This essay aims to explain why Colombia has not consolidated into a liberal democracy between the years 1991 to 2015. To examine the purpose of this essay five interactive arenas are analyzed in order to describe to which extent Colombia is affected by the various arenas. Three questions are being discussed and answered; to which extent have the political society and civil society affected the consolidation of a liberal democracy, to which extent have rule of law and the state bureaucracy affected the consolidation of a liberal democracy and, to which extent have the economic society affected the consolidation of a liberal democracy.The theoretical framework is based upon theories regarding different types of democracy and democratic consolidation. The essay is a theory consuming case study, with descriptive questions and explanatory approach. The framework is used to qualitatively illuminate empirical material to the study research questions. The conclusions of this essay shows that Colombia has not consolidated into a liberal democracy because of large illegal activities, physical attacks from non-state groups, widespread distrust of the political system and absence of conflict resolution through a democratic process.

Sammandrag Lissabonfördraget (2009) gav EU kompetensen att skapa en unionstäckande sportpolicy. Denna policy gjorde det möjligt att kunna reglera europeiska och internationella idrottsförbunds uppbyggnad och transparens. En viktig orsak till att införa policyn var att minska risken för korruption. Genom unionens fastställande av tio principer inom good governance i sport, innehållande riktlinjer för bland annat transparens och demokratisk process, förväntades den europeiska idrotten nå en positiv utveckling. Vid en analys av de båda rapporterna Sports Governance Observer (SGO) från 2015 och 2018 framkom dock att så inte blev fallet. Syftet med den här studien har varit att analysera orsaken till en försämring av SGO:s indexvärde inom good governance i sport under de senaste åren. För att göra detta har det varit intressant att utgå från två frågeställningar vilka analyserar vad det är som orsakat denna försämring samt vilka faktorer som varit drivkraft i denna process. Det empiriska materialet har huvudsakligen bestått av de båda SGO-rapporterna men har kompletterats med lämpliga artiklar inom huvudområdet. Detta för att urskönja drivkrafterna i förändringsprocessen. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av rapporterna och tillhörande artiklar. Då förändringsprocessen legat i fokus har jag använt mig av en diakronisk analysmetod vilken objektivt fångar förändringar över tid. Analysen har gjorts i ljuset av ett teoretiskt ramverk bestående av EU:s principer inom good governance i sport samt dess definition av begreppet good governance. Resultatet visade att alla de internationella idrottsförbunden haft ett sjunkande indexvärde inom good governance under de senaste åren. Framförallt visade det sig att graden av transparens och demokratisk process mellan 2015–2018 sjunkit inom förbunden. Transparensen var dock det område som procentuellt minskat mest vilket vid en närmare analys går att härleda till idrottsförbundens informationskultur. Det är framförallt avsaknaden av en tydlig transparens som sänkt SGO:s indexvärde. Slutsatserna visar att det som har gjort att en förändring mellan 2015–2018 har kunnat ske är avsaknaden av publicerade styrelsebeslut, arbetsplaner och ekonomiska transaktioner. De faktorer som har varit drivande i denna process är EU:s låga expertis på huvudområdet, good governance unga ålder inom idrotten samt spänningen mellan NPE och MPE vilket har bidragit till en identitetskris inom unionen. Nyckelord: EU, good governance, sport, korruption, transparens, demokratisk process

Vår studie behandlar området ledarstilar där teorin baseras på Lewin et al’s ledarstilsindelning, vilka är den auktoritära ledaren, den demokratiska ledaren och låt-gå ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie där vi har berört både attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel är ledarstilen medan de beroende variablerna är attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar på arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett häfte med frågor angående scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil. Experimentet genomfördes på 90 studenter på Högskolan i Borås. Innan experimentet utförde vi ett förtest på 26 personer för att säkra vårt instrument.Resultaten var intressanta då de till viss del gick emot tidigare forsning och dess teorier. Då vi jämförde ledarstilsgrupperna med kontrollgruppen fick vi inga signifikanta resultat, däremot fick vi det när vi jämförde ledarstilsgrupperna med varandra. Vi visade på, precis som tidigare forskning har gjort, att den demokratiska ledaren är den mest omtyckta ledarstilen. Tvärtemot vad tidigare teorier forskning säger dock visade vår undersökning att försökspersonerna tycker bättre om den auktoritära ledaren än låt-gå ledaren. Resultaten från studien visar alltså på att försökspersonerna hellre har en ledare som bestämmer och kontrollerar än en ledare som i princip abdikerat från ledarrollen. Inte helt överraskande visades även att den demokratiska ledarstilen påverkade attityden till arbetsplatsen på det mest positiva sättet. Studien visade också på att de personerna hellre ville stanna på arbetsplatsen än personerna med en auktoritär ledare eller låt-gå ledare. Vi kunde däremot inte avgöra vilken av ledarstilarna som bidrar till sämst attityd gentemot arbetsplatsen eller vem som leder till att flest personer vill lämna arbetsplatsen. Sammanfattat ”segrar” ledarstilen som baseras på ledande med frihet. / Uppsatsnivå: C

Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet. Vi utgick från Kurt Lewins, Ronald Lippitts och Ralph K. Whites forskning från 1939 kring ledarroller. De har formulerat tre ledarroller, den auktoritära, den demokratiska och låt-gå ledaren. Vårt syfte var att undersöka huruvida tre lärares ledarroller stämmer överens med de tre ledarrollerna samt om det går att placera in våra informanter i en ledarroll. Vårt resultat visar att lärarnas ledarroll är flytande och att de inte helt stämmer in på någon ledarroll, det vanligast var att lärarna har en blandning mellan den auktoritära och den demokratiska ledarrollen. En förklaring till att lärarna inte helt kunde placeras in i en av Lewin, Lippitt och Whites ledarroller kan vara det situationsanpassade ledarskapet, eftersom läraren i olika situationer agerar annorlunda på grund av klassen och situationen.

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union. In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia. In order to answer the questions that this study puts forward, these theories were used against empirical material about Russia. The results of the study show that Russia does not live up to the requirements in any of the five arenas and therefore could not possibly develop a consolidated democracy. It also seems as if the return to authoritarianism in Russia can be blamed on a combination of nostalgia for the Soviet union, which developed during the economic crisis of the 1990s, and an increasing nationalism amongst the population.

Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre på gymnasiets yrkesprogram upplever att undervisningen i svenskämnet påverkat tilltron till deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Syftet är också att undersöka hur undervisningen klarar att efterleva de krav på att elever ska få tillit till sin språkförmåga som står i ämnesplanen i svenska. Materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Materialet sorterades i kategorier och två normkritiska teoretiska perspektiv användes i tolkningen. Resultaten visar att undervisningen i svenskämnet haft både positiv och negativ påverkan på elevernas tilltro till uttrycksförmågan i tal och skrift. Resultaten visar också att en bristande tilltro till uttrycksförmågan i tal är vanligare än en bristande tilltro till uttrycksförmågan i skrift och att undervisningen har brister när det gäller att hjälpa eleverna till en god tilltro till uttrycksförmågan. Studiens didaktiska slutsats är att undervisningen har stor påverkan på elevers tilltro till uttrycksförmågan och att undervisningen bör utformas på ett genomtänkt sätt för att stärka elevers tilltro.

No description available.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i moderniseringen av svenskt arbetsliv under 1900-talets första hälft och i de omsorger som 1920- och 30-talens sociala reformatörer, läkare och samhällsdebattörer uttryckte om människors förmåga att anpassa sig till det offentliga förvärvsarbetets nya villkor, höga tempo och uppskruvade krav på prestation och effektivitet. Syftet är att visa hur bildandet och reglerandet av 1920- och 30-talens arbetare gick till inom ramen för vad läkare och reformatörer under dessa årtionden kallade för psykisk arbetshygien och självuppfostran och inom den så kallade expertisens försök att forma individer till dugliga arbetare. Studiens källmaterial utgörs av Social-medicinsk tidskrift samt ett tiotal skrifter av rådgivande, samhällskritisk och medicinsk karaktär, utgivna mellan 1924 och 1939, då konsten att fungera i det moderna arbetslivet diskuterades särskilt intensivt. Hjälp till analys har hämtats ur teoribildningen kring medborgarskap och demokratisk styrning och kring hur individer i det moderna görs kapabla att styra sig själva men samtidigt regleras av olika normaliserande kunskapssystem. En demokratisk styrning där individen ingjuts kraft och vilja att forma livet, på ett till synes frivilligt men ändå tvingande sätt. Resultaten visar hur förändrade arbetsvillkor och sociala förhållanden skrevs fram som skäl till individens svårigheter att komma tillrätta i arbetslivet. Speciellt framhölls vissa individers begränsade förmåga att inordna sig i ett arbetsliv där många föll offer för nervåkommor, överansträngning och trötthet. Lösningen blev att hjälpa individen hjälpa sig själv till lämpligt arbete genom rådgivning baserat på arbetsvetenskap, där den psykiska arbetshygienen och självuppfostran många gånger handlade om att hantera och bemästra trötthet samt att på olika sätt framkalla, behålla eller återkalla tappad arbetsförmåga.

This study examines whether Tunisia's democratization process supports the developed expectation of Robert Dahl, Samuel P. Huntington or Seymour Lipset's theories of democratization during the period after the revolution of January 14, 2011 until the presidential election on September 15, 2019. The study thus examines if the Tunisian society to a greater extent, over time, is democratically governed. The study finds that the democratization of Tunisia is moving in a positive direction, but that political reforms, increased organized civil society, economic growth, limitation of political Islam and a clearer plan for how to deal with religious radicalism are needed to create an environment where democracy can be consolidated. The study also finds that Seymour Lipet's theory of democratization provides the best explanation.