Denna uppsats är en kvantitativ enkätstudie, bestående av 77 enkätsvar. Undersökningens syfte är att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer – emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet – mellan representanter från ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmässigt urval. Studien utgick ifrån tre hypoteser: 1. Representanterna från ordningsmakt är mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna än kontrollgruppen. 2. Psykologistuderade är mer emotionellt stabila och dominanta än kontrollgruppen. 3. Högre grad av vaksamhet och regelmedvetenhet förväntas hos ordningsmakt än psykologistuderande. Studiens resultat visade signifikanta skillnader mellan undersökningsgrupperna i emotionell stabilitet och vaksamhet. Antagandet om ordningsmaktens större vaksamhet bekräftades medan antaganden om gruppens emotionella stabilitet inte fick stöd, då ordningsmakten visade signifikant lägre värden än de andra undersökningsgrupperna. Inga mellangruppsskillnader i personlighetsfaktorerna regelmedvetenhet eller dominans kunde uppvisas.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Forskningen kring sambandet mellan ADHD och olika personlighetsdrag är fortfarande begränsad. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka skillnader inom de fem personlighetsdimensionerna (Big Five) mellan personer med en ADHD diagnos och de utan diagnos i Sverige. De personer med ADHD förväntades uppvisa lägre grad av Conscientiousness och Agreeableness samt högre grad av Neuroticism än de utan denna diagnos. Totalt 140 unga vuxna med eller utan ADHD problematik fyllde i ett Big Five test. Resultaten visade att de med ADHD rapporterade signifikant lägre grad av Agreeableness och Conscientiousness men högre grad av Neuroticism än de utan denna nedsättning. Resultaten var i linje med tidigare forskning och studiens begränsningar diskuterades samt förslag på vidare studier inom detta område.

Inledning: Det högkänsliga draget eller den högkänsliga personen (HSP) är en del av personlighetspsykologin och myntades först av Elaine Aron. Ämnet och draget är relativt outforskat och det finns fortfarande områden att belysa. Syftet med arbetet är att undersöka ett av dessa områden och det är psykoterapeuters erfarenhet av det högkänsliga draget i psykoterapi.  Frågeställning: Vad har psykodynamiskt orienterade psykoterapeuter för erfarenheter av det högkänsliga draget i en psykoterapi?  Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet av området valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt snöbollsmetod. För att besvara studiens fråga användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats, samt semistrukturerade frågor och öppna fördjupningsfrågor. Intervjumaterialet strukturerades enligt en tematisk analys.  Resultat: De intervjuande psykoterapeuterna beskrev högkänsliga draget som ett resultat av individens uppväxtmiljö och omständigheter i livet. Det är uttrycket för negativa livsomständigheter, vilka går att arbeta med i en terapi. En integrering av kropp och själ blir i detta sammanhang ett mål för att uppnå en psykisk och fysisk hälsa hos personer med det högkänsliga draget. På grund av studiens storlek bör inga generella slutsatser dras rörande det högkänsliga draget, utan bör enbart vara begränsad till denna studie.  Diskussion: Psykoterapeuters erfarenheter kring det högkänsliga draget visade sig dela mycket av redan existerande föreställningar. Troligen har det sin grund i att definitionen av draget redan finns i befintlig litteratur och haft en viss mediaexponering, men kan även berott på att författaren haft en förförståelse om draget som kan haft en påverkan på respondenterna i studien. Att kroppen och sexualitet kom upp som ett ämne skapade nya frågor som tyvärr inte fick tillräcklig med plats i denna studie. Ämnet som sådant är intressant att studera vidare. Då studien enbart berör fem psykoterapeuters erfarenheter om det högkänsliga draget, bör inte några generella slutsatser dras rörande draget. Resultaten som presenteras bör endast begränsas till denna studie. / Introduction: The Highly Sensitive Trait or Highly Sensitive Person (HSP) is part of personality psychology and was first coined by Elaine Aron. The subjects and the trait is relatively unexplored and there are still areas to highlight. The purpose of this work is to investigate one of these areas and it is psychotherapists experience of patients with the highly sensitive trait.  Question: What are psychodynamic oriented psychotherapists’ experience of the highly sensitive trait in a psychotherapeutic context?  Method: Five licensed psychotherapists with experience in the area were selected through a convenience selection and snowball method. To answer the study’s question. A qualitative method with an inductive approach was used, with semi-structured questions and open in-depth questions. The interview material was structured according to a thematic analysis.  Results: The interviewed psychotherapists described the highly sensitive trait as a result of the individuals upbringing environment and circumstances in life. It is the expression of negative life circumstances, which can be worked with in a therapy. In this context, the integration of the body and mind becomes a goal for achieving mental and physical health in people with the highly sensitive trait. Due to the size of the study no general conclusions should be drawn regarding the highly sensitive trait, but should be limited to this study only.  Discussion: Psychotherapists ́ experience of the highly sensitive trait turned out to share much of already existing perceptions. This was probably due to the fact that the definition of the trait already exists in literature and has had a certain media exposure. But it may also be due to the authors pre-existing understanding of the trait that may have had an impact on the respondents in the study. The fact that the body and sexuality came up as a topic created new questions that unfortunately did not got enough space in this study. The subject is however interesting to study further. As the study is only based on the experience of five psychotherapists about the highly sensitive trait, no general conclusions should be drawn about the trait. The results should only be limited to this study.

Uppsatsen syftar till att utifrån ett genusperspektiv påvisa den kvinnosyn som förmedlas i romanen Åminne av Sven Delblanc, den första titeln i Hedebysviten bestående av fyra romaner som skildrar den bygd där författaren växte upp. Huvudmaterialet utgörs av den litterära texten, i någon mån uppmärksammas också biografiska rön om författarens uppväxt med ett komplicerat förhållande till fadern och bevittnande av kvinnomisshandel. Den viktigaste teorin är den genusteoretiska där Irigaray tecknat en maktordning med rötter i Platons filosofi i vilken männen är överordnade kvinnorna. Det sociologiska perspektivet visar hur den lokala maktordningen såg ut i Hedeby under åren 1939-45 med hierarkier, makt- och beroendeförhållanden inbegripet en patriarkal könsordning i det lokalsamhälle som romanen skildrar. Symbolik i romanen understryker textens budskap. Beteendevetenskap med bidrag från psykoanalys och personlighetspsykologi ger insikt i hur för kvinnor viktiga beslut påverkas av känslor och personlighet, alltså inte bara av rationalitet samt att den lokala kulturen i Hedeby ibland motverkar rationellt handlande.Metoden är texttolkning med en hermeneutisk ansats så att detaljer i texten studeras men relateras till helheten.Kvinnornas öde i Hedeby är att vara underordnade männen, föda barn och arbeta men med små utsikter till en egen yrkeskarriär, symboliserat med ”stenjungfrun”. Kvinnornas identitet beror av deras män, särskilt åsidosatta blir de ensamstående mödrarna. Även kvinnorna i toppskiktet lyder under männen med barnafödande som främsta uppgift. Små kvinnliga forum som kafferep har betydelse för att diskutera exklusivt kvinnliga frågor, en subkultur under ytan. Ett för kvinnorna hoppingivande undantag från regeln om den förtryckta kvinnan finns i den blommande karaktären Lisa som styr sitt eget öde.

Syftet med denna studie var att undersöka de individuella skillnaderna i hur personlighet påverkar identitetsutvecklingen. ”Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O)” förkortas till HEXACO och används för att definiera personlighet. ”Dimensions of Identity Development Scale” förkortas till DIDS och används för att definiera identitetsutveckling. Studien har samlat data genom fysiska enkäter från 261 svenska högskolestudenter i åldrarna 19-45. Enkäten bestod av färdigställda empiriska instrument för personlighet och identitetsutveckling. Personlighetsdomänerna som testades var ärlighet-ödmjukhet, extraversion, känslosamhet, målmedvetenhet, välvillighet och öppenhet. Identitetsfacetterna som testades var åtagande, identifiering med ställningstagande, utforskande på bredden, utforskande på djupet och grubblande utforskande. Studiens frågeställningar var hur HEXACO påverkar DIDS och hur denna studies resultat kommer att skilja sig från den tidigare forskningens resultat. Resultatet visade exempelvis att hög grad av ärlighet-ödmjukhet påverkar utforskandet negativt, vilket indikerar att personer som tenderar att undvika att manipulera andra och är ointresserade av lyx i mindre grad är utforskande i sin identitetsutveckling. I jämförelsen med den tidigare forskningen har denna studies resultat funnit alternativa personlighets påverkan på identitetsutvecklingen som tidigare forskning inte uppvisar. Exempelvis att hög grad av målmedvetenhet påverkar grubblande utforskande negativt, vilket indikerar att målmedvetna personer har en bra grund för en reflekterade självuppmärksamhet i sitt utforskande av identitetsutveckling. / The purpose of this study was to analyze how individual differences in personality affects identity development. Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O) is short for HEXACO, and it is used to define personality. Dimension of Identity Development Scale is short for DIDS, and it is used to define identity development. This study has gathered data by collecting questionnaires from 261 Swedish college students in the ages of 19-45. The questionnaire that was used consisted of established definitions for personality and identity development. The personality domains that were analyzed were Honesty-humility, Emotionality, Extraversion, Agreeableness versus Anger, Conscientiousness, and Openess to Experience. The identity facets that was analyzed were Commitment making, Exploration in breadth, Ruminative exploration, Identification with commitment, and Exploration in depth. The questions posed by this study were how HEXACO will affect DIDS, and how the results will compare to previous research. The results showed, for example, that high a degree of Honesty-humility affects exploration negatively. This indicates that people who tend to avoid manipulating others and is not interested in luxuries is less explorative in his or her identity development. In comparing with results with previous research, this study has found new ways in which personality can affect identity development. One example is that a high degree of Conscientiousness affects Ruminative exploration negatively, which indicates that Conscientious people have a good basis for a reflective self to emerge in his or her identity development exploration.