Sedari kallas en sittmöbel som finns i många hem i Marocko. Suedi är slang för ”svensk” och Sedari Suedi är titeln på mitt examensprojekt.    Designförslaget Sedari Suedi är en sittmöbel där kultur i hemmet från Marocko och Sverige möts. Bland annat för att undersöka hur kulturen i hemmet ser ut i Sverige idag. Material, färg och funktion arbetar tillsammans i kontraster för att symbolisera berättelser från mina undersökningar. Samt möjliggörandet av en ökad interaktion mellan individer i hemmet.  I en globaliserad värld där människor är i rörelse på ett sätt som aldrig förr kan frågor kring kultur och identitet uppstå både hos individen men även ute i samhället. Hur kultur i hemmet och identitetsbyggande hänger ihop är givetvis en tolkningsfråga och upplevs troligtvis olika, av olika personer. Hur stor vikt har hemmet som uttrycksform och om artefakter är en förstärkning  av en individ och dess status samt identitet är frågor jag reflekterat över under examensarbetets gång.  Arbetet i detta projekt är en blandning i utforskande av egna upplevelser från tidigare erfarenheter, en resa till Marocko med sex stycken hembesök. En analys av utbudet av produkter för hemmet i Sverige, berättelser och samlade insikter från personer med marockansk bakgrund i Sverige, samt en användarstudie. / Sedari is the name of a type of seating furniture found  in many Moroccan homes. Suedi is slang for "Swedish" and Sedari Suedi is the title of my degree project. The design proposal Sedari Suedi is a seating furniture, where culture in the home from Morocco and Sweden come together. I investigate what the culture of the home looks like in Sweden today. The materials, colors and functions in the design proposal work together in contrasts to symbolize the stories from my explorations. As well as enabling an increased interaction between individuals in the home. In a globalized world where people are moving around more than ever, questions about culture and identity can arise both in the individual but also in the greater society. How is the culture of the home and its artefacts is connected to one’s identity? Is it an extension of an individuaI and a form of expression that goes beyond form and function? These are some questions that I reflect on during the course of the project. The research in this thesis is a mixture of exploration of my own previous experiences, a trip to Morocco including six home visits. An analysis of the range of products for the home in Sweden, stories and collected insights from people with Moroccan background in Sweden, and a user study.

Ett övergripande mål för gymnasieskolan har länge varit att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Därför gäller numera att elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetssätt skall vara viktiga principer i undervisningen. Syftet med studien är att studera elevernas inflytande i centrala undervisningsfrågor. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Hur sker val av innehåll och arbetssätt och vilket utrymme ges åt elevernas inflytande? Förekommer det någon skillnad mellan olika ämnen? - Vilka kunskaper och vilket lärande lyfts fram och efterfrågas av elever respektive lärare i situationer då respektive grupp har inflytande över innehållet? - Hur uppfattar eleverna möjligheten till inflytande i olika arbetssätt? - Vilka faktorer uppfattar elever och lärare har betydelse för elevernas inflytande över val av innehåll och arbetssätt? Resultaten visar att kursplanerna har stor betydelse för innehållet i undervisningen. Elevernas möjlighet till inflytande kommer till uttryck bl. a. genom att påkalla handledning, avgöra svårighetsgrad på arbetsuppgifter och konstruera instuderingsfrågor. Förutsättningarna för att påverka kvaliteten på kunskaper och lärande varierar med ämnets legitimitet, elevernas studiekompetens och möjlighet till interaktion med läraren. Elevernas utrymme för eget ansvar, deras möjlighet till handledning och en variation avseende gruppsammansättning, arbetssätt och beslutsfattande är viktiga faktorer för att eleverna skall känna sig motiverade och intresserade av arbetet i skolan. Det visar sig finnas flera faktorer som inverkar negativt på elevernas möjlighet till inflytande exempelvis stoffträngsel och otillräckliga baskunskaper. Eleverna påtalar behovet av undervisning och handledning för att komma vidare i sina studier och kunna utöva inflytande. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till John Deweys utbildningsfilosofiska tankar och relateras till läroplanen som styrfaktor, erfarenheten som grunden för undervisningens innehåll, frihet och möjlighet till växande och handledning som en nödvändig interaktion. / One of the overarching goals of Swedish upper secondary education is to foster students to become citizens in a democratic society. It is, therefore, essential that the students learn to take responsibility for planning and carrying through their studies. The aim of this study is to investigate whether students have any influence on central teaching matters such as the choice of subject matter and working methods and what types of knowledge and learning students and teachers, respectively, request in situations where either of these groups is in charge of the contents. The study is based on field work, interviews and document analysis and it is carried out in one upper secondary vocational class. The results demonstrate that the syllabi are very important for the contents of teaching. The students‘ opportunities to influence the choice are expressed, for instance, in asking for tutoring, in deciding the level of task difficulty, and in constructing advance questions. The conditions for influencing the quality of knowledge and learning vary with the legitimacy of the subject, the study competence of the students, and their possibilities to interact with the teacher. The students‘ possibilities to take responsibility and to be supervised by the teacher, as well as a variation as regards group composition, working methods, and decision making are important factors for the students to be motivated for and interested in schoolwork. There seems to be several factors that are important for the students‘ possibilities to influence, e.g., crowding of contents, and insufficient basic knowledge, and the students also comment on the need of teaching and tutoring in order for them to get further in their studies. In conclusion, the results of the study are discussed in relation to John Dewey’s educational philosophy, i. e. the national curriculum, experiences - the point of departure of the contents of teaching, freedom and opportunities to grow, and tutoring - the necessary interaction.

The democratic process in Myanmar has been a troublesome one. Since the democratic wave arrived the country has witnessed an intense conflict which has led to something that the Human Rights Watch has called an ethnic cleansing. This essay focuses on the institutional instability and will try to explain how the instability and its product of low civil knowledge contributes to the manipulation of the people by the state elites, in this case the military. The main theory that is used during this essay is created by the political scientist Jack Snyder who writes about how weak institutional development in democratic processes has a greater risk of getting hijacked by elites within states who does not want to give up all of their power to the democratic force. This essay will also use theories from other political scientists such as Robert Dahl to strengthen some of the arguments about the democratic process. The questions that this essay will discuss is whether the weak institutional situation and the low civic skills together with the manipulation by the military is the main problem to the chaotic situation we are witnessing today. To approach this problem the essay will examine three important institutional parts of the Myanmar society to try and create logical conclusions about the situation based on Jack Snyder's theory.

The study of citizen dialogues primarily focuses on which citizens are included in dialogues, and how those citizens are included in dialogues, despite the fact that the influence perspective is at least as important as the inclusion perspective for the right to political participation. This essay thus addresses the challenge of citizen dialogues regarding their impact on political decisions. This study examines how citizen dialogue as a democratic innovation operates within a local political context, this to answer how the dialogue functions as a channel of political influence. The overall aim is to determine whether democratic innovation can revitalize representative democracy. This is answered by a qualitative case study of one of the dialogues of Huddinge municipality. The study is conducted with semi-structured interviews as primary materials. Graham Smith's institutional democracy theory forms the analysis framework, which is made up of various institutional and democratic ideals. The study's findings show that citizen dialogues, as democratic innovation, work well in a local political context, since the innovation is considered effective and because the innovation has a structure and a clear function in the political system. The results also show that citizens have a good chance of influencing political processes through citizen dialogues. This is mainly due to the fact that the studied citizen dialogue took place at an early stage of the decision-making process, which enabled better conditions for political participation. The results also reveal that there are no mechanisms within the political system that ensure that the participation will have significance. Consequently, it is not possible to draw conclusions as to whether a citizen dialogue is generally a good channel for political influence or not. The conclusions from this study are that a citizen dialogue can be considered to revitalize representative democracy, provided that it both fits in the local political context and has good conditions for integrating citizens' participation in the subsequent political decisions. / Studiet av medborgardialoger kretsar främst kring vilka och hur medborgare inkluderas i dialoger, trots att perspektivet inflytande har en minst lika viktig betydelse för rätten till politiskt deltagande som inkluderingsperspektivet. Uppsatsen tar därmed fasta på medborgardialogens utmaning kring inflytande. Studien undersöker hur medborgardialogen fungerar som demokratisk innovation i en lokalpolitisk kontext, detta för att svara på hur dialogen fungerar som kanal för politiskt inflytande. Det övergripande syftet är huruvida en demokratisk innovation kan vitalisera den representativa demokratin. Detta besvaras genom en kvalitativ fallstudie av en av Huddinge kommuns medborgardialoger. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som primärmaterial. Med avstamp i Graham Smiths institutionella demokratiteori skapas analysramverket bestående av olika institutionella och demokratiska ideal. Studiens resultat visar att medborgardialogen som demokratisk innovation, fungerar väl i en lokal-politisk kontext då innovationen ses som effektiv och innehar en tydlig funktion inom det politiska systemet. Resultatet visar även att medborgare har en god möjlighet till inflytande på politiska processer. Detta beror främst på att den studerade medborgardialogen skedde i ett tidigt skede av beslutsprocessen, vilket möjliggjorde bättre förutsättningar för politisk delaktighet. Av resultatet framkommer det även att det saknas mekanismer inom det politiska systemet som garanterar att deltagandet blir betydelsefullt. Det går följaktligen inte att dra slutsatsen kring om medborgardialogen i allmänhet är en bra kanal för politiskt inflytande eller inte. Slutsatserna är att medborgardialogen kan ses vitalisera den representativa demokratin, med förbehåll att medborgardialogen både passar i den lokala politiska kontexten och har goda förutsättningar för att integrera medborgarnas deltagande i efterföljande politiska beslut.

The purpose of my study is to investigate how working with ABC (All Children at the Centre) can be interpreted based on a democratic education in preschool. ABC is a socioemotional course provided by an external agency which is subsequently available to teachers and parents within certain councils, throughout the country. Through semi-structured qualitative interviews with four teachers I have explored how they describe their work on choosing battles - based on ABC methodology. This has subsequently been analyzed in the results section based on my interpretation of Gert Biestas (2006, 2011) theories of democracy. Results indicate that routine situations emerge as restrictive and can hamper children's potential actions. However, through the ABC methodology - choose battles, teachers claim to see a decrease in conflicts, due to an approach characterized by an awareness of the restrictive conditions the children face. My conclusion from the interviews is that the ABC-choosing battles methodology appears to contribute to a democratic education in preschool, however it seems in the interviews that it could also lead to an over-generalized perspective where children's actions are seen only as a strategy for attention. This could subsequently lead to a situation where an appreciation of Biestas definition of plurality is sorely lacking. / Syftet med min studie är att undersöka hur arbetet med ABC (Alla Barn i Centrum) kan förstås utifrån en demokratisk fostran i förskolan. ABC är ett socioemotionellt program från en extern agent, som vissa kommuner erbjuder till pedagoger och föräldrar runtom i landet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har jag undersökt hur de beskriver sitt arbete med att välja strider - utifrån ABC. Beskrivningarna har sedan analyserats i resultatdelen utifrån min tolkning av Gert Biestas (2006, 2011) teorier om demokrati. Resultatet visar att rutinsituationer framkommer som begränsande för barns möjlighet till handlande. Men genom ABC - välja strider anser pedagogerna att konflikter minskar, genom att pedagogerna reflekterar över vilka motstånd barnen möts av, och hur. Min slutsats utifrån ABC-pedagogernas beskrivningar är att det tycks vara möjligt att ABC - välja strider kan bidra till en demokratisk fostran i förskolan. Men det kan samtidigt finnas en risk att en syn där barns handlande förstås som endast en strategi för att få uppmärksamhet, kan leda till en stor generalisering. Det kan i sin tur medföra att det Biesta ser som pluralitet inte värdesätts tillräckligt mycket.

Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen.

Bakgrund: Sjukfrånvaro har länge varit ett centralt och politiskt samhällsproblem i Sverige. En orsakande faktor för medarbetarnas ohälsa är stress och psykiska påfrestningar, vilket bland annat kan påverkas av ledarskap. Det finns olika ledarstilar som chefer kan tillämpa, vilka har olika påverkan på medarbetarnas hälsa. Dessa är transformativ och transaktionell ledarstil samt demokratisk eller relationsorienterad ledarstil och auktoritär eller uppgiftsorienterad ledarstil. Fördelaktigt för de anställdas hälsa är ledarskap som tillämpar Kaizen som arbetsmetod vilket förklaras som att verksamheten kontinuerligt ska förändras till det bättre. Således visar tidigare forskning att ledarskapet kan ha betydelse för medarbetarnas psykosociala hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera skillnaden mellan chefers ledarskap på avdelningar med hög respektive låg sjukfrånvaro. För att besvara syftet utgår studien från teorier om ledarstilar och arbetsmetoden Kaizen. Metod: För att besvara studiens syfte har både chefers och medarbetares perspektiv på problemet tagits tillvara på i undersökningen genom en kvalitativ och kvantitativ studie med en iterativ växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. En komparativ metod har genomförts då två jämförbara avdelningar, med hög respektive låg sjukfrånvaro, har studerats. Slutsats: Studiens resultat är att chefers ledarskap skiljer sig utifrån vilka ledarstilar som tillämpas samt i vilken grad chefer arbetar enligt Kaizen. Chefer som har olika ledarskap har även medarbetare med olika sjukfrånvaro, således kan chefers ledarskap ha betydelse för medarbetarnas sjukfrånvaro. / Background: Sickness absence have long been a central and political societal problem in Sweden. One factor that has caused employee’s ill health is job strain and psychic stress which may be influenced by leadership. There are different leadership styles that managers can apply which have different effects on employee health. These are transformative and transactional leadership styles as well as democratic or relationship-oriented leadership styles and authoritarian or task-oriented leadership styles. Advantageously for employee health is leaders who apply Kaizen as a working method. Kaizen can be described as continuous improvements. Thus, leadership is significant for employees' psychosocial health in the workplace. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the difference between managers' leadership in departments with high and low sick leave. To answer the purpose, the study is based on theories of leadership styles and the Kaizen method. Method: To answer the purpose of this study, both managers and employees have given their perspective to the problem. They have participated in the survey through a qualitative and quantitative study with an iterative interaction between deductive and inductive approach. The study has been carried out using a comparative method by studying two comparable departments with reported high or low sickness absence.   Conclusion: The result of this study is that the leadership differs according to the leadership styles applied and to what extent managers work according to Kaizen. Managers with different leadership also have employees with different sickness absence. Thus, manager’s leadership can be important for employees' sickness absence.

This project is about designing for alternative public engagementin infrastructure projects that span over longtime scales and long distances: Looking specifically atthe case of the North Bothnia Line – a train line plannedbetween the two northern Swedish cities of Umeå andLuleå, 270 km apart, which could be estimated to befinished around 2040. With a participatory design approach, I investigate thescope of the infrastructure project – the different stakeholdersand examples of current public engagement efforts.I then explore how to facilitate dialogues on futurelife and mobility in the north in alternative ways. In my initial research I seek a systemic understandingof the project from public employees in city planning,project management and communication. Through interviews, field explorations, design probesand workshops, I identify a set of qualities that characterisethis particular project – to design for and with:Future anticipation, temporal uncertainty, and situatedhuman experiences. These qualities are used to create aframework for prototyping interactions to facilitate dialoguesaround expectations around future life, and howto engage people in discussing this now. Synthesizing from insights, ideas, and interactionsexplored in an iterative design process, I develop aconceptual platform and digital service design. Thedesign I eventually set out to create is a conceptualpublic engagement platform for infrastructure projectsspanning long distances and uncertain timeframes.Enabling a space for open anticipation in the regions ofVästerbotten and Norrbotten, and working with aspectsand metaphors of celebration, longing, and collectiveplanning and dialogues.

Denna uppsats analyserar den svenska debatten kring att demokratin i Sverige är hotad under 2023. Uppsatsen syftar till att se vilka svenska aktörer som driver debatten i några av Sveriges mest lästa tidningar, samt analysera deras argument för att förstå vilken autokratiseringstyp, om någon, de hävdar att Sverige skulle befinna sig i. Vidare diskuteras även vilka utmaningar den mest framträdande autokratiseringstypen skulle skapa i Sverige. Detta görs genom en kvalitativ textanalys på tio utvalda debattartiklar, krönikor och ledare publicerade under 2023 i de utvalda tidningarna. Argumenten lyfts fram och analyseras sedan tillsammans med de fyra senast observerade autokratiseringstyperna. Analysen av argumenten visar att de flesta aktörer som påstår att demokratin är hotad har politisk vinning med undantag för några få. De hävdar att Sverige befinner sig i autokratiseringstyperna “hot och hat” samt “eliterna har makten”. Utmaningarna som tydligast identifieras kopplas till ”hot och hat” och innebär utmaningar för den lokala och regionala demokratin i Sverige med fokus på konsekvenserna av begräsningar av yttrandefriheten. Autokratiseringstyperna är endast observationer av processer i olika länder och det finns ingen forskning som pekar på vad som är ett exakt startskott för en demokratisk regression. Det finns heller ingen utländsk forskning på att den svenska demokratin skulle vara hotad. Därför går det inte att konstatera att Sverige faktiskt befinner sig i en pågående autokratiseringsprocess. / This essay analyzes the Swedish debate surrounding the perceived threat to democracy in Sweden during 2023. The aim of the essay is to identify the actors driving the debate in some of Sweden's most widely read newspapers, and to analyze their arguments in order to understand which type of autocratization, if any, they claim Sweden to be experiencing. Furthermore, the essay discusses the challenges that the most prominent type of autocratization would pose in Sweden. This is done through a qualitative textual analysis of ten selected opinion articles, columns, and editorials published in the selected newspapers during 2023. The arguments are highlighted and then analyzed alongside the four most recently observed types of autocratization. The analysis of the arguments reveals that most actors claiming democracy is threatened have political motives, with a few exceptions. They argue that Sweden is experiencing the autocratization types of "threat and hatred" and "the elites have power." The challenges most clearly identified are linked to "threat and hatred" and entail challenges for local and regional democracy in Sweden with a foucs on the consequences of restrictions on freedom of expression. The autocratization types are merely observations of autocratization processes in different countries, and there is no research indicating what constitutes an exact trigger for democratic regression. There is also no foreign research suggesting that Swedish democracy is under threat. Therefore, it cannot be concluded that Sweden is actually undergoing an autocratization process.

In all workplaces there are some type of a leader, a leader who in some way must guide and drive the work-group towards success. Today, there is a lot of research into what drives the employee forward and creates motivation. Research that is harder to find on the other hand is how the actual managers work about creating motivation and what their own view is of their leadership.   The purpose of this study is to fill that knowledge gap by finding out how managers view their own leadership, what view they have of their employees and how they feel they work with motivating their work group. In order to find out, a qualitative study of eight interviews with managers of different levels in the industrial sector was carried out, based on McGregor's theory X and Y, in Lewin's three leadership styles; authoritarian, democratic and let-go and in self-determination theory. In the study, the focus has been on the managers' perspective, which gives a subjective picture based on the respondents in the study's perspective.   The results of the study showed that the managers view their employees based on Theory Y, which means that they see people as voluntary workers and that people have the ability to make their own decisions. How the leadership styles could be applied to the managers was not as clear as there were elements of both the authoritarian and the let-go leadership style, but it turned out that the democratic leadership style was dominant among the managers. Finally, it could be stated that managers use both internal and external motivational factors to motivate their work group. Based on their motivation exercise, however, the managers show that it is the inner motivational factors that the greatest focus is on in order to achieve a high level of motivation. / På alla arbetsplatser finns det någon typ av ledare, en ledare som på något sätt ska vägleda och driva arbetsgruppen mot framgång. Idag finns det en hel del forskning på vad som driver medarbetaren framåt och skapar motivation. Forskning som är svårare att hitta är däremot hur cheferna går till väga för att skapa motivation och vad deras egen syn är på sitt ledarskap. Denna studies syfte är att fylla den kunskapsluckan genom att ta reda på hur chefer ser på sitt eget ledarskap, vilket synsätt de har på sina anställda och hur de upplever att de går till väga för att motivera sin arbetsgrupp. För att kunna ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie på åtta intervjuer med chefer av olika nivåer inom industrisektorn. Detta med grund i McGregors teori X och Y, i Lewins tre ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och låt-gå och i självbestämmandeteorin. I studien har fokus legat på chefernas perspektiv, vilket ger en subjektiv bild utifrån respondenterna i studiens perspektiv. Resultatet i studien visade att cheferna ser på sina anställda utifrån Teori Y, vilket innebär att de ser människan som frivilligt arbetande och att människan besitter förmågan att ta egna beslut. Hur ledarskapsstilarna kunde appliceras på cheferna var inte lika tydligt då det fanns inslag av både den auktoritära-och låt-gå-ledarskapsstilen, men det visade sig att den demokratiska ledarskapsstilen var dominerande hos cheferna. Slutligen kunde man konstatera att chefer använder sig både av inre och yttre motivationsfaktorer för att motivera sin arbetsgrupp. Utifrån deras motivationsutövande visar dock cheferna att det är de inre motivationsfaktorerna som störst fokus ligger på för att uppnå en hög motivationsnivå.