<p>Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.</p>

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.

This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where children´s knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals. The results from the interviews made it clear that there were differences in the knowledge about different animals. Almost every child in the suburbs had difficulties to mention 10 animals. In the city on the other hand all the children except one mentioned more than 10 animals. A wide variation of animals was mentioned by the children in this study, in the suburbs domestic and farm animals was mostly mentioned while it was mostly exotic animals mentioned in the city. A possible causal explanation for the findings may be differences of language, nature, habit and culture.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter.

<p>Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter.</p>

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel. Materialet som erhölls utifrån intervjuerna har analyserats utifrån två begrepp, personlighetsdrag och social interaktion, som varit centrala för studien och resultatet har diskuterats med den tidigare forskningen. Resultatet visar att lärare utgår från sina erfarenheter när de talar om kränkande handlingar. Det framkommer att kränkande handlingar ur ett lärarperspektiv är komplext och kan härledas till ett personorienterat synsätt och till sociala interaktioner. Det visar sig även finnas svårigheter i att urskilja när kränkande handlingar övergår till mobbning. Lärare uppfattar kränkande handlingar som antingen impulsstyrda eller utstuderade och det framkommer svårigheter i bedömning av kränkande handlingar då de ser både till den som blivit kränkt och till den som utfört handlingen. Lärarens roll ses som betydelsefull där deras förhållningssätt är avgörande för att skapa ett tryggt klimat. / The curriculum for preschool classes, after-school and the compulsory school system (Lpo 94) states that teachers should pay attention and take action to prevent and combat all forms of degrading treatment. Offensive acts still occur in schools and students believe that teachers have difficulties to detect and intervene when such acts take place. Previous research highlights the difficulty for the viewer to determine whether an action is offensive and that offensive act often occurs in secret. From personal experience we have found that much of teacher`s time are devoted to offensive acts and because teacher's assignment involves both educating and contributing to knowledge development, we found it interesting to investigate teacher`s perceptions of abusive acts among students in the early school years. For this a qualitative method with interviews were chosen. The materials obtained from interviews were analyzed based on two concepts, personality traits and social interaction, that have been central to the study and the results have been discussed with previous research. The results show that teacher`s perceptions about offensive acts are based on their own experience. It appears that the offensive acts from teacher's perspective is complex and can be traced to a person-oriented approach and to social interactions. Difficulties in distinguishing when offensive acts turns to bullying also appears. Teachers perceive offensive acts as either impulse-driven or subtle and find it difficult in assessing the offensive acts because they both see to those who have been wronged and to the responsible for the action. The teacher`s role is seen as important and their approach is essential to create a safe climate.

Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen. Det vi såg under våra observationervar att det förekom både sång och lek, men att man inte såg samlingen som ett verktygutan mer som ett sätt att underhålla eller informera barnen. Vi har studerat vad somfinns skrivet om samlingen som pedagogiskt verktyg vid barns språkliga utveckling ochfunnit att man med fördel kan nyttja samlingen genom att leka ordlekar, läsa och låtabarnen prata inför sina kompisar på det sätt som förskolläraren vill. Här har manmöjlighet att gå in och styra det som man vill att barnen ska ta del av och öva på mengöra det på ett sätt som blir roligt för barnen. Vi har diskuterat och jämfört vårt resultatmed det som tidigare pedagoger och filosofer har skrivit. Vi vill med den här studienuppmuntra till att se samlingen som ett verktyg som har stor potential i dagensförskolearbete, samt att det är viktigt att inte glömma de allra minsta barnen genom attbara ha samlingar som fokuserar på de äldre barnen utan arbeta med samlingar för allaåldrar. / We are two teacher students that have found it to be very interesting to study children inthe ages between one and three and their language development in preschool. We havechosen two put our focus on the gathering as a forum for linguistic development.During our trainee work of our education we have seen that preschool teachers look atthe gathering in different ways, and that they don´t always see it as a pedagogical tool tohelp children in with their linguistic development. When the amount of childrenincreases in the ward it can be difficult teach child the attention needed to stimulate thechild`s language development, we want to draw attention to the gathering. We chose toobserve three pre-school teachers and conduct interviews with these three, we selectedthree trained preschool teachers with varying lengths of work experience. We wanted tosee how they acted in the gatherings and find out what they did to promote children'slanguage development in the gathering. What we saw during our observations was thatthere were both singing and playing, but the pre-school teachers did not see thecollection as a tool but more as a way to entertain and inform children. We have studiedwhat is written about the gathering as an educational tool for children's languagedevelopment and found that it can advantageously utilize the gathering by playing wordgames, reading, and let the children talk to their friends in a way that the pre-schoolteacher would. Here they have the opportunity to step in and control what they wanttheir children to take part and practice but do so in a way that is fun for the kids. Wehave discussed and compared our results with what previously researchers andphilosophers have written. We want to encourage this study to see the collection as atool that has great potential in today's pre-school work, and that it is important not toforget the very youngest children just by having gathering that focus on the olderchildren, but working with collections of all ages.

<p>Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen. Det vi såg under våra observationervar att det förekom både sång och lek, men att man inte såg samlingen som ett verktygutan mer som ett sätt att underhålla eller informera barnen. Vi har studerat vad somfinns skrivet om samlingen som pedagogiskt verktyg vid barns språkliga utveckling ochfunnit att man med fördel kan nyttja samlingen genom att leka ordlekar, läsa och låtabarnen prata inför sina kompisar på det sätt som förskolläraren vill. Här har manmöjlighet att gå in och styra det som man vill att barnen ska ta del av och öva på mengöra det på ett sätt som blir roligt för barnen. Vi har diskuterat och jämfört vårt resultatmed det som tidigare pedagoger och filosofer har skrivit. Vi vill med den här studienuppmuntra till att se samlingen som ett verktyg som har stor potential i dagensförskolearbete, samt att det är viktigt att inte glömma de allra minsta barnen genom attbara ha samlingar som fokuserar på de äldre barnen utan arbeta med samlingar för allaåldrar.</p> / <p>We are two teacher students that have found it to be very interesting to study children inthe ages between one and three and their language development in preschool. We havechosen two put our focus on the gathering as a forum for linguistic development.During our trainee work of our education we have seen that preschool teachers look atthe gathering in different ways, and that they don´t always see it as a pedagogical tool tohelp children in with their linguistic development. When the amount of childrenincreases in the ward it can be difficult teach child the attention needed to stimulate thechild`s language development, we want to draw attention to the gathering. We chose toobserve three pre-school teachers and conduct interviews with these three, we selectedthree trained preschool teachers with varying lengths of work experience. We wanted tosee how they acted in the gatherings and find out what they did to promote children'slanguage development in the gathering. What we saw during our observations was thatthere were both singing and playing, but the pre-school teachers did not see thecollection as a tool but more as a way to entertain and inform children. We have studiedwhat is written about the gathering as an educational tool for children's languagedevelopment and found that it can advantageously utilize the gathering by playing wordgames, reading, and let the children talk to their friends in a way that the pre-schoolteacher would. Here they have the opportunity to step in and control what they wanttheir children to take part and practice but do so in a way that is fun for the kids. Wehave discussed and compared our results with what previously researchers andphilosophers have written. We want to encourage this study to see the collection as atool that has great potential in today's pre-school work, and that it is important not toforget the very youngest children just by having gathering that focus on the olderchildren, but working with collections of all ages.</p>

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter. / A current theory of learning is the socio-cultural theory, which emphasizes the importance of social interaction and communication in children’s learning. This is highlighted from pedagogical researchers and also the national curriculum. The following study has dealt with the teaching in mathematics and emphasises the use of communication as a learning tool. Theories which claim that knowledge is something which can be easily transferred to students or constructed mainly through individual activity, constructivism, is today of minor interest. Therefore it is interesting to find out in which degree these theories are reflected in the mathematics education of today. The aim of this study is to identify different theories of learning which can be recognized from four teachers’ statements of their own teaching in mathematics. Our point of departure was the different theories view of communication as a learning tool. The empirical data collection has been performed by four interviews. The result is pointing out that the four teachers’ classroom work reflects all three of the fundamental learning theories, which has been the base of the study. Although there is a difference between the teachers, in what degree these theories “appear” in their lessons and how they consciously use communication as a learning tool. It is not clear that the most current learning theory always is preferable. A main conclusion is also that a classroom which is characterised of communication and dialogues does not occur by itself. An attitude that assumes that everyone can contribute to each other’s learning is required and that the students get opportunities to practise their communication skills is of great importance.

<p>Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen. Syftet med studien har varit att urskilja de lärandeteorier som synliggörs i matematikundervisningen, med utgångspunkt i hur de olika teorierna ser på kommunikation som ett lärandeverktyg. Fyra intervjuer med lärare i år två har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visade att alla tre grundläggande lärandeteorier som studien utgått från utgör en del av lärarnas matematikundervisning. Det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor om undervisningen och i vilken utsträckning kommunikation används som ett medvetet och problematiserat lärandeverktyg. Det är inte självklart att den lärandeteori som är mest omtalad för tillfället alltid är den bästa. En slutsats är också att ett kommunikativt klassrum inte uppstår automatiskt, det krävs exempelvis en inställning att alla kan bidra till varandras lärande och att eleverna får möjlighet att öva på sina kommunikationsfärdigheter.</p> / <p>A current theory of learning is the socio-cultural theory, which emphasizes the importance of social interaction and communication in children’s learning. This is highlighted from pedagogical researchers and also the national curriculum. The following study has dealt with the teaching in mathematics and emphasises the use of communication as a learning tool. Theories which claim that knowledge is something which can be easily transferred to students or constructed mainly through individual activity, constructivism, is today of minor interest. Therefore it is interesting to find out in which degree these theories are reflected in the mathematics education of today. The aim of this study is to identify different theories of learning which can be recognized from four teachers’ statements of their own teaching in mathematics. Our point of departure was the different theories view of communication as a learning tool. The empirical data collection has been performed by four interviews. The result is pointing out that the four teachers’ classroom work reflects all three of the fundamental learning theories, which has been the base of the study. Although there is a difference between the teachers, in what degree these theories “appear” in their lessons and how they consciously use communication as a learning tool. It is not clear that the most current learning theory always is preferable. A main conclusion is also that a classroom which is characterised of communication and dialogues does not occur by itself. An attitude that assumes that everyone can contribute to each other’s learning is required and that the students get opportunities to practise their communication skills is of great importance.</p>