately, despite modifications such as increased material damping in the concrete. Additionally, another aim was to analyse the influence of modelling in 2D versus 3D for determining the dynamic characteristics of the dam such as natural frequencies and eigenmodes of the dam. These frequency analyses were made using models with and without foundation mass considered and was compared to experimental data.The massless 3D model was found to be the most effective modelling approach for deriving the dynamic characteristics of the dam since the use of a 3D model was necessary in order to study the behaviour of the whole dam and post-processing was simpler when using the massless model. / Det är nödvändigt att säkerställa dammars säkerhet mot jordbävningar i design-processen eftersom ett dammbrott kan få katastrofala konsekvenser. Traditionellt används förenklade beräkningar där dammens strukturella respons beräknas med en berggrund där bergets massa är försummad. Den senaste tiden har flera nya analysmetoder tagits fram, som tar hänsyn till bergets massa och är modellerade med absorberande randvillkor och free-field forces. De nyare metoderna förväntas modellera de seismiska krafterna mer exakt för att optimera designen och minimera onödiga reparationer. Syftet med projektet var att undersöka inverkan från olika metoders sätt att beakta berggrunden vid seismiska analyser. Det utfördes genom att jämföra den etablerade masslösa metoden med två metoder som beaktar bergmassan och free-fieldforces; den analytiska metoden av Song et al. (2018) och Direct FE-metoden av Løkke (2018). Både effektiviteten i den seismiska vågutbredningssimuleringen och dammens strukturella respons var av intresse. Modelleringsmetoderna jämfördes genom att studera punkter på både dammen och berget. När enbart berggrunden studerades med den masslösa metoden så erhölls, som förväntat, god överenstämmelse med den ideala teoretiska hastigheten på bergsytan. De analytiska och Direct FE metoderna skiljde sig marginellt från det teoretiska värdet men gav fortfarande en korrekt hastighet på bergsytan. Vid analys av modeller med dam och reservoar inkluderade, gav metoderna som använde free-field forces ekvivalenta och realistiska strukturella responser. Den masslösa metoden däremot, överskattade kraftigt dammens respons och ansågs därför inte modelleradet verkliga beteendet hos dammen på ett korrekt sätt, trots modifieringar med ökad materialdämpning i betongen. Ett annat syfte var att analysera påverkan av modellering i 2D kontra 3D för att bestämma dammens dynamiska egenskaper, som egenfrekvenser och egenmoder. Dessa frekvensanalyser gjordes med hjälp av modeller som både beaktade och försummade bergets massa, och jämfördes med experimentella data. Den masslösa 3D-modellen visade sig vara den mest effektiva modelleringsmetoden för att erhållade dynamiska egenskaperna hos dammen. Det eftersom en 3D-modell var nödvändig för att studera hela dammens beteende och hantering av utdata var förenklad vid användning av den masslösa modellen.

<p>Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?</p><p>Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt.</p><p>Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier.</p><p>Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig.</p><p>Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett.</p><p>Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan.</p> / <p>This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence?</p><p>The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic.</p><p>The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies.</p><p>One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up.</p><p>An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done.</p><p>Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.</p>

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan? Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation. Intervjuguiden var halvstrukturerad, och urvalet strategiskt. Resultatet visar att tillgängligheten på universitet får sägas vara avgörande, beroende på vilken aspekt av tillgängligheten som det är fråga om. Studenterna tycker det är av vikt att det finns möjlighet att ta sin lärare eller föreläsares tid i anspråk vid de formella mötena. I de informella mötena lägger studenterna fokus på att berätta om två specifika möten och tre specifika aspekter. Resultatet från på vilket sätt hörselskadan inverkar, visar att det beror på situation till situation om hörselskadan inverkar på ett negativt sätt, eller om den nästan inte inverkar alls. Ett genomgående drag från alla sex studenternas utsagor är att det ”hänger” mycket på studenten själv om studenten ska lyckas eller inte i sina studier. Envishet, vilja, att våga tro på sig själv, vara modig och att inte ge sig är egenskaper som studenterna själva upplever att det är bra att ha som hörselskadad student i högskolestudier. Två slutsatser har dragits. Den ena är att de hörselskadade studenterna har ett visst inflytande i möten med tolkar, samt i möten med personal som jobbar med teknisk service. Däremot saknar studenterna inflytande för att själva kunna ha makt och kontroll kring sin egen studiesituation, i mötet med universitetet som organisation. De studenter som har lättast att lyckas i sina studier är de som innehar egenskaperna envishet, vilja, att våga tro på sig själva, vara modiga och inte ge sig. Den andra slutsatsen är att fortfarande, sju år efter det att Antonson (1998) i en avhandling om hörselskadade i högskolestudier, gav förslag på betydelsefulla åtgärder (se bilaga 1 i denna uppsats), tycks ingen märkbar förändring ha skett. Nyckelord: Integration, inkluderad, hörselskada, studiesituation, högskola, högskolestudier. Ytterligare nyckelord är tillgänglighet, informella möten, formella möten och hörselskadans inverkan. / This study is a study in social work. The comprehensive aim with this study is to understand och describe hearing-impairment´s situation reference to university studies. Four specific questions have been formulated, these are; - How does the accessibility look like? How does the formal meetings look like? How does the informal meetings look like, and what kind of way the hearing-impairment influence? The study has a qualitative attempt with hermeneutic touch. Interviews have been permormed with six hearing-impairment students, that had explain about their experiences about their own study situation.The interview guide was half-structured, and the selection was strategic. The result shows that the accessibility on the university is decisive on, which aspect of the accessibility that presents. The students point out that it is possible to lay claim to their teacher or lecture´s time in the formal meetings. In the informal meetings, the students focus is to tell about two specific meetings and three specific aspects. The result from on what kind of way the hearing-impairment influence, shows that it depends from situation to situation if the hearing-impairment influence negative or if it does not influence at all. A constant touch from all the six student is that it is much up to the student itself to succeed or not, reference to the studies. Stubborness, good will, believe in itself, be brave and not give up, is qualities that the students experience that it is good to have as a hearing-impairment student in university studies. One conclusion is that hearing-impairment students have some influence reference to the meetings with the intepreters, and the meetings with personal from the technical service. On the other hand, the students missing influence to themself, to have power and control, reference to their own study situation, in the meeting with the university as a organization. The students whom have easiest to success in their studies is the students who have the qualities stubborness, good will, believe in themself, be brave and not give up. An other conclusion is that still, seven years since Antonson (1998) in a study about hearing-impairment in university studies, gave proposal to important measures (see enclosure 1 in this study), it seems to no noticeable change have been done. Keywords: integration, inclusion, hearing-impairment, studysituation, university and universitystudies, accessibility, informal meetings, formal meetings and the hearing-impairment´s influence.