No description available.

Denna uppsats analyserar det Vänsterpartiet, ett svenskt socialistiskt parti och dess ideologiska utveckling. Vänsterpartiet förhöll sig till kommunism som sin huvudsakliga ideologi fram till år 1990, och förhåller sig sedan dess till en reformistisk och demokratisk socialism. Vårt mål med denna uppsats var att analysera kommunismens inflytande inom dagens vänsterparti, det vill säga om och ifall hur ideologin påverkar partiets politik och världssyn. Vi analyserar frågan utifrån en deliberativ demokratiteori. Behovet av denna undersökning, bygger på det faktum att det bidrar till vår förståelse över ett inflytelserikt och relevant politiskt parti i Sverige. Dessutom förbättrar det vår förmåga att analysera ideologi, samt förstå hur detta kan komma att påverka ett partis eller organisations tillvägagångssätt. Denna analys genomfördes med hjälp av ett analysschema, samt en kortare analys av Vänsterpartiets senaste trettio år som ett politiskt parti. Vår uppsats tyder på att Vänsterpartiet än idag förhåller sig till och anammar vissa aspekter av den kommunistiska ideologin, samt att ideologin är relativt accepterad inom partiet. Vänsterpartiet i sig är dock nuförtiden inte ett kommunistiskt parti.

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet. När det gäller värdegrunden har förändringen mest gällt vilken elevsyn skolan förmedlar. Vi har gått från att förmedla en lydnadskultur till att göra eleverna mer självständiga. När det gäller genus har skolans styrdokument blivit mer accepterande mot icke heteronormativa förhållningssätt och uppmanar även mer till lika behandling mellan könen. Kulturellt har skolan blivit mycket mer accepterande jämte mångkultur och idag skrivs detta ut som något positivt. Vidare diskuterar jag resultatet av min analys med hjälp av teorier som är enhetliga med mina fokuspunkter för att belysa och problematisera förändringarna jag hittar. I min slutsats öppnar jag upp för vidare funderingar kring resultaten av analysen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

The wave of protests that swept over Middle East and North Africa in 2011, known as Arab spring, has failed to bring democracy to the regions. However, only in Tunisia the Arab spring led to a transition to democracy in 2011. After the democratic transition, Tunisia has been facing multiple challenges, such as political instability and terroristattacks. The aim of this study is to examine the political development in Tunisia in the period 2011-2022 to investigate obstacles and opportunities to democratic consolidation in Tunisia. Using case study as method and Samuel P Huntington’s theory of democratic consolidation, the study has identified that the democratic governments failure to deliver reforms to Tunisia’s economic problems and the lack of cooperation between political elite to find solutions to Tunisia’s economic problems , as two obstacles to the democratic consolidation. Moreover, the study explains the failure of democratic consolidation with the lack of development of a democratic political culture in the country since Tunisia’s economic problems have been exploited by the political elite to undemocratically increase their power. Despite a widespread support for democracy between the people, there is a risk for autocratization in Tunisia as country's current political system promotes one-man rule.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning Luleå kommun använt sig av deliberativa demokratiteoretiska principer vid hanteringen av kommunens förändring av skolstrukturen. Med hjälp av deliberativ demokratiteori analyseras material relaterat till utredningarna år 2016 och 2022 för att få svar på hur väl kommunens agerande och yttranden stämmer överens med teorins ideal. Det som främst analyseras är de dialoger, samtal och den kommunikation som skett med medborgare. Resultatet visar att kommunen i utredningen som presenterades år 2016 inte förhöll sig till principer i linje med deliberativ demokratiteori och inte heller visade på någon sådan intention. Mötena som hölls med medborgare vid den utredningen speglades inte i beslutsunderlaget. Efter folkomröstningen år 2020 och hanteringen av det resultatet började kommunen agera närmare deliberativa modeller. Dialoger med medborgare hålls numera redan innan ett beslutsunderlag finns och mycket tyder på att dialogerna kommer speglas i det beslutsunderlag som senare skall presenteras.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.

Inom ramen för den svenska skolans arbete ingår inte enbart att ge eleverna förutsättningar att uppfylla de kunskapsmässiga kraven. Uppdraget innefattar även att förbereda dem för livet efter skolan och ge dem förutsättningar att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. De styrdokument som finns för skolans verksamhet ger dock ingen tydlig bild av hur fostransuppdraget bäst förverkligas och det finns ett stort utrymme för egen tolkning. I denna forskningsöversikt presenteras och diskuteras fyra olika studier på hur den svenska skolan arbetar, eller kan arbeta, med detta fostransuppdrag. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka olika uppfattningar det finns om vad det demokratiska fostransuppdraget innebär samt undersöka hur situationen ser ut idag och vilka metoder som förespråkas för att förverkliga detta uppdrag. Det resultat vi har fått i våran studie visar på att det ej heller inom forskningen råder konsensus på hur uppdraget ska förverkligas. Resultatet visar även att forskarnas egen bakgrund och metodval påverkar både deras syn på demokratiuppdraget och även resultatet i deras studier. Vi fann dock att deliberativa undervisningsmetoder återkommande förespråkas som bra för att utveckla en demokratisk kompetens men även att det finns ett behov av vidare forskning. Främst ser vi att detta behov finns på de deltagardemokratiska aspekternas effekter, exempelvis elevråd och elevernas påverkansmöjligheter på undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

The aim of this study is to investigate and understand the current political situation in Bosnia and why it not has been improving. The failed democratic process and the country's current continuing problems are studied through factors that deal with the country's ethnic diversity and the problematic constitution after the Bosnian war which separates the country. In this paper, a case study is used as the method, and by applying a reconciliation theory about the reconciliation process in Bosnia, the analysis shows that politicians, religious leaders and citizens show large cooperation problems and are holding back a democratic development in the country. Constitutional democracy is also used as theory, and the analysis in this study shows that this form of democracy can work in Bosnia after a reconciliation process. The conclusion of this study means that reconciliation is very important and must be implemented because no democratic improvement can be done without it. If there is no reconciliation in future Bosnia, it is more likely that the country will separate in two or more parts and that Bosnia as a state will not survive when the conflicts between the different ethnic groups in the country is so great.