The aim of this study was to analyze discursive patterns in publications and attitude researches on bullying published by The Swedish National Agency for Education. The focus was largely on whether there is a pattern in the narration of how teachers and pupils are portrayed as perpetrators in a situation where bullying occurs. The empirical material of the study was acquired by use of a qualitative method where publications published between the years of 2002 and 2014 were selected. Dictums concerning teachers and pupils as bullies have been compared and surveyed where differences in how they were depicted was the object of analysis. To enable such a study, Foucault's theories on discourse and power were applied on the empirical material in the analysis.The result shows that bullying in general almost always refers to the pupil as the perpetrator while teachers are under-represented in the same context. Pupils as perpetrators are described through qualities such as aggression and lack of empathy,whereas teachers are described through external factors such as stress and extensive workload.

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur kränkande handlingar kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: I vilka situationer uppstår kränkande handlingar? Vilka olika typer av kränkande handlingar förekommer? Skiljer sig kränkande handlingar åt beroende på kön? Om så är fallet - på vilket sätt? Vilka utsätter andra respektive blir utsatta för kränkande handlingar?</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och strukturerade observationer. Fyra observationer genomfördes i Stockholmsområdet på två olika skolor och i fyra olika klasser. Sedan genomfördes intervjuer med de två idrottslärarna som arbetade på respektive observerad skola. Därefter sammanställdes intervjuerna och observationerna för att få fram ett resultat som sedan analyserades utifrån den franske organisationssociologen Michel Croziers strategianalys.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade på att kränkande handlingar och dess förekomst främst kan kopplas till de aktiviteter som utförs, det vanligaste är när eleverna står på led, i tävlingsmoment eller i omklädningsrummet. Verbala kränkande handlingar ansågs som vanligast förekommande mellan eleverna men även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar existerar på idrottslektionerna. Båda könen använder sig av verbala kränkande handlingar, däremot använder sig pojkar mer av fysiska kränkningar medan flickor använder mer tysta kränkningar. En av lärarna uppfattade att de som utsätts för kränkande handlingar är avvikande eller annorlunda medan den andra inte kunde se något mönster i dem. De som utsätter andra för kränkande handlingar gör det för att de själva är osäkra eller otrygga i sig själva.</p><p>Slutsats</p><p>Kränkande handlingar i idrott och hälsa kommer främst till uttryck genom verbala handlingar, men det förekommer även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar. Dessa olika kränkande handlingar kan även kopplas till ett genusperspektiv, då flickor och pojkar använder sig av skiljda handlingar för att kränka.</p>

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur kränkande handlingar kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: I vilka situationer uppstår kränkande handlingar? Vilka olika typer av kränkande handlingar förekommer? Skiljer sig kränkande handlingar åt beroende på kön? Om så är fallet - på vilket sätt? Vilka utsätter andra respektive blir utsatta för kränkande handlingar? Metod Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och strukturerade observationer. Fyra observationer genomfördes i Stockholmsområdet på två olika skolor och i fyra olika klasser. Sedan genomfördes intervjuer med de två idrottslärarna som arbetade på respektive observerad skola. Därefter sammanställdes intervjuerna och observationerna för att få fram ett resultat som sedan analyserades utifrån den franske organisationssociologen Michel Croziers strategianalys. Resultat Resultatet visade på att kränkande handlingar och dess förekomst främst kan kopplas till de aktiviteter som utförs, det vanligaste är när eleverna står på led, i tävlingsmoment eller i omklädningsrummet. Verbala kränkande handlingar ansågs som vanligast förekommande mellan eleverna men även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar existerar på idrottslektionerna. Båda könen använder sig av verbala kränkande handlingar, däremot använder sig pojkar mer av fysiska kränkningar medan flickor använder mer tysta kränkningar. En av lärarna uppfattade att de som utsätts för kränkande handlingar är avvikande eller annorlunda medan den andra inte kunde se något mönster i dem. De som utsätter andra för kränkande handlingar gör det för att de själva är osäkra eller otrygga i sig själva. Slutsats Kränkande handlingar i idrott och hälsa kommer främst till uttryck genom verbala handlingar, men det förekommer även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar. Dessa olika kränkande handlingar kan även kopplas till ett genusperspektiv, då flickor och pojkar använder sig av skiljda handlingar för att kränka.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel. Materialet som erhölls utifrån intervjuerna har analyserats utifrån två begrepp, personlighetsdrag och social interaktion, som varit centrala för studien och resultatet har diskuterats med den tidigare forskningen. Resultatet visar att lärare utgår från sina erfarenheter när de talar om kränkande handlingar. Det framkommer att kränkande handlingar ur ett lärarperspektiv är komplext och kan härledas till ett personorienterat synsätt och till sociala interaktioner. Det visar sig även finnas svårigheter i att urskilja när kränkande handlingar övergår till mobbning. Lärare uppfattar kränkande handlingar som antingen impulsstyrda eller utstuderade och det framkommer svårigheter i bedömning av kränkande handlingar då de ser både till den som blivit kränkt och till den som utfört handlingen. Lärarens roll ses som betydelsefull där deras förhållningssätt är avgörande för att skapa ett tryggt klimat. / The curriculum for preschool classes, after-school and the compulsory school system (Lpo 94) states that teachers should pay attention and take action to prevent and combat all forms of degrading treatment. Offensive acts still occur in schools and students believe that teachers have difficulties to detect and intervene when such acts take place. Previous research highlights the difficulty for the viewer to determine whether an action is offensive and that offensive act often occurs in secret. From personal experience we have found that much of teacher`s time are devoted to offensive acts and because teacher's assignment involves both educating and contributing to knowledge development, we found it interesting to investigate teacher`s perceptions of abusive acts among students in the early school years. For this a qualitative method with interviews were chosen. The materials obtained from interviews were analyzed based on two concepts, personality traits and social interaction, that have been central to the study and the results have been discussed with previous research. The results show that teacher`s perceptions about offensive acts are based on their own experience. It appears that the offensive acts from teacher's perspective is complex and can be traced to a person-oriented approach and to social interactions. Difficulties in distinguishing when offensive acts turns to bullying also appears. Teachers perceive offensive acts as either impulse-driven or subtle and find it difficult in assessing the offensive acts because they both see to those who have been wronged and to the responsible for the action. The teacher`s role is seen as important and their approach is essential to create a safe climate.

According to the national curriculum in Swedish schools, teachers have the responsibility to prevent and discourage psychological and physical harassment (Lgr 2011). This study focuses on 7 teachers with their viewpoint and understanding of bullying as a human based social problem. The teachers, as the informants, give their personal explanation on how they act, prevent and discourage bullying in their school. The research places the emphasis, based on, interviews from which teachers are telling, relating and explaining on how they say that they are preventing and discouraging bullying. The conclusion from this study is that the interviewed teachers do, from their viewpoint, understand bullying as psychological and physical harassment problem which is based on a question of interpretation in regards to the victim. The informants do place different emphasis on what causes the problem, if it is a question of the individual or of it is a problem based on the socialization between individuals. The conclusion is also that the teachers know how they should and would act in the prevention and discouragement of bullying in school by continuously making conversation with students about bullying and their behavior. Further more the conclusion is that teachers within their school cooperate and that they receive support from their schools by further-education in how to work with the prevention and discouragement against bullying.