This essay, “Education in literature, for what reason?” with the subtitle “A qualitative study of teachers reflections on the didactic questions what and why in the education of literature” has as its purpose to research how gymnasium teachers in literature reflects on the didactic questions what and why in relationship to the literature field of education. This is explored using qualitative interviews made with five teachers that is teaching literature in the Swedish gymnasium. The collected data is categorized into five aspects and analyzed with a focus on which aspects and raison d'être the informants use as a base for their reflections around the didactic questions. In the discussion chapter  of the essay the result of the study is put against current literature didactic research and also relevant theories of general didactics. The result shows that the informants conducts a meta reflexive process in the education of literature and that there also exists inner conflicts in the didactic process, which in the discussion is connected to a discrepancy between the measurable goals in the teaching and the raison d'être that is in the essay called the socio cultural aspect. A consequence of this discrepancy that is being lifted in the final discussion is that the pupils understanding of why they are reading literature in school and the teachers understanding of why is not in alignment, which could cause confusion amongst the pupils. / Denna uppsats, ”Litteraturundervisning, av vilken anledning?” med undertiteln ”En kvalitativ studie av gymnasielärares reflektioner om de didaktiska frågorna vad och varför i litteraturundervisningen” har som syfte att undersöka hur gymnasielärare i ämnet svenska reflekterar över de didaktiska frågorna vad och varför i förhållande till litteraturundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer utförda med fem undervisande svensklärare i gymnasieskolan. Den insamlade empirin kategoriseras utifrån fem aspekter och analyseras med ett fokus på vilka aspekter och legitimeringsgrunder som informanterna utgår ifrån i sina reflektioner kring de didaktiska frågorna. I diskussionen ställs studiens resultat mot aktuell litteraturdidaktisk och allmän didaktisk forskning. Resultatet visar att informanterna har en metareflexiv process i litteraturundervisningen. Samt att det finns inre konflikter i den didaktiseringsprocessen som i uppsatsens diskussion diskuteras kopplat till en diskrepans mellan det mätbara i undervisningen och den legitimeringsgrund som i uppsatsen kategoriseras som den sociokulturella aspekten. En konsekvens av detta som lyfts fram i den avslutande diskussionen är att elevernas förståelse för varför de ska läsa litteratur i skolan och lärarnas bild av ämnets legitimering skiljer sig åt, vilket kan skapa förvirring hos eleverna.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelse för hur svensklärare på gymnasiet tänker kring valet av litteratur och dess motivering i litteraturundervisningen. Studiens material består av fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare på ett svenskt gymnasium. Empirin kategoriseras utifrån fem aspekter och analyseras med utgångspunkt i informanternas val av litteratur och dess motivering till litteraturläsning. Studiens resultat diskuteras med hjälp av aktuell litteraturdidaktisk och allmän didaktisk forskning. Resultatet visar att lärarna har ett metareflexivt tillvägagångssätt till litteraturundervisning samt att det finns interna konflikter i didaktiseringsprocessen. Dessa konflikter kopplas till en diskrepans mellan de mätbara kunskapskraven i undervisningen och den sociokulturella aspekten, vilken verkar vara den viktigaste aspekten som lärarna använder för att legitimera ämnesundervisningen. En konsekvens av denna diskrepans är att elevernas förståelse om motiveringen till litteraturläsning i skolan och lärarnas syfte med litteraturundervisning skiljer sig åt. Följaktligen kan detta medföra förvirring hos eleverna. / This essay has the aim to understand how gymnasial teachers in literature discuss their choice of literary texts, and the reason behind that, in relation to the teaching literature. This study is based on qualitative interviews with five different literature teachers in a Swedish gymnasium. The collected data is categorized into five aspects, then analyzed focusing on every specific aspect which the informants adopt in order to motivate their literary choice. The result of this study is discussed using current literature didactic research and relevant theories of general didactics. The result shows that the informants have a meta-reflexive approach when they teach literature but also that there are some internal conflicts in the didactic process. These internal conflicts regard a discrepancy between the measurable parameters in subject teaching and the socio-cultural aspect, which seems to be the most valuable aspect that the informants use in order to legitimate the subject teaching. A consequence of this discrepancy is that the students’ understanding of why reading literature in school and the teachers’ teaching purposes are not aligned. Therefore, confusion may occur among the students.

Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen.