Denna studie tittar på hur personlighet och generellt politiskt ställningstagande samvarierar med politisk tolerans i en svensk kontext. Formerna av tolerans som undersöktes var generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot både höger och vänster i dess mer extrema form. Studien undersöker också samband mellan personlighet samt en vilja till att tysta andra. Studien baserades på en internetbaserad enkät med 273 respondenter i det slutgiltiga urvalet. Resultaten visade att personlighet hade en inverkan på hur vi agerar gentemot andra expressivt där nivåer på extraversion och neuroticism korrelerade med viljan att tysta andra och där extraversion även var en prediktor. Studiens resultat visar också på att personlighetsdraget öppenhet predicerade riktad politisk tolerans mot vänster samt att politiskt ställningstagande kunde predicera tolerans mot höger. För generell politisk tolerans var neuroticism från Big Five samt ärlighet från HEXACO signifikanta prediktorer. Detta skiljer sig delvis från tidigare forskning. / This study examines how personality and general political stance correlate with political tolerance in a Swedish context. The forms of tolerance investigated were general political tolerance as well as directed political tolerance towards both the right and left in its more extreme form. The study also examines the relationship between personality and a belief in silence others. The study was based on an internet-based survey with 273 respondents in the final sample. The results showed that personality had an impact on how we behave towards others expressively, where levels of extraversion and neuroticism correlated with the belief in silence others, and where extraversion was also a predictor. The study's results also show that the personality trait openness predicted directed political tolerance towards the left and that political stance could predict tolerance towards the right. For general political tolerance, neuroticism from the Big Five and honesty from HEXACO were significant predictors. This differs partly from previous research.

Denna studie undersökte huruvida nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag uttrycker sig i nyfiket beteende i specifika områden. Med nyfiket beteende i specifika områden menas i denna studie att man uppoffrar tid eller pengar för mer information om svaret eller utfallet i en specifik uppgift, utan att svaret eller utfallet har något annat direkt värde än som information. Ett exempel är att uppoffra pengar mot att få information om vilka svarsalternativ som är felaktiga i ett logikproblem som man försöker lösa. De data som användes i denna studie härrör från tre tidigare studier som har utfört experiment med inslag av de avvägningar som nämnts. Samtliga 90 deltagare var rekryterade i anknytning till Umeå Universitet. Deltagarna har efter experimenten besvarat instrumentet Big Five Inventory (BFI-44) som mäter generella personlighetsdrag, samt instrumentet Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) som mäter nyfikenhet som egenskap. Resultatet replikerade tidigare samband mellan personlighetsdrag och nyfikenhet som egenskap. Däremot predicerade varken nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag nyfiket beteende i specifika områden. En tolkning gällande det icke-existerande sambandet är att människor har specifika intressen, huruvida de blir och upprätthåller nyfikenhet har inte med grundläggande drag att göra utan med andra orsaker. Möjligen bör konstruktvaliditeten för nyfikenhet som generell egenskap ifrågasättas. / This study examined whether curiosity as a general trait or personality trait expresses itself in curious behavior in specific areas. With curious behavior in specific areas, this study means that you sacrifice time or money for more information about the answer or outcome of a specific task, without the answer or outcome having any other direct value than as information. One example is to sacrifice money to get information about which answer alternatives are incorrect in a logic problem that one tries to solve. The data used in this study derives from three previous studies that performed experiments with elements of the trade-offs mentioned. The 90 participants were recruited in connection with Umeå University. After the experiments the participants answered the instrument Big Five Inventory (BFI-44) that measures general personality traits, and the instrument Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) that measures trait curiosity. The result replicated previous relationships between personality traits and trait curiosity. However, neither curiosity as a general trait or personality traits predicted curious behavior in specific areas. An interpretation of this non-existing relationship is that people have specific interests, whether they become and maintain curiosity does not have to do with fundamental traits but with other reasons. Possibly the construct validity of curiosity as a general trait should be questioned.

Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.

Title:Laypeople'sdescription of real estate agents  Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration Author:Moa Englund and Kelly Ståhl  Supervisor:Jonas Kågström  Date:2019 – june   Aim: The purpose of the study is to examine the laypeople´s definition of real estate agent's personality types based on The Big Five.    Method:We chose to implement a mix method of a quantitative and qualitative study based on a deductive approach through surveys, primarily web-based. The results from these was then analyzed through the program Jamovi where we chose to conduct a descriptive analysis, correlation analysis and a factor analysis. We chose to do this type of analysis to get a clearer picture of how lay people comprehend real estate agents behaviors linked to The Big Five.     Result and conclusion: The result shows that the lay people’s definition of The Big Five dimensions for real estate agents partially consistent with the scientistdefinition, On the other hand, there are different views within certain characteristics. In addition, the result shows that the lay people tends to define the Big Five dimensions with the same adjective in several of the different dimensions. The study's results indicate that the lay people self-appreciated knowledge of the Big Five dimensions does not significantly affect their response.   Contribution of the thesis: The study contributes on a theoretical perspective to starch science within lay people's comprehension of The Big Five dimensions. The practical contribution the study adds is understand the lay people’s perception of real estate agents based on the Big Five dimensions.   Suggestions for future research: Continued research can be implemented in other sectors and thereby create an understanding of the chosen profession. Further research can be carried out where real estate agents may define themselves based on The Big Five. To let the laypeople describe real estate agents in other countries, where the real estate agent's tasks and working methods differ from the Swedish one, are further suggestions for continued research.   Keywords: “The Big Five”, laypeople, “laypeople behavior”, “personality behavior”, “personality traits” och “personality perceptions”

Att kunna tillämpa professionell skepticism i det dagliga arbetet är en viktig egenskap för dagens revisorer. Vad som påverkar den professionella skepticismen är emellertid inte utrett inom tidigare forskning. Frågan om personlighetsdrag har en påverkan på professionell skepticism med hänsyn till kön som en betingande faktor har vi inte funnit någon forskning om. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats applicerats och data har samlats in genom en enkätundersökning som ekonomistudenter på Högskolan Kristianstad och Jönköping International Business School har deltagit i. Studien har tillämpat befintliga mätinstrument för att mäta de oberoende variablerna personlighetsdrag och den beroende variabeln professionell skepticism. Enkäten undersökte även ett antal kontrollvariabler hos respondenterna. Resultatet från studien indikerar att två av de i studien undersökta personlighetsdragen (samvetsgrannhet och öppenhet för erfarenhet) har ett positivt samband med professionell skepticism. Vidare konstaterades att en del av personlighetsdraget neuroticism, aspekten stress, har ett negativt samband med professionell skepticism. Studien kunde emellertid inte påvisa om kön har en modererande effekt på sambandet mellan personlighetsdrag och professionell skepticism. Kontrollvariabeln modersmål visade sig ha ett mycket signifikant samband med professionell skepticism. Detta är något som framtida forskning inom området bör undersöka ytterligare. / To be able to apply professional skepticism in day-to-day work is an important attribute for today’s auditors. However, factors that affect the professional skepticism is not investigated in previous research. The question if personality traits affect the professional skepticism in consideration of gender as a moderating factor is an area where we have not found any previous research. To be able to fulfil the purpose a quantitative approach has been applied and the data has been collected through a survey distributed to economy students attending Högskolan Kristianstad and Jönköping International Business School. The study has applied existing measuring instruments to measure the independent variable personality traits and the dependent variable professional skepticism. The survey also explored a few control variables among the respondents. The results from the study indicate that two of the personality traits in the study (conscientiousness and openness) have a positive correlation with professional skepticism. Furthermore, the study found that a part of the personality trait neuroticism, the stress aspect, has a negative correlation with professional skepticism. The study has found no proof that support the belief that gender has a moderating effect on the correlation between personality traits and professional skepticism. The study showed that the control variable mother tongue has a significant correlation with professional skepticism. This is something that future research in the field should examine further.

Att medarbetare är av existentiell betydelse för en organisations överlevnad är sedan länge känt. Därmed är rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HR för att attrahera rätt kompetens till organisationen då en misslyckad rekrytering vanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. Något som kommit att få allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nya medarbetare är kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdrag spelar en stor roll när det kommer till framtida arbetsprestationer och förmågan att göra rätt bedömningar av människor är därför central. Teorier om synen på personlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samt bedömningsmetoder och personlighetsbedömning används för att analysera studiens resultat. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förståelsen för hur rekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inom bemanningsföretag. Bemanningsföretag är företag som ständigt arbetar med rekrytering och uthyrning av personal, varför ett proaktivt bemanningsarbete krävs för att skapa en konkurrensfördel på marknaden. Inför denna fallstudie kontaktades tre av den svenska bemanningsbranschens största aktörer varav två rekryterare på vardera företag deltog i semistrukturerade intervjuer. Personlighet ansågs generellt som något viktigt som samtliga rekryterare lade stor vikt vid under hela processens gång, från utformandet av kravprofilen till avslutande bedömning. Bedömningen skedde genom såväl test som intervju och referenstagning. Samtliga poängterade vikten av att alltid göra en helhetsbedömning av kandidaten och att det därmed var svårt att vikta exempelvis formella kompetenser mot personliga egenskaper. Resultatet visar att bemanningsbranschens arbete med personlighetsbedömning vid rekrytering utgår ifrån strukturerade bedömningsmetoder. Deras gedigna och proaktiva arbete med rekrytering lever upp till påståendet om att personalen är en organisations viktigaste resurs och vikten av att förstå innebörden av personlighetens betydelse i uttrycket ”rätt person på rätt plats”. / It's been long known that employees are of existential importance to an organization's survival. Thus, recruitment is one of the most important functions within HR to attract the right competence to the organization, as a failed recruitment usually leads to wasted time and expensive recruitment processes. Something that has come to play a growing role in the selection and evaluation of new employees is a candidate's personality. Research shows that personality traits play a big role when it comes to future job performance, and ability to make the right judgements of people are therefore essential. Theories about the perception of personality, competence, competency-based recruitment and selection, assessment methods and personality assessment are reviewed and used to analyze the results of this study. The aim of this qualitative study was to increase understanding of how recruiters assess a candidate's personality in a recruitment process within temporary work agencies. Temporary work agencies are companies which constantly works with recruitment and hiring of personnel, which is why a proactive work with staffing is needed to create a competitive advantage in the market. Prior to this case study three of the largest swedish temporary work agencies were contacted of whom two recruiters on each company participated in semi-structured interviews. Personality was generally considered as something important which all recruiters added great significance during the whole process, from the design of the requirements specification to the final assessment. Both tests, interview and references were a part of the personality assessment. The importance of always making an overall assessment of the candidate was emphasized and therefore difficult to weigh for example formal competences versus personal characteristics. The result shows that the temporary work agencies work with personality assessment when recruiting are based on structured methods of assessment. Their solid and proactive work with recruitment live up to the claim that the staff is an organization's most important resource and the importance of understanding the meaning of the personality significance of the expression ”right person in the right place”.

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag. Resultaten av totalt 152 enkäter, som analyserades med hjälp av korrelationer och regressioner, bekräftade alla hypoteser utom en; samvetsgrannhet har en negativ korrelation med kreativitet. Även oväntade kopplingar kunde dras, såsom att det fanns en positiv korrelation mellan vänlighet och hur pass kreativt en person arbetar. Studien resulterade i slutsatsen att vissa personlighetsdrag har betydelse för hur kreativ en person är samt hur pass kreativt en person arbetar. / Sofia Tikkanen

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag. Resultaten av totalt 152 enkäter, som analyserades med hjälp av korrelationer och regressioner, bekräftade alla hypoteser utom en; samvetsgrannhet har en negativ korrelation med kreativitet. Även oväntade kopplingar kunde dras, såsom att det fanns en positiv korrelation mellan vänlighet och hur pass kreativt en person arbetar. Studien resulterade i slutsatsen att vissa personlighetsdrag har betydelse för hur kreativ en person är samt hur pass kreativt en person arbetar.

Controllerrollen utvecklades inom organisationer i början av 1900-talet och har förändratsmycket över tidens gång. Controllern har gått från att ha en mer kameral roll till att ha fått en allt mer affärsinriktad och analyserande funktion inom företagen. Denna drastiska förändring av funktionen skedde på 1930-talet genom att Controllers Institute of America (CIA)startades, vilket ledde till att controllern fick den mer analyserande rollen. Inom företag iSverige och övriga Europa växte controller begreppet fram under 1970-talet. Men rollen som controller har fortfarande inte någon tydlig definition och kan se väldigt olika ut beroende på vilket företag controllern arbetar inom. Det finns även väldigt många olika typer av controllers, vilket ökar variationen av rollen. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om vaddet innebär att arbeta som controller; det vill säga vilka arbetsuppgifter och vilken kompetens som är vanligt förekommande inom yrket, vilka skillnader det finns mellan företag samt omdet finns en skillnad mellan hur controllern själv och övriga inom organisationerna definierar controllerrollen. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer av både controllers och dessmedarbetare. Det genomfördes tio stycken intervjuer på fem olika företag, varav sju intervjuer var med controllers och tre intervjuer var med medarbetare. Resultatet blev att de intervjuade controllerna i studien gick att kategorisera som tre olika typer av controllers baserat på deras arbetsuppgifter och ansvarsområden; analytiker med inslag av kamrer, kamrer med inslag av analytiker samt en blandning av analytiker, pedagog och coach. Vi kan konstatera att vi märkt en viss skillnad i controllerrollen mellan företagen gällande företagsstorlek och hur rapporteringen är utformad, men inga större skillnader beroende på bransch. Avslutningsviskom vi fram till att de intervjuade controllerna och medarbetarna i stor utsträckning var överens kring vad controllerrollen innebär både i allmänhet och på de specifika företagen. / The role of a controller has existed within organizations since the beginning of the 20thcentury, but it has developed substantially over time. The controller initially had an accountant role and now they have an increasingly business oriented and analytical function within business organizations. In the 1930s, this drastic change of function in the role occurred by the Controllers Institute of America (CIA), which resulted in the controller getting a more analytical role. Within companies in Sweden and across Europe, the controller concept developed in the 1970s. However, the role of a controller still lacks a clear definition and the content in the role varies substantially across different business organizations. There are also many different types of controllers, which increases the role variation. The objective of this study is to increase the knowledge of the role of a controller; by studying which tasks and expertises that are included in the profession, the differences between companies and whether there is a difference between how the controller himself/herself and the others within the organizations define the role of a controller. The study is conducted with a qualitative study with an abductive approach. The empirics are collected via semi structured interviews with both controllers and related roles. The study was conducted by means of ten interviews across five different companies, of which seven interviews with controllers and three interviews with related roles. The controllers were categorized as three different types of controllers based on their duties and responsibilities; the analysts with elements of accountants, the accountant with elements of analysts and the mix of analyst, educator and coach. A noticeable difference in the role was noted between companies depending on their size and how their reporting is designed, but no major differences depending on industry. Finally, we concluded that the interviewed controllers and the related individuals largely agreed on controller role content in general as well as within each respective company.

Mobbning på arbetsplatser är ett stort samhällsproblem. År 2013 rapporterades 8 % av de arbetsrelaterade sjukdomar som anmälts till försäkringskassan vara orsakade av kränkningar, mobbning och trakasserier. Ohälsa, tvångstankar, ångest, depression, och posttraumatisk stress är vanligt förekommande hos de som utsatts för mobbning. Syftet med studien var att undersöka hur mörka personlighetsdrag samt ledarskapsstilar predicerar mobbning, baserat på data från observatörer av mobbning. Studiens två regressionsmodeller uppvisades en skillnad i varians, där den senare, som inkluderade även ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag, förklarade 8% mer av variationen i observerad mobbning än den modell som bara analyserade mobbaren. En rimlig slutsats är därför att ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag kan vara avgörande för förekomsten av mobbning. / Bullying at workplaces is a major problem among societys. In 2013, 8% of the occupational diseases reported to the Swedish insurance fund were reported to be caused by violations, bullying and harassment. Illnesses, obsessive thoughts, anxiety, depression, and posttraumatic stress are common in those who have been subjected to bullying. The purpose of the study was to investigate how dark personality traits and leadership styles predict bullying based on data from bullying observers. The two regression models in the study's showed a difference in variance, where the latter, which included the leader's leadership style and dark personality traits, explained 8% more of the variation in perceived bullying than the model that only analysed the bully, not including the leader. A reasonable conclusion is therefore that the leader's leadership style and dark personality traits can be decisive for the occurrence of bullying.