The aim of this study is to analyse ideals of democratic education in the Swedish preschool in documents produced on a national level and on a local level. The study is an ideal-analysis and is based on a close reading of the national curriculum for preschool and quality documents produced by five municipal preschool authorities. The background for the study is the recent development of the Swedish educational system which involved the decentralized governing of the schools and preschools in the 1990´s, the increasing focus on measuring the educational quality and its consequences on the parts of education that can´t as easily be measured, such as the democratic ideals of education. The theoretical framework is based on curriculum theory and Gert Biestas theories about democratic education and democratic subjectivity. The results show that the national curriculum for preschool expresses multiple ideals of democratic education. The ideals that are being expressed on the local level differ significantly from the national level and expresses a much narrower ideal of democratic education. Results show that there are differences in how the local preschool authorities interpret the purpose of preschool and the purpose for their own quality work. Majority of the studied municipals focus on their own local goals instead of the goals expressed in the national curriculum for preschool. The results indicate that the local municipal authorities play an important role regarding the directions the democratic education in preschool take and which role the preschool can play in building and being a part of a democratic society. / Syftet för denna studie är att undersöka idéer om demokrati och demokratisk utbildning i förskolan på den nationella och den lokala nivån. Detta görs genom en idealtypsanalys där empirin består av förskolans läroplan och kvalitetsuppföljningar på huvudmannanivå. Den bakgrunden som beskrivs handlar om förskolans utveckling som en del av samhällsbygge samt senare decenniernas utbildningspolitiska utveckling gällande styrning. Denna utveckling ses bidragit till att kvalitet inom utbildningen beskrivs i ökande grad genom mätbara resultat i enlighet med marknadens logiker. Läroplansteori ramar in studien med dess grundläggande frågor om vad räknas som kunskap och hur kan det bedömas om utbildningen bidrar med det kunskaper som ses som viktiga. Teoretiska utgångpunkter för idealtypsanalysen hämtas från Gert Biestas teoribildning om demokratisk utbildning. Studiens resultat visar att på den nationella nivån synliggörs idéer om demokrati som kan positioneras i alla använda idealtyperna vilket innebär att förskolan har ett omfattande uppdrag att utbilda om, genom, och för demokrati. Det framträder även olika idéer om demokratisk subjektivitet. Studiens resultat visar att synen på förskolans uppdrag och demokratisk utbildning varierar mellan olika huvudmän. I huvudmannanivå blir endast vissa idéer om demokratisk utbildning synliga, vilket visar på en diskrepans gällande idéer om demokratisk utbildning mellan den nationella och lokala nivån.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att det finns ett omfattande tolkningsutrymme för huvudmän gällande synen på demokratisk utbildning i förskolan som får olika utrymme beroende på hur huvudmän tolkar sitt uppdrag med det systematiska kvalitetsarbetet.  Det tyder även på att huvudmannen har en central roll i demokratins roll i förskolan och därmed förskolans roll i och för demokratin.

Abstract Syfte: Studien grundar sig på ett problemområde gällande uteslutandet av kvinnlig rösträtt i demokratimätningar. Syftet är att undersöka hur demokratimått förändras när kvinnlig rösträtt tas med i mätningarna. Studien analyserar två klassiker inom demokratiforskning, Seymour Lipset (1959) och Samuel P. Huntington (1991) samt tre modernare demokratimått (Democracy index, BMR, Polity IV Revised combined score).   Teori: Studien utgår ifrån en teori hämtad från Pamela Paxton (1995). Teorin handlar om konsekvenser och kritik mot demokratiforskare som uteslutit kvinnlig rösträtt i mått på demokrati.   Metod: En kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys har använts. Med hjälp av tidsserier har jämförelser över införandet av demokrati samt kvinnlig rösträtt genomförts.   Resultat: Resultatet visar att Paxtons kritik är befogad samt bekräftar hennes teori och slutsatser. Införandet av kvinnlig rösträtt i ovannämnda demokratimått innebär en förändring för de studier där måtten har använts.   Nyckelord: kvinnlig rösträtt, demokrati, demokratisk transition, Huntington, Lipset, Paxton, women’s suffrage

Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturjournalister och nyhetsjournalister från Sveriges Radio ser på sitt demokratiska uppdrag och sin yrkesroll samt hur de upplever förutsättningarna för att uppfylla uppdraget och om dessa har förändrats. Vi är intresserade om nyhetsjournalisters och kulturjournalisters uppfattning i dessa frågor skiljer sig åt. Då vi har valt att göra en kvalitativ studie står de intervjuade journalisternas svar i centrum. I analysen kopplas resultatet till demokratimodeller, digitalisering, fältteori samt journalistikens logiker.  Resultatet av studien visar att gemensamt för båda gruppers syn på det demokratiska uppdraget är viljan att förmedla information och kunskap, vara tillgänglig och pedagogisk, verka självständigt samt att ge plats åt lyssnarnas åsikter eller fungera som spegel. Vad som skiljer grupperna åt är att nyhetsjournalisterna betonar uppgiften att vara opartisk och saklig, kritiskt granska makten samt ge människor verktyg att påverka. Kulturjournalisterna betonar i högre grad vikten av att bredda världsbilden, delge nya perspektiv, reflektera och analysera samt ge lyssnarna verktyg för att väcka nya tankegångar. Journalister anser att de i stort kan uppfylla uppdraget, men att möjligheterna och förutsättningarna har förändrats. Tempot har ökat, det råder en ökad konkurrens och några av kulturjournalisterna belyser personalnedskärningar och besparingar inom bolaget. Vår undersökning visar att definitionen av det demokratiska uppdraget i hög mån är kopplat till synen på yrkesrollen. Den största divergensen mellan grupperna är förhållningssättet till subjektivitet.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att fördjupa kunskaper om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar och tolkar begreppet demokrati. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna visat en förståelse för begreppet demokrati och kan ge exempel på hur de arbetar med demokratiska arbetsformer. Studiens slutsats är att lärare har en bred kompetens men tydligare mål i läroplanen hade underlättat för lärarna om vilket arbete som bör genomföras.

<p>I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.</p>

<p>Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit. Av intervjuerna framkom det att lärarna och rektorerna upplever att Lpo 94 inte tar hänsyn till den verklighet som lärarna arbetar i. I intervjuerna framkom försvårande faktorer för möjligheten att arbeta i enlighet med Lpo 94. Dessa faktorer var till exempel, ett stort antal elever som är i behov av särskilt stöd och ett för stort elevantal i klasserna, i kombination med att lärarna ålagts allt fler arbetsuppgifter. Resultatet visade på att det finns ett behov hos lärarna att få en minskad arbetsbörda. Av resultatet kunde jag se att lärarna behöver känna sig mer delaktiga i författningen av styrdokument och i den organisatoriska planeringen, för att en utveckling av verksamheten i skolan ska vara möjlig.</p>

<p>Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.</p>

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit. Av intervjuerna framkom det att lärarna och rektorerna upplever att Lpo 94 inte tar hänsyn till den verklighet som lärarna arbetar i. I intervjuerna framkom försvårande faktorer för möjligheten att arbeta i enlighet med Lpo 94. Dessa faktorer var till exempel, ett stort antal elever som är i behov av särskilt stöd och ett för stort elevantal i klasserna, i kombination med att lärarna ålagts allt fler arbetsuppgifter. Resultatet visade på att det finns ett behov hos lärarna att få en minskad arbetsbörda. Av resultatet kunde jag se att lärarna behöver känna sig mer delaktiga i författningen av styrdokument och i den organisatoriska planeringen, för att en utveckling av verksamheten i skolan ska vara möjlig.

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.