Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för hur demokratiska arbetsformer kan bidra med demokratisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen. Detta görs genom att redogöra för vad demokratisk kompetens innebär såväl som vilka demokratiska arbetsformer som används av lärare i samhällskunskapsundervisningen. Materialet hittades genom en systematiserad informationssökningsprocess i databasen Swepub liksom texter och styrdokument från Skolverket. Resultatet visar på att demokratisk kompetens kan utvecklas genom samtal, rollspel, grupparbete och olika tankemodeller och begrepp i samhällskunskapsundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i  läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan och jämföra läroböckerna för att belysa eventuella likheter och skillnader. I denna uppsats är samhällskunskap 1a1 och 1b i fokus. Skolan har i uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Den demokratiska medborgaren är en person som har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. I samhällskunskap är detta fostrande uppdrag extra tydligt. Problematiken är att både samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b. Totalt är det fyra läroböcker för samhällskunskap som valts. Två läroböcker inom respektive kurs. För att undersöka läroböckerna i Samhällskunskap används en kvalitativ innehållsanalys, sedan jämförs läroböckerna från båda kurserna. Resultatet av analysen visar både likheter och skillnader. En likhet är att den demokratiska medborgaren framställs som en person som ser alla människors lika värde, har respekt och är lyhörd inför olika åsikter, tar ansvar och är solidarisk. Den demokratiska medborgaren  framställs som en aktiv medborgare som deltar i val och är delaktig i olika samhällsfrågor. Medborgaren är med och påverkar genom att ta vara på sina demokratiska rättigheter i samhället. Jämförelsen visar att läroböckerna för samhällskunskap 1b innehåller fler övningar som utvecklar flera förmågor hos eleverna, exempelvis att diskutera, argumentera, analysera, debattera medan det framgår färre övningar i läroböckerna för samhällskunskap 1a1. I läroböckerna för samhällskunskap 1b diskuteras samhället och politik mer utförligt och oftast med en historisk bakgrund. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 beskrivs samhället och politik mer grundläggande. Skillnaderna mellan förmågor och kunskaper i läroböckerna för kurserna kan dock påverka elevernas framtida deltagande i samhället. / <p>2020-01-17</p>

The Swedish school has a dual mission. To promote students´ desire for lifelong learning and to foster students as good citizens. In this mission, democratic competence and civic competence are discussed. This study aims to explore what these competencies are and how they are expressed in Swedish social studies textbooks. The relationship between the curriculum and the textbooks is also of interest, and it is part of the research questions of this study to determine whether an equity problem arises when the curriculum states one thing while the textbooks provide different conditions for achieving its content. The method used is qualitative text analysis, where classifications will help sort out knowledge about society and knowledge of democratic forms. The results of the study show that vocational program textbooks fail to contribute to the same level of democratic competence as in college preparatory programs, which poses a problem as knowledge is not valued equally in these different programs.

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka. Undersökningen visar att när elever upplever att de kan påverka på sin skola så ökar också möjligheten att de upplever att de kan påverka i samhället. Alltså innebär en väl fungerande elevdemokrati där alla elever har en möjlighet att komma till tals också att de senare kommer ha lättare för att vara engagerade samhällsmedborgare.

För att skapa en demokratisk kompetens har uppsatsen påvisat att detbehövs politisk kompetens samt politisk systemtilltro. Den mestframkomliga vägen för detta är genom deliberativa samtal. Deliberativasamtal förs ofta inom samhällskunskapsundervisningen men väldigtsällan med EU som ämne. EU presenteras fortfarande ofta i ettutrikespolitiskt perspektiv. Av de strukturella hinder som föreligger ärtidsfristen det mest avgörande för adekvat undervisning.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola. När en skola får en sådan här utmärkelse verkar det som att det visst är möjligt att leva upp till styrdokumentens krav på demokrati. Det visar sig att ungdomsforumet Ung och glad utsett skolan genom olika skolturneringar som de anordnar. Dessa turneringar avser högstadie- och gymnasieskolor som ska lyfta goda exempel från sina skolor så att stadens skolor kan inspireras och lära av varandra. Resultatet visar hur skolan, som i studien går under namnet Tapperskolan, fortfarande lever upp till utmärkelsen och tycks bibehålla sin kvalitet, både i praktiken och i teorin. De två biträdande rektorer och de fyra pedagoger som intervjuas på skolan har en väldigt positiv syn på elevinflytandet och arbetar aktivt med hjälp av IUP, åtta skolråd, månadsmöten, gemensamma förhållningssätt och tydlighet. / This study is aimed at the pupil democracy as the Education Act and curriculum should be in school activities. The aim is to find out how teachers work with pupil democracy in an elementary school in southern Sweden. In various previous studies regarding student influence, it turns out the student influence is often practiced worse than curriculum and Education Act advocates. The school under study has several times been awarded the Best in Test - pupil democracy and student participation in school. When a school receives this kind of award, it seems that it is certainly possible to live up to the steering documents call for democracy. It turns out that the youth forum Young and happy designated school through various school tournaments they organize. These tournaments intends secondary schools to highlight good examples from their schools to city schools can be inspired and learn from each other. The results show how the school, which the study is called Tapper School, still lives up to the award and seems to maintain its quality, both in practice and in theory. The two assistant principals and four teachers interviewed at the school has a very positive view of student influence and actively using the IUP, eight school boards, monthly meetings, common approach and clarity.

Trots att Sverige än så länge saknar en standard för hur intelligenta datorer får användas i offentlig sektor, så använder en allt större mängd myndigheter automatiserade beslutssystem i ärenden mot privatpersoner. Vetskapen om dessa system är låg hos den generella befolkningen, vilket riskerar göra det svårt för människor att ta till vara på sina intressen. I Trelleborgs kommun har man sedan 2017 använt automatiserad handläggning för att ta beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd, vilket har gett upphov till kritiska granskningar av fallets rättsäkerhet och implikationer för handläggarrollen. Hur systemet påverkar den sökande individens förutsättningar och  demokratiska förvaltningsideal har emellertid varit ett underutvecklat ämnesområde. Följaktligen ämnar denna studie undersöka vilket utrymme demokratiska värden har vid automatiserat beslutsfattande i myndighetsärenden mot privatpersoner. Detta görs genom att jämföra implementeringen av automatiseringssystem i Trelleborgs kommun med en idealtyp för demokratiska värden i intelligent automatisering av förvaltningen. Analysresultaten visar på att flera demokratiska nyckelfunktioner saknas i Trelleborgsmodellen. Det bristfälliga utrymmet för demokratiska värden kan dock härledas i stor utsträckning till kommunens hantering av systemet snarare än begränsningar i systemet i sig.

Studien handlar om civil-militära relationer och att militär makt styrs genom demokratisk kontroll i demokratier för att inte bli alltför stark gentemot samhället, vilket innebär att politiker har civil överhöghet över militären och officerare. Att militären ska vara tillräckligt stark för att försvara samhället, men ändå tillräckligt underordnad folkvalda politiker så de följer politiska direktiv anses av forskarna vara en paradox, och denna balans uppfattas utmanande att få till. Vidare är problemet att dagens officerare är en del av det civila samhället, och förväntas vara goda medborgare precis som folket. Detta gör att officerare riskerar att hamna mitt emellan de funktionella och samhälleliga imperativen som militären styrs av, vilket antas kunna skapa friktion. Syftet med studien är dels att omhänderta officersprofessionens egna upplevelser av demokratisk kontroll och civil överhöghet, dels att ge ett svenskt perspektiv på dessa fenomen.    Resultatet visar att såväl forskare som respondenter är överens om att demokratisk kontroll och civil överhöghet är det enda tänkbara styrsättet över militären i demokratier. Folket väljer politiker som styr samhället och genom demokratisk kontroll försvaras ordningen med civil överhöghet över militären. Vidare visar resultatet att den svenska officersprofessionen endast påverkas positivt av demokratisk kontroll och civil överhöghet samt att lojalitet gentemot politiken är en självklarhet för officerare. Systemet är inbyggt i officerskollektivet och är något officerare förhåller sig till. Uppfattningen är att officersprofessionen inte ska påverkas av demokratisk kontroll och civil överhöghet, då endast högre officerare har i uppgift att dialogisera med den politiska nivån.

Abstract Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur samhällskunskapslärare inkluderarelevers olika erfarenheter av kön, etnicitet, religion eller klass i undervisningen. Fokus är attfå kunskaper om hur samhällskunskapslärare planerar, hantering och förhåller sig till eleversolika erfarenheter, och vilka utmaningar eller möjligheter det finns med detta arbete. För attuppnå syfte har studien utgått från följande frågeställningar: ● På vilka sätt använder och synliggör lärare elevers olika erfarenheter i ett ? ● Vilka hänsyn tas till planering, hantering och förhållningssätt samt vilka utmaningarsåväl som möjligheter ser samhällskunskapslärare med inkludering av elevers olikaerfarenheter? För att kunna nå fram till den information som krävs och besvara frågeställningarna användeskvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer med tre samhällskunskapslärare. Resultatet visar att det finns en del utmaningar ochmöjligheter med inkludering av elevers olika erfarenheter i samhällskunskapsundervisningen,i följd av bland annat elevers handlingsmönster, åsikter och tankar. Resultatet visar även attinteraktion och gemenskap kan utvecklas i klassrummet genom att använda rätt verktyg,strategier och förhållningssätt vilka ger eleverna möjligheten till att synliggöra sin identitetgenom erfarenheter. Det blir därmed tydligt att demokratisk medborgarkompetens utvecklasnär läraren får möjligheten till att förmedla syftet med samhällskunskap genom att inkluderaelevers erfarenheter i undervisningen.