Syftet med denna studie var att undersöka om känslor som väcktes hos potentiella givare i mötet med tiggare predicerade hur de förstnämnda bedömde sannolikheten för att ge eller inte ge ett bidrag. Dessutom undersöktes även om personlighet och ålder korrelerade med givmildhet, samt om könsskillnader förelåg med avseende på givmildhet. Metoden var kvantitativ och undersökningen genomfördes via onlineenkät. Undersökningsgruppen utgjordes av 51 st kvinnor och 36 st män. Åldersspannet var från 18-75 år. Resultatet visade att grundaffekterna intresse och ledsnad korrelerade signifikant positivt med givmildhet, medan avsky, avsmak och vrede korrelerade negativt med givmildhet. Inga andra signifikanta korrelationer förelåg. Dock går inte att dra några slutsatser kring varför korrelation fanns mellan affekterna och givmildhet. Studien visar inte vad som väckte affekterna, det kan vara mötet med tiggare men även bero på andra faktorer.

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik. Uppsatsen är avgränsad till operativa chefer inom den privata sektorn. Ensemistrukturerad intervju har gjorts på åtta chefer, fyra manliga respektive fyra kvinnliga.Cheferna hade olika bakgrund såsom ålder och yrkesområde, det för att undersökachefers beskrivningar och uttryck i allmänhet. Det empiriska materialet från intervjuernahar analyserats med hjälp av en teoretisk referensram med forskning som underlag.Empirin har analyserats utifrån de tre aspekterna; personlighetsdrag, språkbruk samttaktik. Den har även analyserats ihop med den befintliga kommunikationsmodellen för attse om det går att se samband mellan chefernas beskrivningar och modellen. Resultatet istudien blev att de manliga och kvinnliga cheferna uttrycker och beskriver sig relativtsnarlikt. Det är enbart i avseendet språkbruk det går att se skillnader mellan derasbeskrivningar och uttryck. När det gäller chefernas kommunikation utifrån deras sätt attbeskriva och uttrycka sig går det att se samband mellan att de kvinnliga cheferna är mersymmetriska medan männen mer asymmetriska. Utifrån resultatet drogs en slutsats att detgår att utveckla den befintliga kommunikationsmodellen med ett genusperspektiv menendast med avseende på språkbruk. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

This thesis aimed to explore factors related to the prevalence of violence towards caregivers working in a nursing home context. The aim was also to describe caregivers’ perceptions and experiences of violence in a nursing home context. The thesis comprises four studies. Study I includes data regarding environmental and organizational factors, residents’ and caregivers’ characteristics, and violence. Data concerning job satisfaction and working climate were also obtained. In study II, questionnaires were used to collect data concerning caregivers’ exposure to violence and their personal characteristics. Data concerning personality traits, coping resources, and burnout were collected by means of instruments. In order to illuminate caregivers’ perceptions of violence (III) and experiences of being exposed to violence (IV) interviews were performed. Quantitative data were analyzed by means of comparative and descriptive statistics. The interviews were transcribed and interpreted using a qualitative content analysis method. The results showed that 15 percent of the residents exhibited violent behaviour during the week of in-vestigation. A significant higher proportion of male residents were assessed by the caregivers to present violent behaviour compared to female residents. A discriminate analysis showed that the prevalence of behavioural symptoms and psychiatric symptoms, residents needing assistance with dressing, the caregivers’ psychological workload, and job satisfaction were the strongest discriminators between nursing home wards with a high versus low proportion of residents with violent behaviour (I). The results from study II showed that among the 196 caregivers participating in the study, 68 % re-ported exposure to violence during the previous year. Twenty-two percent reported exposure several times per week, and 51 % reported exposure at least once during the previous month. A higher proportion of caregivers 50 years or younger were exposed to violence compared to older caregivers. A higher proportion of caregivers with a work experience of three years or more reported exposure to violence compared to less experienced caregivers. A higher proportion caregivers who reported exposure to violence assessed symptoms on burnout and motherly rejection. No significant differences between the two groups were found concerning coping resources, defence mechanisms, temperament, and character. Study III showed that caregivers’ perceptions of violence are subjective and in the eye of the beholder. The caregivers perceive violence as challenging and expressed that caring situations had to be solved even though their own safety is perceived to be in danger. The caregivers perceive violence as intentional when the residents are judged to have a good cognitive capacity and are perceived to be conscious. However, the care-givers perceive violence as excusable when the residents are described as old and sick. The caregivers perceive violence as ordinary and as a part of the work situation. The caregivers also perceive violence as contextual since similar violence is accepted at the work place but not outside it. The result from study IV showed that the caregivers’ experiences of exposure to violence range be-tween being overwhelmed by contradictory emotions and being resigned. The caregivers have preconceived ideas towards the violent behaviour and describe being on guard in order to avoid being exposed to violence. The caregivers experience that they lose the control over a violent situation and strive to regain the control. They are overwhelmed by emotions such as surprise, anger, and repulsiveness and describe a resignation hav-ing to care for violent residents. Caring for violent residents is described as a constant struggle and the care-givers express a disappointment over insufficient support. The caregivers strive to regain the control by means of seeking excuses for the violent behaviour or by support from colleagues. The conclusions from this thesis are that the prevalence of violence is related to factors among the residents as well as the caregivers, that caregivers’ perceptions of violence are subjective and caregivers’ experi-ences varies between being overwhelmed by contradictory emotions and resignation. There is a risk that vio-lence in nursing homes becomes a norm, is accepted, and in this way is maintained. The boundary between what is acceptable and what is not acceptable becomes erased, the caregiver resigns, and the violence is not looked upon as a divergence but becomes a part of the working situation. It is therefore important that the problems with violence at nursing homes are attended to and that the caregivers are supported in their work.

No description available.

Studiens syfte är att beskriva vad som karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet. Tidigare forskning har undersökt revisorers arbetssätt, stereotyper och hur individers personligheter skiljer sig åt utifrån olika motivationsfaktorer samt femfaktormodellen. Revisionsyrket genomgår ständigt förändringar vad gäller metodik och regelverk. Förutom detta innefattar revisorns roll ett stort ansvar i att göra uttalanden om att en organisations finansiella ställningar ger en rättvisande bild till allmänheten. Därför kan det tänkas att revisorer har vissa utmärkande personlighetsdrag. Tidigare forskning har visat att personlighetsdrag har en betydande inverkan på hur väl en individ passar i en viss yrkesroll. En individs personlighet är enligt femfaktormodellen sammansatt av fem olika personlighetsdrag där dessa tillsammans bildar en personlighet och skapar skillnader mellan individer. Samtidigt visar forskning att personliga attribut och beteenden kan skilja sig åt beroende på vilka faktorer en individ motiveras av, vilket även är en faktor som anses ha en betydande roll i anställdas prestation i arbetet. Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamling har skett genom tio intervjuer, fördelat på tre juniora revisionsassistenter, två seniora revisionsassistenter och fem auktoriserade revisorer. Studien avgränsas till de fyra största revisionsfirmorna, Deloitte, EY, KPMG och PwC, också kända som “The Big Four”. Studiens resultat visar att revisorer innehar samarbetsvilja och hög grad av social kompetens vilket är användbart eftersom yrket omfattas av mycket kundkontakt och teamarbete. Yrkets utvecklingspotential visar också att revisorer innehar en hög grad av målmedvetenhet. Förmågan att hantera stress anses också väsentlig för att kunna behärska arbetets tighta deadlines och den periodvis höga arbetsbelastningen. Studien visar även att individerna motiveras av liknande faktorer. Sammanfattningsvis dras en slutsats att vissa personlighetsdrag hos revisorer är mer framträdande än andra, där störst likheter har noterats avseende målmedvetenhet och extraversion. Dessutom är lön och arbetskollegor de två främsta motivationsfaktorerna.

Följande studie syftade till att undersöka om studenters syn på brottsoffer skiljer sig åt beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag, och kön. En kvantitativ ansats användes med en datainsamlingsmetod i form av enkäter. Enkäten bestod av två olika delar, där första delen undersökte psykopati med hjälp av ett validerat mätinstrumentet  och  andra  delen  bestod  av  en  vinjett  för  att undersöka synen på brottsoffer. Urvalet i studien bestod av totalt 185 respondenter där 69 var män och 116 var kvinnor, medelåldern på samtliga  respondenter  var 24  år.  Resultatet  visade  att  synen  på brottsoffer skiljde sig åt både beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag  och  om  respondenten  var  man  eller  kvinna. Resultatet i studien överensstämmer med tidigare forskning. Vidare kan  resultatet  förklaras  med  hjälp  av  Theory  of  mind,  vilket implicerar att individuella skillnader, både kognitiva och emotionella, kan  vara  en  förklaring  till  olika  nivåer  av  psykopatiska personlighetsdrag  hos  både  män  och  kvinnor.  En  övergripande slutsats kan göras där olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag, hos både män och kvinnor, kan ha en betydelse på hur de ser på brottsoffer. / The following study aimed to examine whether students view victims of crime different depending on their level of psychopathic personality traits, and gender. A quantitative approach was utilized and questionnaire data were collected. The questionnaire contained two different parts, the first part examined psychopathic personality traits using a validated instrument and the second part contained  a scenario examining how participants view a victim of crime. The number of participants included in the study was 185, 69 of them were men and 116 were women. The mean age of the participants were 24 years. The result revealed that how a victim of a crime is viewed, depends on both psychopathic personality traits as well as the participants’ gender. The results of the study are consistent with previous research. Further, the findings were interpreted in relation with Theory of mind, which implicates that individual differences, both cognitive and emotional, could be a possible explanation of different levels to psychopathic personality traits in both men and women. An overall conclusion that different levels of psychopathic personality traits, in both men and women, could have an impact on their view of victims of crime.

Psykopater är väl representerade i fångvårdsanstalter och mer än 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmärksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjärnan, men få studier uppmärksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats är att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader är kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förståelse till varför de kriminella psykopaterna begår brott. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är vetenskapliga artiklar som systematiskt valts ut. Resultaten visar att kriminella psykopater har sämre autonoma och exekutiva funktioner, såsom kardiovaskulär stressreaktivitet och minskad hjärtfrekvens än vad laglydiga psykopater har. Kriminella psykopater har även en överdriven strukturell asymmetri av hippocampus, minskning av både volym och tjocklek av grå materia i den mellersta prefrontala cortex och orbitofrontala cortex än de laglydiga psykopaterna. / Psychopaths are well represented in prisons and more than 50 percent of the serious crimes are executed by psychopaths. However there are not many studies that observe the psychopaths with a conventional behavior. Previous research shows that psychopaths have different neurological deficits in the brain, but few studies pay attention to neurological differences between law-abiding and criminal psychopaths. The purpose of this paper is to explain the neurological differences between criminals and law-abiding psychopaths, and how these differences are associated to criminal behavior. This is to give a better understanding of psychopathy and a reference of why the criminal psychopaths commit crimes. The material for this paper is based on scientific articles that have been systematically chosen. The results showed that criminal psychopaths had less autonomous and executive functions, such as cardiovascular stress reactivity and decreased heart rate than law-abiding psychopaths. Criminal psychopaths also showed an exaggerated structural asymmetry of hippocampus, reducing both the volume and thickness of grey matter in the middle prefrontal cortex and orbitofrontal cortex than law-abiding psychopaths.

Musik har genom tiderna intresserat många forskare och har studerats rikligt ut flera olika perspektiv. Antalet studier med inriktning mot musiker som verkar över flera musikaliska genrer är dock begränsat. Syftet med detta examensarbete var att undersöka positiva och negativa aspekter av att vara verksam som kontrabasist inom både jazz och den klassiska genren. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur olika personlighetsdrag och nivå av kreativitet kan skilja sig mellan de olika stilarna. Arbetet vill även belysa kontrabasen som specifikt instrument och de instrument-tekniska förutsättningar som krävs för att kunna spela klassisk musik eller jazz.      Fem svenska yrkesverksamma kontrabasister fick besvara ett frågeformulär med fokus på deras erfarenheter av att verka genreöverskridande samt deras preferenser rörande kontrabasen som instrument i de olika genrerna.                                                                I resultatet från frågeformuläret noterades en över lag en positiv syn till att som musiker verka genreöverskridande. Majoriteten av deltagarna beskriver sig som musiker utan specifik genretillhörighet, men att man ändå upplevde sig ha en starkare musikalisk förankring inom en stil. I svaren beskrevs även utmaningar i att bygga upp kontaktnätverk, avsätta tid för övning samt att förstå normer och traditioner som finns inom olika genrer.

Syftet med denna kvantitativa studie var att testa om ett samband fanns mellan extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet och vilken inställning universitetsstudenter har till distansstudier under Covid-19 pandemin. Studien syftade vidare till att testa om någon av de fyra ovan nämnda personlighetsdimensionerna ur Big Five kan predicera om universitetsstudenter föredrar att studera på distans. Frågeställningarna som konstruerades var ”Finns det ett samband mellan extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet och vilken inställning universitetsstudenter har till distansstudier under Covid-19 pandemin?” samt ”Vilka av de fyra personlighetsdimensioner ur Big Five kan predicera om universitetsstudenter föredrar distansstudier?”. Stickprovet bestod av 93 stycken universitetsstudenter som deltog genom att besvara en elektronisk enkät. Materialet analyserades i statistikprogrammet SPSS där en korrelationsanalys genomfördes med Pearsons produktkorrelationskoefficient. Analysen genomfördes mellan universitetsstudenternas inställning till distansstudier och extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet samt öppenhet. Korrelationen mellan inställning till distansstudier och samvetsgrannhet var statistiskt signifikant. En enkel regressionsanalys med samvetsgrannhet som predicerande variabel och inställning till distansstudier som beroende variabel visade på en signifikant modell som förklarar 13,6% av variansen. Slutsatserna som kan dras är att det finns ett signifikant samband mellan en av de fyra inkluderade personlighetsdimensionerna och inställningen till distansstudier. Samt att den personlighetsdimensionen till viss del kan användas för att predicera inställningen till distansstudier.

This study explores the relevance of the Big Five personality traits ;openness, conscientiousness, extraversion, agreeableness, and neuroticism; for project managers in their professional roles. By conducting a systematic review of existing literature, the research aims to understand how these traits potentially contribute to various aspects of project leadership. Findings indicate that while each trait offers specific advantages for managing projects, no single trait encompasses all necessary managerial skills. The study suggests that combinations of these traits can influence leadership capabilities, reflecting the complexity of personality's role in effective project management. For example, traits such as extraversion and agreeableness may enhance communication and team dynamics, whereas conscientiousness may correlate with planning and risk management efficiencies. However, further research is needed to draw definitive conclusions about the specific impacts of each trait. The study highlights the importance of viewing personality traits from a broader perspective, where they interact to contribute to the diverse competencies required for successful project management.