Studien består av en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra svensklärare från grundskolan i syftet att undersöka hur svensklärare resonerar och förhåller sig till urval av kontroversiell litteratur. Ett kompendium av kontroversiella texter sammaställdes, som lärarna tog del av och som intervjuerna sedan utgick ifrån. Resultat analyserades sedan induktivt och visade på ett antal kriterier med vilka svensklärare väljer kontroversiell litteratur. Ett antal texter blir problematiska att didaktiskt och moraliskt motivera, men läroplanens värdegrund begränsar inte urvalet nämnvärt. Däremot blir en slutsats att en rad ramfaktorer påverkar och kan utestänga viss skönlitteratur då innehållet tangerar psykisk ohälsa. I målet för att uppnå en allsidig, saklig och demokratisk diskussion av kontroversiella frågor genom litteraturen uppstår en rad moraliska dilemman för svensklärare.

Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.

Studiens syfte är att undersöka hur rektorer i högstadieskolor runt om i Sverige uppfattar förutsättningarna att möta och implementera ändringarna i läroplanen avseende sexualitet och samtycke, kön, makt och jämställdhet, vilka tydliggörs i avsnitten värdegrund och uppdrag i Lgr22.  Bakgrunden ligger i det av regeringen presenterade åtgärdsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra högstadierektorer på olika platser i Sverige. Resultatet av intervjuerna och den tidigare forskningen har sedan analyserats utifrån det läroplansteoretiska perspektivet, med fokus på den samhällsfunktion som skolans värdegrundsarbete har i avseende att fostra demokratiska medborgare. Resultatet av studien visade på lokala skillnader avhängigt specifika problemområden som finns inom respektive skola. Att frigöra tid för förändringsarbete och implementering och att öka kunskapen bland lärare och föräldrar samt att vara närvarande vuxna i elevernas vardag framhävdes vara avgörande för implementering. Samtidigt visar resultatet på att ingen nationell kompetensutveckling erbjudits skolorna, istället får respektive skola utifrån bästa förmåga försöka hantera de utmaningar som finns och själva ta in den kunskapshöjning som matchar skolornas individuella problematik. I slutsatsen ifrågasätts om det ens är möjligt att förebygga samhällsproblem genom att lägga på mer i läroplanens värdegrund- och ansvarsdelar, särskilt som det kräver mer tid och resurser än skolor kan avvara.

Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen.