Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

Sammanfattning  Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna?  För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren.  Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt. / Nej