I detta arbete studerar jag vilken inställning några yrkesverksamma lärare har till geometri och hur de uppfattar sin undervisning. Jag presenterar några forskares undersökningar och uppfattningar om barnens kunskapsutveckling inom geometri, hur läranderesultat ser ut, kvalitéer av olika undervisningsmetoder, hur det ser ut ute på fältet och hur det borde se ut. Jag jämför sedan detta med det resultat jag fått fram genom mina intervjuer med lärarna. Jag har hittat många likheter mellan forskningsresultat och mina intervjuresultat. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna, speciellt i de tidigare åren i grundskolan, i stor utsträckning strävar efter att undervisa på ett sätt som liknar det som forskningen anser vara ett konstruktivt sätt. Det man dock kan ifrågasätta är om deras uppfattning om sitt sätt att undervisa stämmer överens med det verkliga undervisningsarbetet.

I en longitudinell studie undersöks vilka faktorer som påverkar hur elever på ett gymnasiums naturvetenskaps- och teknikprogram lär sig algebra. En årskull elevers begreppsutveckling följs under deras tre gymnasieår med hjälp av tester, enkäter och intervjuer, och de bestående kunskaperna efter gymnasietiden noteras. Särskild vikt läggs vid arbetssätt i undervisningen och de affektiva faktorerna som intresse, attityder och känslor. I en andra fas av undersökningen görs en jämförelse med en ny årskull, som studerat enligt de nya kursplanerna från 2000, för att utröna betydelsen av den tillgängliga tiden för lärande. En speciell modell för stöd till elever med svaga förkunskaper presenteras och värderas. De fem huvudfaktorer, som har störst betydelse för framgång i matematikstudierna, identifieras i studien med rubrikerna: Förkunskaper, Begreppsutveckling, Undervisning, Tid för lärande samt Intresse, attityder och känslor. / In a longitudinal study of a group of students from the natural science program at upper secondary school, a survey is made of which factors facilitate or obstruct their learning of algebra. Both cognitive and affective factors are considered. The five main factors that influence the teaching and learning of algebra are: pre-knowledge, concept development, instruction, time for learning and interest, attitudes and feelings. In a special part advice for teaching is given and a model for support of lower-achieving stunts is presented.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor. I arbetet med lera kommer diskussionerna mer specifikt in på djurens utseende samtidigt som leran ger djuren eget liv genom att man kan leka med de skapade figurerna.

Undersökande arbetssätt, som internationellt kallas för Inquiry based sceince education och förkortas IBSE, är en arbetsmetod som det talas mycket om i undervisningssammanhang inom de naturorienterande ämnena och så även mina lärare under NOkursen i lärarutbildningen. Lärares direktiv är att undervisningen ska stimulera eleverna så att deras intresse och nyfikenhet väcks. Eleverna ska inom biologiundervisningen använda biologiska begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om elevers begreppsutveckling inom de naturorienterande ämnena. Mer specifik ska studien besvara frågan: Hur utvecklar elever begreppslig förståelse genom IBSE i biologiundervisningen? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har jag systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om biologi och naturvetenskap. Resultatet visar tydligt att elever som arbetar utefter IBSE får arbeta med alla sina sinnen, vilket är positivt då nya kunskaper ska införskaffas. Vetenskapliga begrepp upplevs som abstrakta och svårbegripliga för eleverna, då begreppen kan ha varierande betydelser beroende på situationen de befinner sig i. Genom att använda sig av IBSE i undervisningen få eleverna fler varierade möjligheter att inta nya kunskaper inom biologi, vilket utvecklar deras begrepps förståelse.

Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang. Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse. När eleverna sätter ord på sina tankar ges de möjlighet att få syn på och strukturera sin kunskap. Vidare anser de att muntlig interaktion, där lärandet sker i ett socialt sammanhang, gynnar begrepps- och kunskapsutvecklingen i matematik.

Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system. The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its’ concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade. Especially in the areas of solution solving and the understanding of mathematical texts. I wanted to find out if communication and interplay between the pupils lead to increasedprogress in the Swedish language and increased understanding of mathematical texts. I also examined what possibilities the pupils have to absorb and understand the education and how favourable the conditions are in their teaching process. My starting points were Vygotskijs’ sociocultural perspective. The main research questions were: Is the language a barrier for the pupils in my research group when they develop their mathematical knowledge? Which approach may enhance the pupils knowledge in mathematics? The research is based on interviews with the teacher and observations of the pupils during mathematic lessons. With the help of the empirical material I wanted to increase myunderstanding about the process of learning and development in the class and about how the teacher labours and reflects around the situation. She practiced silent and individual studies in the class. The result of this research showed that the pupils were not benefited by the teachersmethods and that they did not reach the main goals in Swedish and mathematics for the earlier years in Swedish compulsory school. The reason to this result is mainly that language and learning go hand in hand and that mathematics requires a good vocabulary and good reading comprehension.

Läroböcker används flitigt ute i skolorna som ett redskap för att utveckla elevernas kunskaper i olika ämnen. Samtidigt så ska alla lärare och ämnen ansvara för att utveckla elevernas språk med utgångspunkt i det språk som eleverna redan besitter samt utifrån deras erfarenheter. Förståelse för centrala begrepp är en viktig del i ett språkutvecklande klassrum där eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som att exempelvis resonera. Vi vill därför mena att det skulle vara problematiskt om läroböcker inte bidrar till att utveckla elevernas begreppsförståelse när dessa utgör en stor del av undervisningen.Då läroböcker i många fall har en central roll i en undervisning som ska bidra till att utveckla språkliga förmågor, samt att dessa förmågor kräver förståelse för historieämnets innehållsbegrepp som ofta är abstrakta till sin karaktär, är det av intresse att granska hur läroböcker förklarar just abstrakta innehållsbegrepp. Det blir även intressant att studera om dessa förklaringar bidrar till att utveckla elevernas förståelse för begreppen eller om nya abstrakta begrepp används i förklaringarna. Detta utgör således arbetets syfte och för att undersöka detta har två frågeställningar formulerats: På vilket sätt förklaras abstrakta innehållsbegrepp i läroböckerna? Till vilken grad innehåller förklaringen av abstrakta innehållsbegrepp nya abstrakta begrepp?Detta arbete tar avstamp i olika teorier om begrepp där vi börjar brett genom att presentera Vygotskijs tankar om begrepp och hur barn förstår dessa. Vidare presenteras teorier som mer går in på begreppsutveckling i en skolkontext där vi bland annat diskuterar betydelsen av att elever får möjlighet att relatera abstrakta begrepp till egna erfarenheter. Teoridelen avslutas genom att presentera begrepp ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Här tar vi avstamp i historiedidaktikens tankar om begrepp med fokus på historieämnets byggstenar, nämligen innehållsbegrepp.För att besvara arbetets frågeställningar så har en kvalitativ metod använts. Detta har gjorts genom en textanalys av tre läroböcker för årskurs 4-6 i historieämnet. Mer konkret så har en läsbarhetsanalys utförts, vilket alltså är en typ av textanalys, då denna fokuserar på att analysera språk och begrepp vilket passar arbetets ändamål. Utöver en läsbarhetsanalys så har även en definitionstabell använts för att kunna avgöra om olika begrepp är abstrakta eller konkreta till sin karaktär. Även denna metod har varit relevant i processen för att framgångsrikt kunna besvara våra frågeställningar. De begrepp som detta arbete utgått från, och som vår analys bygger på, står alla uttryckligen med i det läroplanens centrala innehåll för historia årskurs 4-6 och dessa är reformationen, parlamentarism, upptäcktsresorna och Östersjöriket. Dessa begrepp har definierats utifrån kommentarmaterialet i historia i syfte att ge oss möjligheten att analysera hur läroböckerna förklarar begreppen utan att dessa uttryckligen behöver stå utskrivna.Arbetets resultat visar att alla begrepp fanns omnämnda i läroböckerna även om detta inte alltid gjordes uttryckligen genom att själva begreppet stod utskrivet. Det fanns vissa skillnader i läroböckerna vad gäller hur begreppen presenteras och om dessa förklaras i läroböckernas ordlistor. Vad analysen även visar är att alla begrepp förklaras genom att nya abstrakta begrepp användes i själva förklaringen, vilket i sig skulle kunna sätta käppar i hjulen för en effektiv begreppsutveckling samt att eleverna kan få svårt att förstå begreppen på djupet.

Tio teoretiska begrepp undervisades med hjälp av tre fasta spelbaserade arbetsmetoder i NO-ämnet kemi och arbetsområdet kroppens ämnesomsättning. Undervisningen genomfördes i två inkluderade elevgrupper bestående av elever med högfungerande autism. Efter genomförandet av arbetsmetoderna utfördes kvalitativa elevintervjuer. Målet med intervjuerna var att undersöka vilken av arbetsmetoderna eleverna föredrog samt om eleverna hellre ville arbeta tillsammans med sina klasskamrater eller individuellt. Ytterligare ett mål var att undersöka om eleverna ansåg att arbetsmetoderna bör användas i andra ämnen. Undersökningsresultatet visar att eleverna föredrog det analoga spelet charader samt att de flesta av eleverna föredrog att genomföra de tre fasta spelbaserade arbetsmetoderna tillsammans med en klasskamrat. Det digitala spelet Kahoot ansåg samtliga elever endast bidrog till negativa upplevelser. En av undersökningens elever ansåg att de tre fasta spelbaserade arbetsmetoderna bör användas ämnesövergripande.  Resultatet utifrån lärarintervjuerna visade att en lärare ansåg att spel inte tillhör undervisning. Tre av lärarna ansåg att begreppet inkludering innebär social gemenskap samt gemensamma aktiviteter. En av lärarna ansåg att inkluderingsbegreppet var svårdefinierat. Till skillnad mot eleverna ansåg lärarna att de tre fasta spelbaserade arbetsmetoderna bör användas ämnesövergripande. Utifrån ett nationellt perspektiv saknas forskning riktad mot spelbaserat lärande i inkluderad undervisning samt internationell forskning utifrån analogt spelbaserat lärande. Det saknas även internationell forskning som bekräftar att spelbaserat lärande ökar elevernas engagemang och är motivationshöjande (Liu et al., 2021). Men framförallt saknas forskning med fokus på elever i grundskolans senare år utifrån begreppsutvecklande arbetsmetoder i inkluderad undervisning (Lowe & Joffe, 2017).

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden. / Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetssättet upplevelsebaserad undervisning kan främja andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling inom samhällsorienterade ämnen. Under arbetet har vi valt att utgå från två frågeställningar som lyder: På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning understödja andraspråkselevers begreppsutveckling? Samt, På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning bidra till att utveckla ämneskunskaper? När arbetet inleddes blev vi varse om det bristande forskningsläget kring kopplingen mellan upplevelsebaserad undervisning och språk- och kunskapsutveckling. Av den anledningen valde vi därför att dela upp teoridelen och forskningen efter dessa två utgångspunkter. Strukturen på arbetet har följt samma spår för att sedan i slutdiskussionen se om det finns något samband mellan utgångspunkterna. Arbetet är en empirisk undersökning, för att sammanställa ett resultat valde vi metoden semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av empirin från intervjuerna och den tidigare forskningen har ett resultat med hög validitet kunnat sammanställas. Granskningen har förhållit sig objektiv till all insamlad data så att studien skall ha hög tillförlitlighet. En slutsats har kunnat presenteras utifrån bearbetningen av resultatet. Vi har kommit fram till att arbetssättet upplevelsebaserad undervisning utvecklar framförallt andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Via arbetssättet blir undervisningen konkret för eleverna då begrepp- och ämneskunskaper kan utvecklas parallellt.