Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel. Materialet som erhölls utifrån intervjuerna har analyserats utifrån två begrepp, personlighetsdrag och social interaktion, som varit centrala för studien och resultatet har diskuterats med den tidigare forskningen. Resultatet visar att lärare utgår från sina erfarenheter när de talar om kränkande handlingar. Det framkommer att kränkande handlingar ur ett lärarperspektiv är komplext och kan härledas till ett personorienterat synsätt och till sociala interaktioner. Det visar sig även finnas svårigheter i att urskilja när kränkande handlingar övergår till mobbning. Lärare uppfattar kränkande handlingar som antingen impulsstyrda eller utstuderade och det framkommer svårigheter i bedömning av kränkande handlingar då de ser både till den som blivit kränkt och till den som utfört handlingen. Lärarens roll ses som betydelsefull där deras förhållningssätt är avgörande för att skapa ett tryggt klimat. / The curriculum for preschool classes, after-school and the compulsory school system (Lpo 94) states that teachers should pay attention and take action to prevent and combat all forms of degrading treatment. Offensive acts still occur in schools and students believe that teachers have difficulties to detect and intervene when such acts take place. Previous research highlights the difficulty for the viewer to determine whether an action is offensive and that offensive act often occurs in secret. From personal experience we have found that much of teacher`s time are devoted to offensive acts and because teacher's assignment involves both educating and contributing to knowledge development, we found it interesting to investigate teacher`s perceptions of abusive acts among students in the early school years. For this a qualitative method with interviews were chosen. The materials obtained from interviews were analyzed based on two concepts, personality traits and social interaction, that have been central to the study and the results have been discussed with previous research. The results show that teacher`s perceptions about offensive acts are based on their own experience. It appears that the offensive acts from teacher's perspective is complex and can be traced to a person-oriented approach and to social interactions. Difficulties in distinguishing when offensive acts turns to bullying also appears. Teachers perceive offensive acts as either impulse-driven or subtle and find it difficult in assessing the offensive acts because they both see to those who have been wronged and to the responsible for the action. The teacher`s role is seen as important and their approach is essential to create a safe climate.

Forskningen kring sambandet mellan ADHD och olika personlighetsdrag är fortfarande begränsad. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka skillnader inom de fem personlighetsdimensionerna (Big Five) mellan personer med en ADHD diagnos och de utan diagnos i Sverige. De personer med ADHD förväntades uppvisa lägre grad av Conscientiousness och Agreeableness samt högre grad av Neuroticism än de utan denna diagnos. Totalt 140 unga vuxna med eller utan ADHD problematik fyllde i ett Big Five test. Resultaten visade att de med ADHD rapporterade signifikant lägre grad av Agreeableness och Conscientiousness men högre grad av Neuroticism än de utan denna nedsättning. Resultaten var i linje med tidigare forskning och studiens begränsningar diskuterades samt förslag på vidare studier inom detta område.

Femfaktormodellen är en personlighetsteori som används för att beskriva och utvärdera människors personligheter. Denna studie utgick från Femfaktormodellen och undersökte sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka könsskillnader som fanns avseende personlighetsdrag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska köttkonsumtion var. Deltagarna (N=274) var universitetsstudenter över 18 år gamla vid ett svenskt universitet. Deltagarna rekryterades via Internet och besvarade en digital enkät. Resultaten av bivariat korrelationsanalys samt variansanalyser visade att personlighetsdraget ”Öppenhet” korrelerar med kostval och att det finns könsskillnader i en människas kostval beroende på grad av personlighetsdragen ”Känslomässig instabilitet” och ”Vänlighet”. Resultaten visade även att de främsta självrapporterade anledningarna att avstå eller minska köttkonsumtion beror på kön, kostval samt grad av ”Känslomässig instabilitet”. Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med ny kunskap beträffande sambandet mellan personlighetsdrag och kostval. / Big-Five personality is a personality theory that is used to describe and evaluate people's personalities. This study was based on the Big-Five personality theory and examined the relationship between personality traits and food choices, what gender differences that existed regarding personality traits and food choices and which the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption were. The participants (N=274) were university students over 18 years old at a Swedish university. The participants were recruited through Internet and answered a digital survey. The results from bivariate correlational analysis and analysis of variance showed that the personality trait ”Openness” correlates with food choices and that there are gender differences in a person's food choice depending on the level of the personality traits ”Neuroticism” and ”Agreeableness”. The results also showed that the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption depends on gender, food choices and level of ”Neuroticism”. In summary this study has contributed new knowledge regarding the relationship between personality traits and food choices.

Studiens syfte var att studera politiskt ställningstagandes och personlighetsdrags samband med politisk tolerans, på en svensk population. Tidigare forskning har visat att individer på den politiska vänstern uppvisar mer tolerans än högern. Nyare fynd har dock visat att vänstern och högern uppvisar ömsesidig intolerans för varandra. Personlighetsdrag inom the Big Five har visats kunna predicera politiskt ställningstagande, och vissa drag har även uppvisat samband med tolerans. 166 individer besvarade en enkät med frågor som mätte personlighetsdrag, politiskt ställningstagande och politisk tolerans. Politisk tolerans delades upp i två: generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot vänster- och högergrupper. Resultatet från multipla regressionsanalyser visade att starkare politiskt ställningstagande åt höger, vänlighet/ sympatiskhet och neuroticism signifikant predicerade generell politisk tolerans;  att öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot vänstergrupper; och att starkare politiskt ställningstagande åt höger, öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot högergrupper. Starkare politiskt ställningstagande åt höger verkar predicera högre generell politisk tolerans och politisk tolerans mot högergrupper. Politiskt ställningstagande verkade inte ha något samband med politisk tolerans mot vänstergrupper. Resultatet i denna studie har gått emot vad tidigare forskning visat då högern snarare än vänstern uppvisat mer politisk tolerans. Det skulle kunna innebära att vänstern och högern har olika grunder för sin uppfattning. Vänsterindivider kan ha visat lägre politisk tolerans på grund av upplevda hot mot framsteg i social jämlikhet, medan högerindivider inte upplevde ett lika stort hot.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan personlighetsdrag och lycka. Studien ämnade även undersöka om det finns skillnad mellan kvinnors och mäns lycka och om det finns skillnad i lycka beroende på utbildningsnivå. I studien har ordet lycka ersatts med subjektivt välbefinnande som definieras som individens egen uppfattning om det egna välbefinnandet. En enkät utformades utifrån de validerade och välanvända självskattningsskalorna Mini-IPIP Scales, som mäter personlighet utifrån femfaktorteorin, och WHO-5 för att mäta subjektivt välbefinnande. Studien omfattar 200 deltagare mellan 18 och 87 år, av vilka var 163 kvinnor, 35 män och två som identifierar sig som annat. Ingen signifikant skillnad hittades gällande könsidentifikation eller utbildningsnivå i relation till subjektivt välbefinnande. Däremot visade resultaten att det fanns samband med vissa personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Extraversion visade på ett måttligt positivt samband och samvetsgrannhet ett litet positivt samband. Neuroticism hade ett starkt negativt samband med subjektivt välbefinnande. Därav kan slutsatsen dras att det finns ett samband mellan vissa personligheter och SVB. Extroverta och samvetsgranna personligheter skattar sig lyckligare medan personligheter med hög neuroticism skattar sig mindre lyckliga. / The purpose of the present study was to investigate the relationship between personality traits and happiness. The study also intended to investigate whether there is a difference between women's and men's happiness and whether there is a difference in happiness depending on the level of education. In the present study, the word happiness has been replaced by subjective well-being, which is defined as the individual's own perception of their own well-being. A questionnaire was designed based on the validated and well-used self-report scales Mini-IPIP Scales, which measures personality based on The Five Factor Theory, and WHO-5 to measure subjective well-being. The study included 200 participants between 18 and 87 years old, of whom 163 were women, 35 men and two who identify as other. No significant difference was found regarding gender identification or educational level in relation to subjective well-being. However, the results showed that there were associations with certain personality traits and subjective well-being. Extraversion showed a moderate positive relationship and conscientiousness a small positive relationship. Neuroticism had a strong negative relationship with subjective well-being. Therefore, it can be concluded that there is a relationship between certain personalities and SWB. Extroverted and conscientious personalities rate themselves as happier, while personalities with high neuroticism rate themselves as less happy.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p<.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p<.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p<.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p<.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p<.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p<.001) and emotional stability (r=-0.62, p<.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p<.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter. / The aim of this study was to highlight the different personality traits and the motives of wanting to become a nurse with a focus on co-dependency. Due to that people with a problematic childhood tend to choose the nursing profession in which the need to care for others can be satisfied. The used method is a literature review consisting of 10 qualitative studies from the years 2008 to 2016. The results were identified by four themes: The desire to help others, the influence from others, various personality traits, practical reasons and previous experience. Conclusions; the study answered the aim of why one chooses to become a nurse and what can influence the choice. Whether the different personality traits influenced the choice was answered to some limitation. The authors believe that the study allows an insight into the factors that influence an individual's motives for choosing the profession, this may provide healthcare professionals and patients a better condition to meet in a good care relationship. The findings are weighted with the concepts caring and co-dependency, which has permeated the work. Suggestions for future research is to investigate further about the personality traits of those who choose to become a nurse and if the profession is suitable for all personalities.

Denna studie undersökte huruvida nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag uttrycker sig i nyfiket beteende i specifika områden. Med nyfiket beteende i specifika områden menas i denna studie att man uppoffrar tid eller pengar för mer information om svaret eller utfallet i en specifik uppgift, utan att svaret eller utfallet har något annat direkt värde än som information. Ett exempel är att uppoffra pengar mot att få information om vilka svarsalternativ som är felaktiga i ett logikproblem som man försöker lösa. De data som användes i denna studie härrör från tre tidigare studier som har utfört experiment med inslag av de avvägningar som nämnts. Samtliga 90 deltagare var rekryterade i anknytning till Umeå Universitet. Deltagarna har efter experimenten besvarat instrumentet Big Five Inventory (BFI-44) som mäter generella personlighetsdrag, samt instrumentet Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) som mäter nyfikenhet som egenskap. Resultatet replikerade tidigare samband mellan personlighetsdrag och nyfikenhet som egenskap. Däremot predicerade varken nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag nyfiket beteende i specifika områden. En tolkning gällande det icke-existerande sambandet är att människor har specifika intressen, huruvida de blir och upprätthåller nyfikenhet har inte med grundläggande drag att göra utan med andra orsaker. Möjligen bör konstruktvaliditeten för nyfikenhet som generell egenskap ifrågasättas. / This study examined whether curiosity as a general trait or personality trait expresses itself in curious behavior in specific areas. With curious behavior in specific areas, this study means that you sacrifice time or money for more information about the answer or outcome of a specific task, without the answer or outcome having any other direct value than as information. One example is to sacrifice money to get information about which answer alternatives are incorrect in a logic problem that one tries to solve. The data used in this study derives from three previous studies that performed experiments with elements of the trade-offs mentioned. The 90 participants were recruited in connection with Umeå University. After the experiments the participants answered the instrument Big Five Inventory (BFI-44) that measures general personality traits, and the instrument Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) that measures trait curiosity. The result replicated previous relationships between personality traits and trait curiosity. However, neither curiosity as a general trait or personality traits predicted curious behavior in specific areas. An interpretation of this non-existing relationship is that people have specific interests, whether they become and maintain curiosity does not have to do with fundamental traits but with other reasons. Possibly the construct validity of curiosity as a general trait should be questioned.

Bakgrund: Allt mer struktur införs i revisionsbranschen. Revisorer behöver i sitt arbete balansera strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter för att bibehålla en hög kvalitet i revisionen. Den enskilde revisorn inverkar på processen då personlighetsdrag har visat sig ha samband med vilka arbetsuppgifter som föredras.  Syfte: Syftet är att förklara hur revisorns personlighetsdrag påverkar preferens för struktur och bedömning. Teori: Traitteori med fördjupning inom Big Five, yrkesmässiga intressen, komfortteori och definitioner av struktur och bedömning. Metod: I studien används en deduktiv forskningsansats där hypotesprövning används för att pröva ovanstående teorier. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning genomförs. Auktoriserade revisorer från Revisorsnämndens lista (2015) ingår i urvalet. Resultat och slutsats: Resultatet indikerar att revisorers personlighetsdrag förklarar preferens för struktur och bedömning. Studien presenterar ett positivt signifikant samband mellan öppna revisorer och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter samt ett negativt samband med strukturerade arbetsuppgifter. Ett positivt signifikant samband existerar mellan samvetsgranna revisorer och strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter. Komfort visar sig i studien vara ett alternativt sätt att mäta preferens. Studiens bidrag: Studien bidrar med ett nytt perspektiv inom struktur- och bedömningsdilemmat. Studien ger även rekryterare inom revisionsbranschen en förståelse för personlighetens betydelse i revisorns arbete. / Background: More structure is being introduced in the auditing profession. Auditors need to balance structured and judgment-related tasks to maintain a high quality in the audit process. The individual auditor influences the process as personality traits have been shown to be related to the tasks which are preferred.  Aim: The purpose is to explain how the auditor's personality traits influence preference for structure and judgment. Theory: Trait theory with focus on Big Five, vocational interests, comfort theory and definitions of structure and judgment. Method: The study uses a deductive research approach where hypothesis testing is used to test the above listed theories. The study is quantitative and survey method is used. The sample consists of certified auditors from Revisorsnämnden (2015). Result and conclusion: The result indicates that the auditor's personality traits may explain preference for structure and judgment. The study presents a positive significant relationship between auditors that are open and judgment-related tasks, and a negative significant relationship with structured tasks. A positive significant relationship exists between auditors that are conscientious and structured and judgment-related tasks. The study shows that the term comfort is an alternative way to measure preference. Contribution: The study provides a new perspective in the structure and judgment dilemma. The study also gives recruiters within audit companies an understanding in how the personality affects the work of auditors.