The project was carried out in cooperation with the department of product development IOS at IKEA. The work included improvements of a new existing product that Ikea soon will release on the market, Observatör, a wall bracket for flat screens. The product is supposed to fulfil the needs within this market for IKEA. However, since Ikea was not satisfied with it, our work was to carry out the improvements that were specified in the beginning of the project. Another task in the project was to develop a side-product that is supposed to be used together with Obeservatör for storage of DVD/decoders. The project included labour as problem definition to final technical drawings and a prototype. In the project start information was gathered to understand the current market and its competition. The next step was to start solving the problem in a creative way through brainstorming and concept drawings. When the final concepts were chosen they were developed into final solutions with technical drawings. The final result meets the main requirements that were stated in the beginning of the project. The wall bracket is now in two main parts that will make the assembly on the wall easier, the joints between the parts and the shafts works smother at the same time as the demands for tilt, rotation etc. works successfully. The final result is two user friendly products, Observatör and storage for DVD/decoders that have the same interface so the costumer easy can see that they are supposed to be used together.

Intresset för studien kom genom upptäckten av ”Idrott hela livet – strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete” som är ett dokument från Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ”agera för ett starkt föreningsliv byggt på demokratiska principer och stärka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet”. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna på Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som är förutsättningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig även i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för både lärande och hälsa. Genom vårt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna på valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med årsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar. Konsulenterna begränsade sin syn av delaktighet och inflytande i föreningslivet mycket till den demokratiska processen och en utvidgad syn på delaktighetsbegreppet och dess användande kan berika föreningslivet.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati. Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan. Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden. Kvalitén på att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna är bla beroende av elevernas mognad, ämne, baskunskaper, ålder, grupp och storlek. Det som brister är lärarnas förståelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling, samt kopplingen till demokrati. Det ger en saknad av vilka kunskaper som behövs samt vilket etiskt förhållningssätt som krävs för att utveckla handlingskompetens inför en hållbar utveckling.

Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.

<p>The project was carried out in cooperation with the department of product development IOS at IKEA. The work included improvements of a new existing product that Ikea soon will release on the market, Observatör, a wall bracket for flat screens. The product is supposed to fulfil the needs within this market for IKEA. However, since Ikea was not satisfied with it, our work was to carry out the improvements that were specified in the beginning of the project. Another task in the project was to develop a side-product that is supposed to be used together with Obeservatör for storage of DVD/decoders.</p><p>The project included labour as problem definition to final technical drawings and a prototype. In the project start information was gathered to understand the current market and its competition. The next step was to start solving the problem in a creative way through brainstorming and concept drawings. When the final concepts were chosen they were developed into final solutions with technical drawings.</p><p>The final result meets the main requirements that were stated in the beginning of the project. The wall bracket is now in two main parts that will make the assembly on the wall easier, the joints between the parts and the shafts works smother at the same time as the demands for tilt, rotation etc. works successfully. The final result is two user friendly products, Observatör and storage for DVD/decoders that have the same interface so the costumer easy can see that they are supposed to be used together.</p>

<p>Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.</p><p>Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.</p><p>Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden. Kvalitén på att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna är bla beroende av elevernas mognad, ämne, baskunskaper, ålder, grupp och storlek. Det som brister är lärarnas förståelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling, samt kopplingen till demokrati. Det ger en saknad av vilka kunskaper som behövs samt vilket etiskt förhållningssätt som krävs för att utveckla handlingskompetens inför en hållbar utveckling.</p>

No description available.

Detta självständiga arbete handlar om hur läraren ser på sin roll som religiöst och partipolitiskt neutrala ledare. Bakgrunden till denna studie har uppkommit genom debatterna kring luciafirandets vara eller icke vara. Hur kan lärare vara objektiva och neutrala i sin undervisning när det alltid är mycket runt omkring oss som det debatteras om?   I studien framkommer det att vara neutral är viktigt men att det finns tillfällen då läraren kan behöva säga sin mening, vilket gör att läraren frångår sin neutralitet. Syftet är att se hur läraren ser på sin egen roll som objektiv och neutral ledare när det kommer till religiösa och politiska frågor. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av intervjuer. Det som har framkommit är att det är viktigt att vara neutral men att det finns vissa undantag då det gäller grundvärderingarna och mänskliga rättigheter. Det vill säga att lärarna ger sina personliga uppfattningar så länge de står i samklang med skollagen.

No description available.

Att undervisa om kontroversiella ämnen i skolan är enligt framstående forskare i fältetgynnsamt för att skapa demokratiska medborgare. Det är dessutom förenligt medskolans övergripande uppdrag varpå historieämnet inte är ett undantag vilket anges i degällande styrdokumenten. Samtidigt råder det en brist på kunskap om hur svenskahistorielärare ser på relationen mellan kontroversiella ämnen i historieämnet ochuppdraget att fostra demokratiska medborgare. Denna studies syfte är att undersöka hurhistorielärare från två sydsvenska kommuner hanterar och ser på denna relation. Dennakvalitativa studie har inhämtat material genom semistrukturerade intervjuer med fyraverksamma historielärare. Lärarnas förhållningssätt analyserades utefter fyra strategierutvecklade av Robert Stradling. Analysen av lärarnas syn på historieämnet gjordesgenom Kvande och Naastads elva element i historieämnet som bidrar tilldemokratiupplärning. Det resulterade i insikten att respondentgruppen hållerkontroversiella ämnens roll i historieundervisning som essentiell för historieämnet ochen tillförsikt om kontroversiella ämnens användbarhet som redskap för att främja dendemokratiska fostran. Studien ger förslag på vidare forskning som kan bidra med merfördjupad kunskap om vilka ämnen som upplevs kontroversiella beroende på plats samten djupare analys av huruvida olika historiekulturer i ett klassrum bidrar till möjlighetereller hinder för en den demokratiska fostran.