Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur balansen mellan arbetsliv och privatliv har påverkats för arbetsförmedlare under distansarbete. Genom semistrukturerade intervjuer mottogs arbetstagarnas upplevelser om deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Studiens deltagare bestod av nio heltidsanställda arbetsförmedlare, sju kvinnor och två män, mellan åldrarna 34-65 år. Data analyserades med hjälp av tematisk analys där fem teman identifierades: arbetsmiljö och produktivitet, autonomt arbete, välmående, kommunikation samt gränssättning. Resultatet visar att distansarbetet har fördelar som främjar en balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetsförmedlarna. De betonar vikten av att sätta gränser som är centralt för work-life balance. Distansarbetet har bidragit med ett nytt bättre arbetssätt som har gett positiva effekter på deras subjektiva välbefinnande. Trots fördelarna visade resultatet även utmaningar med distansarbetet. Exempel på utmaning var brist på social interaktion som kan leda till missförstånd samt otydliga gränser. / The purpose of this qualitative study was to examine how the balance between work and private life has been affected for employment counselors during remote e-work. Through semi-structured interviews, employees' experiences regarding their work-life balance were explored. The participants in the study consisted of nine full-time employment counselors, seven females and two males, ranging in age from 34-65 years. Data were analyzed using thematic analysis, identifying five themes: work environment and productivity, autonomous work, well-being, communication, and boundary-setting. The results indicate that remote e-work has advantages that promote a work-life balance for employment counselors. They emphasize the importance of setting boundaries, which is crucial for work-life balance. Remote e-work has introduced a new and improved way of working, leading to positive effects on their perceived well-being. Despite the benefits, the results also revealed challenges associated with remote e-work. Examples of challenges included a lack of social interaction that could lead to misunderstandings and unclear boundaries.

The purpose of my study is to investigate how working with ABC (All Children at the Centre) can be interpreted based on a democratic education in preschool. ABC is a socioemotional course provided by an external agency which is subsequently available to teachers and parents within certain councils, throughout the country. Through semi-structured qualitative interviews with four teachers I have explored how they describe their work on choosing battles - based on ABC methodology. This has subsequently been analyzed in the results section based on my interpretation of Gert Biestas (2006, 2011) theories of democracy. Results indicate that routine situations emerge as restrictive and can hamper children's potential actions. However, through the ABC methodology - choose battles, teachers claim to see a decrease in conflicts, due to an approach characterized by an awareness of the restrictive conditions the children face. My conclusion from the interviews is that the ABC-choosing battles methodology appears to contribute to a democratic education in preschool, however it seems in the interviews that it could also lead to an over-generalized perspective where children's actions are seen only as a strategy for attention. This could subsequently lead to a situation where an appreciation of Biestas definition of plurality is sorely lacking. / Syftet med min studie är att undersöka hur arbetet med ABC (Alla Barn i Centrum) kan förstås utifrån en demokratisk fostran i förskolan. ABC är ett socioemotionellt program från en extern agent, som vissa kommuner erbjuder till pedagoger och föräldrar runtom i landet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har jag undersökt hur de beskriver sitt arbete med att välja strider - utifrån ABC. Beskrivningarna har sedan analyserats i resultatdelen utifrån min tolkning av Gert Biestas (2006, 2011) teorier om demokrati. Resultatet visar att rutinsituationer framkommer som begränsande för barns möjlighet till handlande. Men genom ABC - välja strider anser pedagogerna att konflikter minskar, genom att pedagogerna reflekterar över vilka motstånd barnen möts av, och hur. Min slutsats utifrån ABC-pedagogernas beskrivningar är att det tycks vara möjligt att ABC - välja strider kan bidra till en demokratisk fostran i förskolan. Men det kan samtidigt finnas en risk att en syn där barns handlande förstås som endast en strategi för att få uppmärksamhet, kan leda till en stor generalisering. Det kan i sin tur medföra att det Biesta ser som pluralitet inte värdesätts tillräckligt mycket.