No description available.

Almost 40.000 Greeks became homeless the past 8 years due to the economic crisis. But there is still hope! This project reflects on how architecture can lead to a more humane society using democratic methods and a city’s urban strengths. It explores how volunteers, the State and the Private Sector can collaborate through competitions and win-win agreements in order to gradually transform an abandoned commercial center and landmark, MINION, into a qualitative pilot housing project with socialization space for hundreds of homeless people. This could finally lead to the revitalization of the decaying Athenian environment through a number of stages. The project has a dual purpose and the idea is very simple. On one hand the project needs to include stores and other commercial spaces that reflect the old Athenian character in order to attract the interest of the higher financial layers of Greece and invest their capital. On the other hand the State will use this capital in order to provide qualitative housing to people in need. MINION is actually turns from a ‘commercial machine’ that used to be, into a ‘social machine’. All these actions will be completed with the collaboration of the tenants of the building. / Nästan 40 000 greker har blivit hemlösa de senaste 8 åren på grund av den ekonomiska krisen. Men det finns fortfarande hopp! Detta projekt reflekterar över hur arkitektur kan leda till ett mänskligare samhälle med hjälp av demokratiska metoder och en stads urbana styrkor. Det utforskar hur volontärer, staten och den privata sektorn kan samarbeta genom tävlingar och win-win avtal genom att gradvis omvandla ett övergivet kommersiellt centrum och landmärke, MINION, till ett kvalitativt pilotbostadsprojekt med socialiseringsplats för hundratals hemlösa. Detta skulle slutligen leda till en vitalisering av den förfallande atenska miljön genom ett antal steg. Projektet har ett dubbelt syfte och tanken är mycket enkel. Å ena sidan måste projektet omfatta butiker och andra kommersiella utrymmen som återspeglar den gamla atenska karaktären för att locka de högre ekonomiska lagren i Grekland att investera sitt kapital. Å andra sidan kommer staten att använda detta kapital för att ge kvalitativa bostäder till människor i nöd. MINION förändras från en ’kommersiell maskin’ till en ’social maskin’. Alla dessa åtgärder kommer att utföras i samarbete med alla bostadsprojektets invånare.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

Studien undersöker hur lärare anpassar sina ledarstilar och arbetsmetoder för att främja motivation hos elever på högstadiet. Vi undersöker hur lärare anpassar sig till olika situationer där miljö, deras egen ledarstil och olika händelser i undervisningen påverkar lärarens anpassning. Vår frågeställning har varit: Vilka anpassningar gör idrottslärare i idrott och hälsa för att främja högstadieelevers motivation? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ studie där 5 lärare intervjuas och observeras där. Den tidigare forskningen fann vi genom databaserna Libsearch via EBSCO. Vår forskning har utgått från Mosstons teori och ledarstilarna auktoritär, demokratisk, låt-gå och situationsanpassad ledarstil för att förstå hur olika anpassningar görs baserat på om undervisningen är mer lärarstyrd eller elevcentrerad. Resultatet nådde fram till att lärare ständigt behöver anpassningar på grupp och individnivå för att främja elevers motivation utifrån olika situationer. Resultatet visade även att för att lärare ska kunna göra dessa anpassningar behöver de bygga relationella band med eleverna.

Skolan som demokratisk och pedagogisk arena har till uppgift att, via en blandning av demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget utveckla elevers demokratiska kompetens. Detta i syfte att skapa aktiva och engagerade samhällsmedborgare som kan fortsätta att utveckla och driva Sverige och världen framåt. Det här examensarbetet behandlar klassrådet i relation till skolans demokratiska uppdrag, och undersöker därigenom hur lärare i årskurs 1 – 3 uppfattar, tolkar och genomför, dels skolans demokratiska uppdrag och dels klassrådet. Genom att anta en kvalitativ forskningsansats har det varit möjligt att synliggöra lärares olika, men även gemensamma uppfattning av demokratiuppdraget och klassrådet. Dessutom har det, via intervjuer och observationer, varit möjligt att undersöka om lärare genom sin tolkning samt sitt agerande vid klassrådssituationer skapar möjligheter för elever att utveckla demokratisk kompetens. Studien inspireras av ett pragmatiskt perspektiv på lärande, där John Dewey finns som medskapare. Via resultaten går det att påstå, att klassrådet som formell arena har möjlighet att bidra med kunskap om vad demokrati är och innebär, men även att klassrådet har möjlighet att bidra med elevers utveckling av demokratisk kompetens. / The Swedish school, functioning as a democratic and pedagogical arena, aims to develop pupils’ democratic competence, through a combination of the democratic mission as well as the educational mission. This in order to form active and committed members of society, who subsequently may contribute to the development of the Swedish, and of the global society. This master thesis addresses the class council in relation to the democratic mission of the school, and examines accordingly how teachers in grade 1-3 perceive, interpret and implement, partly the democratic mission and partly the class council. Through a qualitative research approach, it has been made possible to make teachers’ different, but also common, perceptions of the democratic mission, as well as of the class council, visible. Furthermore, it has, through interviews and observations, been made possible to examine if teachers’ perception as well as their role in situations surrounding the class council create opportunities for pupils to develop democratic competence. The thesis is conducted from a pragmatic perspective on teaching, of which John Dewey is one of the co-founders. Based on the analytical result, it is possible to claim that the class council, as a formal arena, in fact provides opportunities to contribute to both knowledge about what democracy is and involves, and to pupils’ development of democratic competence.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan.

Democratic backsliding is a growing threat against peace in Europe. In the 1990s, Europeunderwent extensive democratization, including Poland and Hungary, who were painted asexemplary in the transition. In recent years, however, the countries have shown the opposite development and are today the two countries in Europe that have the fastest declining democracy. The aim of this thesis is to understand this phenomenon and investigate the democratic developmentin Poland and Hungary through process tracing from the end of World War II to the year 2020. To do so, the theory of political culture is applied to elaborate the explanations of the development. Furthermore, there is a need to do further research concerning democratic backsliding in Poland and Hungary as they are often considered equals in the academic debate. Additionally, the purpose ofthis thesis is therefore to rebut this inaccurate presentation of the countries. The results are achieved by using process tracking and most different design as main methods. Thefindings of the thesis are based on the results of the analysis, concluding that the anti-democraticdevelopments in Poland and Hungary do indeed have differences. Through the process tracking, differences are found in the explanatory variables. The countries have similar critical events whichhave shaped the countries collective memory differently. This difference is also found in how the parties have created legitimacy among the population.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt när det kommer till att forma demokratiska medborgare i förskolan, med inriktning på de yngre barnen. Frågeställningar som har formats för att svara studiens syfte är: - Hur arbetar förskollärare med demokratiska värderingar i sin dagliga undervisning för de yngre barnen i förskolan? - Hur anpassar förskollärare sitt arbetssätt för att möta de individuella barnet och främja förutsättningar hos de yngre barnen när det gäller att forma demokratiska medborgare? - Vilka eventuella utmaningar stöter förskollärare på i sitt arbete med att främja demokratiska värderingar bland de yngsta barnen och hur hanterar de dessa utamaningar?  För att besvara studiens syfte är semistrukturerade intervjuer vald som metod och urvalet som gjordes var sex verksamma förskollärare med erfarenheter av att arbeta med de yngsta i förskolan. Det sociokulturella perspektivet om lärande och utveckling samt Harry Shiers (2011) delaktighetsmodell är vald som terori i denna studie och modellen hjälpte till att analysera resultatet av den insamlade data. Studiens resultat visar på att det finns olika nivåer där förskollärare ger barn inflytande och delaktighet i verksamheten. Resultatet visade även på att ett arbete för att forma demokratiska medborgare sker via att förskollärarna är närvarande och lyhörda för vad barn visar för åsikter samt hur de uttrycker sig. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers describe their way of working when it comes to forming democratic citizens in preschool, with a focus on the younger children. Questions that have been formed to answer the purpose of the study are:- How do preschool teachers work with democratic values in their daily teaching for the younger children in preschool?- How do preschool teachers adapt their way of working to meet the individual child and promote the conditions of the younger children when it comes to creating democratic citizens?- What possible challenges do preschool teachers encounter in their work to promote democratic values among the youngest children and how to deal with these challenges?To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been chosen as a method and the selection that was made was six active preschool teachers with experience of working with the youngest children in preschool. The socio-cultural perspective on learning and development and Harry Shier's (2011) participation model is chosen as the theory in this study and the model helped to analyze the results of the collected data. The results of the study show that there are different levels where preschool teachers give children influence and participation. The results also showed that a work to create democratic citizens takes place through preschool teachers being present and responsive

Denna uppsats undersöker sambandet mellan demokrati och militärkupper i Afrika efter avkoloniseringen, med särskilt fokus på Sahelregionen. Trots globala framsteg för demokrati är Afrika den region i världen som upplevt flest kupper de senaste sjuttio åren. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan militärkupper, demokratiska processer och stabilitet i Afrika och Sahelregionen genom en kombination av statistisk analys av demokrati och kupper samt tematisk analys av nyhetsartiklar. Fokus ligger på den växande trenden av militärkupper och hur reaktioner på dessa, både internationellt och inhemskt, kan påverka demokratiseringsprocessen. Studien visar att militärkupper är vanligare i auktoritära regimer än i demokratiska stater, vilket avviker från tidigare forskning. Faktorer som svag ekonomi, säkerhetskriser och bristande demokratiska institutioner spelar en roll. I Sahelregionen, där många auktoritära stater är instabila, är risken för demokratisk stabilitet negativt påverkad. Rapporteringen om militärkupper betonar ofta ledarnas misslyckanden med säkerhetsfrågor, vilket legitimerar militära övertaganden och underminerar demokratiseringsprocessen. Internationella reaktioner, särskilt från väst, präglas av sanktioner och biståndsindragningar, vilket kan ha blandade effekter. För att främja långsiktig demokratisk stabilitet krävs en djupare förståelse för orsakerna till kupper samt mer forskning om rollerna som internationella aktörer som Frankrike och Ryssland spelar och hur säkerhetsläget påverkar risken för kupper. / This essay examines the relationship between democracy and military coups in post-decolonisation Africa, with a particular focus on the Sahel region. Despite global advances in democracy, Africa is the region in the world that has experienced the most coups in the last seventy years. The purpose of the study is to examine the connection between military coups, democratic processes and stability in Africa and the Sahel region through a combination of statistical analyses of democracy and coups and thematic analysis of news articles. The focus is on the growing trend of military coups and how reactions to these, both international and domestic, can affect the democratization process. The study shows that military coups are more common in authoritarian regimes than in democratic states, which deviates from previous research. Factors such as a weak economy, security crises and a lack of democratic institutions play a role. In the Sahel region, where many authoritarian states are unstable, the risk of democratic stability is negatively affected. The coverage of military coups often emphasises the leaders' failures on security issues, legitimising military takeovers and undermining the democratisation process. International reactions, especially from the West, are characterised by sanctions and aid withdrawals, which can have mixed effects. To promote long-term democratic stability, a deeper understanding of the causes of coups is required, as well as more research on the roles played by international actors such as France and Russia and how the security situation affects the risk of coups.

The aim of this study is to investigate the Swedish curriculum’s and high school teacher’s views on educating democratic citizens. More than any other country Swedish schools puts value in students’ rights to influence their own education and everyday life in school, an aim portrayed in the curriculum and a heavy amount of research on the subject. The question imposed will be analyzed through three central themes surrounding the school as a democratic institution – the school’s two-sided mission as suppliers of knowledge and educating democratic citizens, the possibility of students to exert influence, and class councils as an arena for deliberative democracy. These three themes will further be analyzed through a theoretical framework consisting of Robert A Dahl’s criteria for a democratic process, customized for an educational environment with the help of earlier research, including the writings of educational philosopher John Dewey.   The result of the study is that although these three themes show great potential in shaping students into democratic citizens, in theory, the participating teachers speak of a difficulty in transforming these goals in their everyday work following a number of obstructions. A few examples of such is time pressure, focus on grades and lack of knowledge as well as lack of interest in participating among students.