Matematik är ett ämne i skolan där pojkar under en längre tid har presterat bättre i än flickor. Forskning påvisar att människor följer genusnormer och Skolverket har flertalet gånger gjort revideringar i styrdokumenten som ska motverka obalansen mellan flickor och pojkars prestationer. Syftet med studien är att få elevers perspektiv på genusnormer i matematikklassrummet och hur de upplever sig bli påverkade av dem. Studien undersökte också hur elever tror att ett matematikklassrum skulle kunna bli mer jämställt. Frågeställningarna besvaras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, normkritik och Hirdmans genusteori om ett isärhållande av mannen och kvinnan.  Genom fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 5 har material samlats in och analyserats. Resultat visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i matematik och att genusnormer kan påverka deras prestationer. Eleverna upplever sig bli behandlade olika av lärare beroende på om det är en flicka eller pojke som ber om hjälp, pratar utan att räcka upp handen eller vill arbeta med en klasskamrat. De talar om en ”antipluggkultur” som pojkarna själva inte anser sig följa och flickorna bär på en osäkerhet av att inte uppfylla kraven att vara en duktig flicka. Detta kan resultera i att eleverna inte visar sin fulla potential i matematik och att lärarna gör bedömningar på eleverna trots att de inte fått möjlighet att visa all kunskap.

Syftet med föreliggande studie var att studera sambandet mellan personlighet och hur studenter upplever sin studiesituation. Tidigare studier har visat att personlighet hade ett samband med upplevelsen av studiesituationen, bl.a. upplevda studiekrav. Framför allt visade dessa studier att personlighetsaspekterna ”Samvetsgrannhet” och ”Vänlighet” hade ett samband den upplevda studiesituationen. Deltagande i undersökningen var 155 studenter (18–48 år (M=24,44 år, SD = 4,56). En nätenkät med två delar genomfördes; första delen mätte personlighet utifrån femfaktorteorin, den andra delen mätte studenters upplevelser av studiekrav, social interaktion, skicklighet i studierna samt studiekultur. Deltagaren fick svara på sammanlagt 116 påståenden i en likertskala. Signifikanta skillnader upptäcktes gällande hur deltagarna svarade på frågor om ”Neuroticism” och ”Studiekrav” beroende på kön och vilken utbildning deltagaren studerade. Studiens resultat visade signifikanta samband mellan personlighetsdragen “Neuroticism” och upplevda studiekrav samt “Samvetsgrannhet” och ”Skicklighet i studierna”. Sammanfattningsvis bekräftades två av studiens tre antaganden. / This study aim was to investigate the relationship between personality and how students perceive their study situation. Previous studies have shown that personality has a relation on students’ perceived study situations, for example, perceived study requirements. These studies especially showed that the personality traits “Agreeableness” and “Consciousness” had a relation on students’ perceived study situation. 155 Students participated (18-48 years (M= 24,44, SD = 4,56). A two-section online survey was conducted; the first part measured personality based on the big five theory, the second part measured students’ perception of their study situation of study requirements, proficiency in the studies, social interaction, and study culture. The participant had to respond to a total of 116 statements on a likert scale. Significant differences were discovered regarding how students responded to questions about “Neuroticism” and “Study requirements” depending on gender and education. The results of the study showed significant relationships between “Neuroticism” and students’ perception of their “Study requirements” and between “Conscientiousness” and students’ perception of their “Proficiency in the studies”. In conclusion, two out of three assumptions were confirmed.