Abstract Syfte: Uppsatsen undersöker det första fysiska mötet mellan kunden och fastighetsmäklaren. Hur påverkar första intrycket kundens beslut och fortsatta relation med fastighetsmäklaren? Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod då jag anser att det är en passande metod för denna studie då den är baserad på elva stycken telefonintervjuer med människor som har sålt med en fastighetsmäklare. Teorier om första intrycket har studerats och dessa teorier jämförs sedan med empirin för att dra slutsatser. Resultat & slutsats: Valet av fastighetsmäklare varierar från säljare till säljare då de lägger fokus på olika saker. Däremot verkar de vara överens om att det är positivt om mäklaren ser välvårdad ut, är noggrann och tydlig i sitt sätt att tala och inte är "för på". Om fastighetsmäklaren inte gör ett bra första intryck så väljer kunden en annan mäklare. Förslag till fortsatt forskning: Kan vara att ta reda på hur kunden väljer fastighetsmäklare redan i ett tidigare skede än det första fysiska mötet. Förslag till fortsatt forskning kan även vara att undersöka andra områden än Sollentuna och kunder som varit i kontakt med andra företag än Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Uppsatsens bidrag: Examensarbetet har bidragit till ökad förståelse för hur säljaren går tillväga när han/hon skall välja fastighetsmäklare samt vad säljaren lägger märke till och värdesätter mest vid det första mötet gällande mäklarens beteende. Nyckelord: Fastighetsmäklare, Val, Första intrycket, DiSC-modellen, Röd- Gul- Grön & Blå person.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin som vetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva upplever fenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta. Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare upplever det första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning, utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligt följande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur, fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? För att besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet där båda är grenar inom den kognitiva teorin. Även Fiskes teorier om kommunikation har legat till grund. Slutsatserna blev utifrån respondenternas upplevelser att det första intrycket har en betydelse under en anställningsintervju men är inte på något sätt avgörande. Respondenterna är således beredda på att omvärdera om ett första intryck skulle bli negativt, men det skapar bättre förutsättningar och underlättar för rekryteraren om det är ett bra sådant. De icke verbala signalerna har en påverkan genom att de är en del av en helhet som alla hjälper till för att förstärka ett helhetsintryck. Utifrån uppsatsen slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring första intrycket och dess betydelse under en anställningsintervju samt fått ta del av våra respondenters upplevda erfarenheter.

Konsumenters beteende har förändrats och i dag är det helt normalt att handla varor via Internet. Den totala e-handeln ökat för varje år som gått sedan försäljning via internet kom igång på allvar i början av förra decenniet. Användare bokar resor, köper hemelektronik, kläder, skor och böcker och tron på framtiden bland e-handlarna fortsätter att vara stark trots att ekonomin har försämrats under året och lågkonjunkturen påverkat detaljhandeln i stort.Det råder stor konkurrens bland alla e-handelsaktörer på internet och de etablerade kedjorna har genom sitt starka varumärke inga problem med att få kunder. Sämre är det för oetablerade e-handelsföretag och okända e-handelskedjor, vilket beror på den osäkerheten som kunder upplever när de besöker okända webbsidor utan ett välkänt varumärke. För att minska osäkerheten och öka förtroendet för webbsidan är den grafiska designen en av de viktigaste aspekterna, en webbsida som har bra grafisk design ökar förtroende för webbsidan. Det beror på att webbsidan ger besökaren ett bättre första intryck som påverkar hur webbsidan upplevs, men hur stor påverkan har det första intrycket? För att kunna besvara frågan kommer vi att använda oss av frågan "hur påverkar den grafiska designen användarens första intryck av okända e-handelsplatser?". Den empiriska studien gjordes för att kunna få med användarens åsikter och studien gjordes på flygsidor som förmedlar lågprisflyg i Asien. Studien använder sig av webbsidor från Asien då forskarna vill använda sig av webbsidor som är okända för respondenterna och undersökningen använder sig av semistrukturerade intervjuer och observation. Frågor ställdes till nio respondenter om hur de upplevde de olika webbsidorna utifrån det första intrycket samt även om den grafiska designen som användes av varje webbsida. Genom att observera såg vi respondenternas reaktioner angående de olika webbsidorna. Alla respondenter utom en var studenter mellan 20-30 år gamla och alla har e-handlat minst fem gånger, det gjordes då vi vill använda oss av respondenter med tidigare erfarenhet från e-handel. Det material som insamlats analyserades sedan med hjälp av en komparativ analys metod som användes för att jämföra teori och empiri. Det gjordes för att kunna se skillnader i hur en webbsida ska designas enligt teori mot hur de webbsidor som undersökt har utformats, skillnaderna användes sedan för att kunna se hur den grafiska designen påverkade det första intrycket. Analysen användes som grund för att kunna dra slutsatser om vilka grafiska design aspekter som är viktigast vid utformning av flyg webbsidor. Resultatet visar att de webbsidor som inte följer de webbdesignregler som finns, anses vara mindre trovärdiga och respondenterna är då mindre benägna att e-handla från webbsidan.

The study was based on cognitive biases with the aim of investigating the extent to which the individual's physical appearance affects the hiring process, and whether individuals who are perceived as more attractive are ascribed more positive characteristics. The study was conducted with a quantitative method, where the data collection was done via an online survey with 62 respondents, the majority of whom had previous experience of decision- making in a recruitment context. The respondents were asked to rate perceived attractiveness, characteristics and employability in four different individuals by looking at different facial images. All questions and rating scales on the questionnaire were based on the validated instruments Competence and warmth scale (CWS) and Job Suitability Scale (JSS). The results showed that more attractive people have a higher mean value than less attractive people in CWS and JSS. It was concluded that the individual's appearance has a significant impact in the hiring process, and that there is a tendency to attribute more positive characteristics to people who are considered more attractive compared to those who are judged to be less attractive. / Studien utgick från kognitiva fördomar med syftet att undersöka i vilken grad individens fysiska utseende påverkar anställningsprocessen, samt om individer som uppfattas som mer attraktiva tillskrivs mer positiva egenskaper. Studien genomfördes med en kvantitativ metod, där datainsamlingen skedde via en online-enkät med 62 respondenter, varav majoriteten hade tidigare erfarenhet av beslutsfattande inom rekryteringssammanhang. Respondenterna fick skatta upplevd attraktivitet, egenskaper och anställningsbarhet hos fyra olika individer genom att titta på olika ansiktsbilder. Samtliga frågor och skattningsskalor på enkäten utgick utifrån de validerade instrumenten Competence and warmth scale (CWS) och Job Suitability Scale (JSS). Resultatet visade att mer attraktiva personer har högre medelvärde än mindre attraktiva personer i CWS och JSS. Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att individens utseende har en betydande inverkan i anställningsprocessen, samt att det finns en tendens att attribuera mer positiva egenskaper till personer som anses vara mer attraktiva jämfört med de som bedöms som mindre attraktiva.