Den här uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning Luleå kommun använt sig av deliberativa demokratiteoretiska principer vid hanteringen av kommunens förändring av skolstrukturen. Med hjälp av deliberativ demokratiteori analyseras material relaterat till utredningarna år 2016 och 2022 för att få svar på hur väl kommunens agerande och yttranden stämmer överens med teorins ideal. Det som främst analyseras är de dialoger, samtal och den kommunikation som skett med medborgare. Resultatet visar att kommunen i utredningen som presenterades år 2016 inte förhöll sig till principer i linje med deliberativ demokratiteori och inte heller visade på någon sådan intention. Mötena som hölls med medborgare vid den utredningen speglades inte i beslutsunderlaget. Efter folkomröstningen år 2020 och hanteringen av det resultatet började kommunen agera närmare deliberativa modeller. Dialoger med medborgare hålls numera redan innan ett beslutsunderlag finns och mycket tyder på att dialogerna kommer speglas i det beslutsunderlag som senare skall presenteras.