Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetssättet upplevelsebaserad undervisning kan främja andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling inom samhällsorienterade ämnen. Under arbetet har vi valt att utgå från två frågeställningar som lyder: På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning understödja andraspråkselevers begreppsutveckling? Samt, På vilket sätt kan upplevelsebaserad undervisning bidra till att utveckla ämneskunskaper? När arbetet inleddes blev vi varse om det bristande forskningsläget kring kopplingen mellan upplevelsebaserad undervisning och språk- och kunskapsutveckling. Av den anledningen valde vi därför att dela upp teoridelen och forskningen efter dessa två utgångspunkter. Strukturen på arbetet har följt samma spår för att sedan i slutdiskussionen se om det finns något samband mellan utgångspunkterna. Arbetet är en empirisk undersökning, för att sammanställa ett resultat valde vi metoden semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av empirin från intervjuerna och den tidigare forskningen har ett resultat med hög validitet kunnat sammanställas. Granskningen har förhållit sig objektiv till all insamlad data så att studien skall ha hög tillförlitlighet. En slutsats har kunnat presenteras utifrån bearbetningen av resultatet. Vi har kommit fram till att arbetssättet upplevelsebaserad undervisning utvecklar framförallt andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Via arbetssättet blir undervisningen konkret för eleverna då begrepp- och ämneskunskaper kan utvecklas parallellt.

Sammanfattning/abstraktGunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande – praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning – practical-aestethic activities in an informal setting. Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.ProblemområdeI dagens skola ställs stora krav på elevers språkliga förmåga. Det är genom tal- och skriftspråk som kunskap förmedlas och bearbetas. För elever med språkstörning innebär det ökad sårbarhet om inga alternativa förmedlingssätt eller uttrycksformer kan komplettera det talade och skrivna språket.Syfte och preciserad frågeställningStudiens syfte är att belysa hur kunskap kan utvecklas och synliggöras mellan pedagoger och elever med språkstörning i undervisningssituationer på två skolor där fler modaliteter och uttrycksformer än tal- och skriftspråk används. Frågeställningen lyder: •Om och i så fall hur kan praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning komplettera muntlig och skriftlig språkförmåga hos elever med språkstörning i lärandesituationer? Teoretisk ramStudien vilar på en bred teoretisk bas då flertalet utvecklingspsykologiska teorier på olika sätt kan bidra med perspektiv som kan stötta och utveckla den lärmiljö som elever med språkstörning möter. Teorier och perspektiv som berörs är det sociokulturella perspektivet som betonar vikten av att elever aktivt använder sig av kommunikation för att utveckla kunskap och förståelse. Det följs av arbetsminnets roll och hur detta kan stöttas av alternativa lärprocesser, känslan och motivationens roll då lärandet underlättas av affekter samt det designteoretiska perspektivet som hanterar kommunikativa resurser som fungerar meningsskapande i klassrummet.MetodUndersökningen är en fallstudie med en hermeneutisk och fenomenologisk ansats då empirin i huvudsak bygger på de upplevelser, erfarenheter och tankar pedagogerna har. Inom fenomenologin strävar man efter att förklara vardagen och förståelsen av de meningsskapande val pedagogerna, i detta fall, bygger undervisningssituationerna på. Empirin samlades in via metodtriangulering. De metoder som användes är informella samtal, intervjuer med pedagoger, fokusgrupp, filmade undervisningssituationer samt ostrukturerade klassrumsobservationer med därtill förda anteckningar.Resultat och analysI resultatet framkommer att det i de undersökta verksamheterna, där elever med språkstörning undervisas, finns kunskap om och erfarenhet av att dessa elever har behov av att få stöttning i form av praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning. Dilemmat som uppstår är att det tar mycket tid att planera och skapa den kontext som ska fungera som stöttning åt eleverna i lärandet. Lärarna uttrycker också en känsla av egen bristande kompetens inom det praktisk-estetiska området.KunskapsbidragStudien visar att det finns en upplevd problematik kring den tidsåtgång de praktisk-estetiska och upplevelsebaserade arbetsformerna kräver. En översyn på grupp- och organisationsnivå kunde leda till att bättre förutsättningar gavs så att tidsfaktorn inte blir avgörande i arbetet med att omsätta kunskapskraven i undervisningen. I de politiska styrdokumenten är inte tidsfaktorn uppmärksammad eller problematiserad. Lärarnas känsla av bristande kompetens inom de praktisk-estetiska uttrycksformerna leder till att dessa uttrycksformer inte får det utrymme som elever har behov av och rätt till. Rätten till att få uppleva olika uttryck för kunskaper finns inskriven i styrdokumenten. Det är därför en fråga som måste lösas på organisationsnivå.ImplementeringI rollen som speciallärare med inriktning språkstörning ges möjlighet att påverka utformningen av lärmiljöer på grupp- och individnivå för att skapa förutsättningar för elever med språkstörning. I stort skulle specialläraren kunna verka för en mer breddad syn gällande språket som det centrala för lärandet. Det finns enligt Vygotskij (1995) andra former av tänkande som inte är beroende av språket. En uppgift för specialläraren kan därför vara att sprida kunskap om den möjlighet som praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning kan ge. Det blir viktigt att uppmuntra användandet av dessa samt öka medvetenheten kring den betydelse de har för lärmiljön, framför allt för elever med språkstörning. I en upplevelsebaserad undervisning får dessa elever möjlighet att i praktiska aktiviteter omvandla teoretiska och abstrakta begrepp till en för dem konkret och hanterbar information. Det är därför viktigt att uppmuntra pedagoger att skapa fler upplevelser där eleverna får använda flera sinnen. Dessutom kan specialläraren bidra till utvecklandet av en språkutvecklande undervisning så att elever med språkstörning får möta ny kunskap i en interaktiv och kontextrik undervisning med språklig stöttning (Haijer & Meestringa, 2012).Nyckelord: lärande, motivation, praktisk-estetiska uttrycksformer, språkstörning, stöttning,upplevelsebaserad undervisning

This study examines high school students' experience of a political role play in social studies. The purpose of the thesis is to investigate which abilities role-playing games develop for students and through this contribute to the social studies didactic research of experience-based teaching that reflects reality. The ambition of the thesis is to understand whether the effects of role-playing as a teaching method for the learning of political skills are experienced as useful for their role as citizens. Through a digital survey, the students in this study answer questions about their perceived development of their political self-confidence, their political abilities and whether the role-play motivates effort, which in turn answers the question of whether political role-play in social studies is effective for students' self-governance in society. The result shows that the political role-play has beneficial effects for most of the surveyed students development of their political abilities. The students in the study feel that their political self-confidence has increased and that the teaching has benefited their understanding of dissenting views. The result also shows that large parts of the student group have made an effort, which shows that they experience the effects of the teaching as useful in their future role as citizens. / Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelse av ett politiskt rollspel i samhällskunskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förmågor rollspel utvecklar för elever för att bidra till den samhällskunskapsdidaktiska forskningen av upplevelsebaserad undervisning som speglar verkligheten. Ambitionen för uppsatsen är att förstå om effekterna av rollspel som undervisningsmetod för lärandet av politiskt förmågor upplevs som nyttiga för sin roll som medborgare. Genom en digital enkät svarar eleverna i denna studie på frågor om sin upplevda kunskapsutveckling av sin politiskt självtillit, sina politiska förmågor och om rollspelet motiverar till ansträngning, som i sin tur ger svar på frågan om politiskt rollspel i samhällskunskap är effektfullt för elevers självstyrning i samhället. Resultatet visar att det politiska rollspelet har fördelaktiga effekter för de flesta av de tillfrågade eleverna i sin utveckling av politiska förmågor. Eleverna i studien upplever att deras politiska självtillit har ökat och att undervisningen har gynnat deras förståelse för oliktänkande åsikter. Resultatet visar även att stora delar av elevgruppen har ansträngt sig vilket visar att de upplever effekterna av undervisningen som nyttiga i sin framtida rollsom medborgare.