Sammanfattning Turkiet är ett land som, i takt med en stärkt ekonomi, fått ett ökat inflytande i omvärlden. Landet står dessutom i egenskap av kandidatland till EU på Europas tröskel. Men hur stark är egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrågan:Har demokratin i det turkiska samhället stärkts under perioden 2002 till 2013? ämnar denna uppsats svara på frågeställningen: Vilka förutsättningar har samhället i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrån Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden: De demokratiska institutionerna och principerna åtnjuter ett utbrett samhälleligt stöd. Alla beslut som fattas och alla åtgärder som vidtas i samhället genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande. De demokratiska principerna och institutionerna är så starka att de inte låter sig påverkas av större samhällsomvandlingar eller av landets ekonomiska status.  Med det turkiska samhället avses valda delar av landets civil- samt politiska samhälle. Tidsaspekten som berörs är 2002 till 2013. Uppsatsen kommer fram till att demokratin i det turkiska samhället till del har stärkts. Samtidigt som det politiska samhället upplevt breda demokratiska reformer har civilsamhället i landet gått bakåt. Detta leder fram till slutsatsen att det turkiska samhällets förutsättningar för en demokratisk konsolidering i närtid bedöms som minimala. Däremot anses det turkiska samhället på sikt ha goda möjligheter till demokratisk konsolidering. Detta givet att en fortsatt vilja avseende demokratisk konsolidering finns hos landets politiker, samtidigt som EU och andra demokratiska krafter stöttar Turkiet i denna strävan.

<p>Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.</p><p>Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.</p>

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området. Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall. I min jämförelse har jag kommit fram till att Kunskapsförhandlingen kan bidra med en hel del. Den fyller synliga pedagogiska luckor i förhållande till de modeller jag har jämfört med, samtidigt som jag också fått syn på vissa pedagogiska brister i modellen.

Syftet är att beskriva dels hur några förskolebarn upplever sitt inflytande och dels hur barns inflytande gestaltas vid en förskola som arbetar specifikt med hållbar utveckling.Det som främst diskuteras är vad barnen har för möjligheter till inflytande genom att ta eget ansvar, stå upp för sina val, uttrycka sina tankar och åsikter, vilken möjlighet de har att påverka vardagen på förskolan samt om de får sin röst hörd av både pedagoger och kamrater. Valet av undersökningen baseras på att det finns lite forskning inom ramen för barns inflytande, demokrati och hållbar utveckling i förskolan. Vilket har fått vårt intresse att öka, för vi vill veta mer om just detta ämne.För att detta ska kunna ske är det väsentligt att barnen redan i förskolan får möjlighet att påverka innehållet i både planerad som oplanerad aktivitet i den dagliga verksamheten. Resultatet visar på att barnen får inflytande i den fria leken, då de har möjlighet till val men att de är begränsade. I förskolans planerade och oplanerade aktiviteter ser vi att barnen inte får inflytande.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vad svensklärare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lärare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att använda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa på demokratiuppdragets komplexitet utifrån aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, värdegrunden och spänningar kring värden och ideal. Vi har även behandlat begrepp som jämställdhet och mångfald, som kan ha olika betydelser för olika människor. Utifrån de svar svensklärarna gett oss under våra intervjuer har vi fått fram ett antal beskrivningskategorier. Dessa kategorier visar hur lärarnas svar skiljer sig från varandra, men även att lärarna i vissa frågor svarar på liknande sätt. Lärarna menar att demokratiuppdraget innebär att eleverna får möjlighet till elevinflytande, deltagande och påverkan. De lyfter även värdegrunden och allas lika värde samt att förmågorna att läsa och skriva bör ses som demokratiska rättigheter. Detta i och med att dessa ses som en förutsättning för eleverna att kunna påverka samhället. Av den anledningen får läsförståelse och samtal en stor del i undervisningen hos några av lärarna. Svensklärarna lyfter elevernas möjlighet att vara med och påverka undervisningen, men i vissa fall tvingas lärarna att förklara för eleverna varför deras förslag inte går att genomföra. Detta lyfter de som en svårighet med att arbeta med demokratiuppdraget. Även möjligheter lyfts och då betonas det av lärarna att det är ett mycket roligare sätt att jobba och att eleverna lär sig bättre om de får delta och påverka.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968–2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011. Undersökningen genomförs meden kombination av kvalitativ och kvantitativ metod.Resultaten av undersökningen bekräftar till stora delar hypotesen. De ämnen som tas upp iprovuppgifterna behandlar dels aktuella samhällsfenomen av olika slag som främlingsfientlighet,arbetslöshet, teknik, medicin, energi och miljö, dels frågor som anknyter till elevernas vardagslivoch identitet som ungdomskultur, fritid, familj och relationer.Bland de genrer som efterfrågas dominerar den utredande texten (”uppsats”) i början av denundersökta perioden, medan personligt hållna medietexter, knutna till en givenkommunikationssituation, är vanligast efter 1996.Genom den allt tydligare fokuseringen på individuella livsstilsval och individuellkommunikations- och genrekompetens kan de nationella proven sägas avspeglasamhällsutvecklingen i en globaliserad värld. I vilken mån proven genom denna inriktning bidrartill samhällsutvecklingen kan undersökningen däremot inte visa.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden.

Sverige är ett demokratiskt land vilket ska återspeglas inom skolsystemet. Andelen nyanlända harökat i jämförelse mot tidigare år. Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle där många olikanationer möts i skolan såväl som i samhället. Skolan har uppdraget att fostra barn och ungdomar tillatt möta det svenska demokratiska systemet. Något som kan vara problematisk för nyanlända attanamma eftersom vardagen präglas av en ny kontext.Syftet med undersökningen är att problematisera förhållandet mellan nyanlända elever och derasdemokratiska kompetens med utgångspunkt i Vilgot Oscarssons analysmodell för skolansdemokratiuppdrag. Avsikten är att på en uppfattning om vilken av de fyra dimensionerna somnyanlända elever behärskar mest men också vilken dimension som de behöver träna mer på.Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats där tio elever, studerandes på språkintroduktionen,har fått besvara ett antal frågor under ett semistrukturerat intervjutillfälle. Eleverna uppvisar att deär mest förtrogna med attityddimensionen och behöver träna mer på den samtalsdemokratiskadimensionen. Ett resultat som antyder att lärare behöver vara tydligare vid kommuniceringen avdemokratins abstrakta delar. Eleverna ges då möjlighet att förstå demokratins principer med ett nyttperspektiv. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

Vad är en offentlig plats? Vad är en demokratisk plats? Intentionen med detta förslag för ett nytt stadsdelshus i Spånga-Tensta är att skapa en plats som både tematiskt och faktiskt är tillgänglig de som ska bruka den. Panorama stadsdelshus är en byggnad som speglar relationerna mellan medborgaren och staten, och mellan medborgare och medborgare.  Med utgångspunkt i analyser av platsen ger förslaget möjlighet till ett demokratiskt offentligt rum, i staden. Genom en pluralitet av rum och funktioner i olika skala ger stadsdelshuset Panorama möjlighet att svara på en mängd tänkbara önskemål från staden. Programmet har brutits upp i två delar, där det publika har separerats från det privata. Känsliga och personliga ärenden kan ske anonymiserat, samtidigt som publika evenemang, stora som små, kan äga rum under samma tak.  Panorama är en byggnad som syftar till att ha en nära koppling till den plats den står på, utan att vara fastkilad i befintliga strukturer. Stadsdelshuset ska vara tillgänglig hela området, och har därför ingen särskild riktning. Den kopplar sig lika mycket till dess olika sidor. Panorama stadsdelshus struktur av rum under tak för den till en integrerad del av stadsnätet. Byggnadens öppenhet, tillgänglighet och flexibilitet gör att Panorama kan tjäna området en lång tid framöver. / What defines public space? What is a democratic space? The intentions of this proposal for a new district hall in Spånga-Tensta is to create a space that both thematically and in reality is available to its users. Panorama district hall is a building that mirrors the relations between citizen and state, and between citizen and citizen. Based on site-analysis the proposal enables the creation of a democratic public space, in the city. Through a plurality of spaces and functions on different scales, Panorama district hall is able to answer to a multitude of possible requests from the city. The program has been divided in two parts, the public has been separated from the private. Sensitive and personal matters can take place anonymously, at the same time as public events, both large and small, under the same roof. Panorama is a building that aims to be connected to the environment it is situated in, without being wedged between existing structures. The district hall is available to the whole area, and is therefore without a particular direction. It is as much connected to its different sides. Panorama district hall’s structure as rooms under roof makes it integrated in the urban fabric. The openness, availability, and flexibility of the building gives Panorama potential to serve the area for a long time.

No description available.