Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov. Utifrån analysen visade det sig att respondenterna ser situationsanpassat ledarskap som något som återkommer i allt ledarskap.

Studiens intention är att bidra med förståelse och medarbetarpespektiv tillorganisationer för att underlätta hantering av konflikter för chefer och därigenomen bättre arbetsplats för anställda. Avsikten att ta tillvara på medarbetaresperspektiv är för att bidra med förståelse för hur medarbetare uppleverkonflikhantering och vad för slags ledning de eftertraktar från sin chef. Studienhar enbart fokuserat på offentlig sektor inom Sverige.Studien har genomförts med kvalitativ strategi där metoden för insamling avempiri var semistrukturerade intervjuer per telefon. För att bearbeta och analyseramaterialet användes en tematisk analys som kopplades till Lennéer Axelsson ochThylefors (2013) teori kring situationsanpassat ledarskap och Ekstams (2000)modell kring konfliktstilar. Slutsatsen blev att medarbetare önskar att deras cheferstöttar, lyssnar och är tydliga gentemot dem istället för att undvika att hanterakonflikter eller detaljstyra.

Syftet med denna studie är att ta reda på om situationsanpassat ledarskap är ett bra sätt att leda anställda på utifrån både ledarens och medarbetarens perspektiv inom bemanningsbranschen och undersöka ifall det finns likheter och skillnader i ledarskapet mellan företagen inom denna bransch. Studien är en kvalitativstudie baserad på två företag i bemanningsbranschen och avser att undersöka ledarskapet mellan rekryteringscheferna samt rekryterarna. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en regionansvarig, tre rekryteringschefer samt fem rekryterare har intervjuats och svaren från intervjuerna har används som grund för resultatet. Resultatet blev att två av tre rekryteringschefer som intervjuats använder sig av situationsanpassat ledarskap och företagen som studerats har utbildningar i situationsanpassat ledarskapsteori2 men företagen skiljer sig lite i sitt ledarskap i andra aspekter. Rekryterare i bemanningsbranscher är väldigt viktiga och en fel rekrytering kan kosta företagen mycket. Rekryterare kan inte utvärderas efter antalet rekryteringar utan det baseras på vem de rekryterar samt kvalitén på dess rekryteringar. Därför är varje rekryterare viktig och måste ledas individuellt efter deras behov. Från analysen ser vi att situationsanpassat ledarskap används i båda företagen och både rekryterare samt rekryteringschefer tycker att det är ett bra sätt att leda och ledas på.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottslektionen. Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de? Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper? Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer? Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna. Därefter har de sammanställts och en resultatanalys samt slutsatser har redovisats. Det teoretiska perspektivet som används i studien är det situationsanpassade ledarskapet med tillhörande begrepp och formuleringar.   Resultat Resultatet har visat att lärarna ofta börjar med ett direktstyrt ledarskap men att de mer och mer drar sig mot ett samrådande och självstyrande ledarskap. Kommunikationen och ledarskapet lärarna använder varierar från varje enskild elev och varje enskild situation/uppgift. Lärarna ger eleverna liknande uppgifter men ibland får vissa elever hjälpa andra till bättre resultat. Därmed finns alltså verktyg som går att använda. Eleverna har inte tänkt på om de fått någonting speciellt att tänka på men anser det viktigast att alla får göra samma saker.   Slutsats Lärarna måste alltid kunna ha ett öppet och skiftande ledarskap samt tydlig kommunikation för varje enskild elev och individ, då varje situation inte liknar någon annan under en lektion. Samt att det är viktigt att alla får samma uppgifter men med enskild styrning. Verktyg att använda är att ta hjälp ifrån duktiga elever samt att ge lägre presterande elever mer hjälp vid övningar men också att använda sig av svårare respektive lättare övningar av varje moment. / Aim The aim of this study is to illustrate how a PE-teacher make all pupils feel satisfied with their education and their own learning during the PE-lessons. Are there any tools the PE-teacher can use to make the student work and develope in their own special way and if so, how are they used?  Are there any similarities or differences between the tools used between students that possess more or less developed PE-skills?  How do the PE-teacher document the students performances when it comes to diverged performance levels?  What do the students think about the tools that the teacher possibly use? Method This study has used a qualitative study with interviews. The interviews has implemented in different schools with four PE-teachers and four students. They have been recorded or been written down. They have all been based on a interview guide and the interviews with the teachers took 20 - 30 minutes and the interviews with the students took 5 -10 minutes. After that they have been written down and a result analysis with conclusions have been raised. The theoretical perspective has been the situational leadership with associated concepts.   Results The results show that teachers usually start with a direct leadership that more and more developed into a supporting and delegating leadership. The communication and leadership teachers use can vary between individual students and individual situations and assignments. The teachers give the students similar assignments but sometimes certain students get to help other students. Also the students have not thought about if they have gotten any special assignments  to do but they think the most important thing is that every student gets to do the same assignment.    Conclusions The teachers most always have a open and diverse leadership with clear communication  for every student and individual, because every situation is not the same as the other during a lesson. And that it is important that everybody gets the same assignments but with single steering. The tools that a teacher can use is to get help from good students and to give lower performer students more help but also to use harder and easier levels at every assignment. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2013</p>

Vi har i vårt arbete undersökt elevers och lärares attityder och förväntningar gällande användandet av tabubelagt språk i klassrummet. Undersökningen genomfördes på en kommunal gymnasieskola på en liten ort i Mellansverige där två lärare intervjuades och elever från två olika program svarade på enkäter och observerades i klassrummet. Eleverna verkar uppleva att det finns förväntningar på deras språk och agerande i klassrummet, främst från lärare och vårdnadshavare. Eleverna verkar ha tydligare och mer uttalade förväntningar på att läraren ska vårda sitt språk i högre utsträckning än andra elever i klassrumssituationen. Det finns inga absoluta tabun men det finns ändå tydliga skillnader mellan vad som oftast anses vara acceptabelt i klassrummet och vad som inte är det. Undersökningen visar att både elever och lärare anpassar sitt språk till mottagare och situation, ibland medvetet och ibland omedvetet. En ständig dialog bör hållas om hur språket används i olika situationer vilken troligen både är utvecklande och nödvändig för elevernas framtida liv som samhällsmedborgare.

Ledare har en komplex uppgift, rollen innebär allt från att arbeta efter mål och resultat till påverkansprocesser och relationer. Inom ridsporten är ledarskapet både tydligt och otydligt. Tydligt på så vis att det handlar om hästen eller människan som handhar hästen. Otydligt på så vis att situationen blir komplex då målgruppen varierar stort. Många barn och ungdomar lär sig i ett tidigt stadie att ta hand om hästar och människor i stallet, dessa barn och ungdomar har ofta förebilder i stallet i form av ridlärare, tränare och coacher. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledare inom ridsporten ser på och uppfattar sitt eget ledarskap. Hinner de reflektera och anpassa sig efter situationer eller går detta per automatik med hjälp av erfarenhet och egen uppväxt i stallet? Studien byggde på nio semistrukturerade djupintervjuer med nio mycket erfarna ledare inom ridsporten som är aktiva på olika ”nivåer” i branschen och i rollerna ridlärare, tränare och coach. De besitter en enorm ödmjukhet inför sitt arbete med hästar och människor och har visat stort intresse för studien. Resultatet visade att ridsportens ledare har en komplex situation att ta ställning till i sitt ledarskap, inte bara aspekter som tid, rum och kompetens spelar roll för utövandet av ledarskapet utan även hästen och närmiljön präglar situationer de blir tvungna att ta ställning till. Ridsporten arbetar idag aktivt med ledarutbildningar och det finns hos intervjupersonerna en tydlig önskan och behov för fortsatt utveckling området.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.</p><p>För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys. För att kunna komma fram till vilken påverkan man som projektledar har på sin projektgrupp när det kommer att handla de olika interaktionerna som sker, valde vi att intervjua sex olika projektledare som alla har olika bakgrund gällande utbildning, ålder och arbetslivserfarenhet. Det gjorde vi för att kunna få en så bra bredd som möjligt.</p><p>Vårt huvudsyfte lyder:</p><p><em>Syftet med denna uppsats är att påvisa vikten av en fungerande kommunikation inom projekt och projektledning men även att visa hur kommunikationen praktiskt kan se ut i projekt. </em></p><p>Vad som har framkommit under studien är att det finns både skillnader och likheter på hur man som projektledare väljer att arbeta med den interna kommunikationen. Att en projektledares huvuduppgift är ofta densamma men därefter väljer varje enskild projektledare hur han/hon vill kommunicera med projektgruppen. Att man lägger en personlig touch på sitt sätt att föra den interna kommunikationen på är något som alla projektledare är väl överens om, speciellt i de situationer som kommer att handla om de lite ”mjukare” interaktionerna som uppstå inom projektgruppen.</p>

Sammanfattning I denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen. För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys. För att kunna komma fram till vilken påverkan man som projektledar har på sin projektgrupp när det kommer att handla de olika interaktionerna som sker, valde vi att intervjua sex olika projektledare som alla har olika bakgrund gällande utbildning, ålder och arbetslivserfarenhet. Det gjorde vi för att kunna få en så bra bredd som möjligt. Vårt huvudsyfte lyder: Syftet med denna uppsats är att påvisa vikten av en fungerande kommunikation inom projekt och projektledning men även att visa hur kommunikationen praktiskt kan se ut i projekt. Vad som har framkommit under studien är att det finns både skillnader och likheter på hur man som projektledare väljer att arbeta med den interna kommunikationen. Att en projektledares huvuduppgift är ofta densamma men därefter väljer varje enskild projektledare hur han/hon vill kommunicera med projektgruppen. Att man lägger en personlig touch på sitt sätt att föra den interna kommunikationen på är något som alla projektledare är väl överens om, speciellt i de situationer som kommer att handla om de lite ”mjukare” interaktionerna som uppstå inom projektgruppen.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad. Dock innebär detta också möjligheter för organisationen att utvecklas då det finns en mängd olika kulturer och möjligheter till gränsöverskridande möten.

Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populärt ämne det senaste decenniet och det finns stor tillgång till uppsatser, artiklar och böcker inom ämnet. Enligt Mats Alvesson är det svårt att sätta fingret på ämnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgångspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som återfinns senare inom organisationer. Syftet är att ge en djupare förståelse för vilka utmärkande drag från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag och beskriva de verktyg som IKEA använder sig av för att behålla kulturen. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som är bestående i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg använder sig IKEA av för att hålla ledarskapskulturen intakt? Fallstudien baserades på en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förståelse för vilka utmärkande spår från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag. Vi använde oss av djupintervjuer med sex anställda från IKEA. Innan intervjuerna utfördes hade vi förberett en intervjumall där vi anpassade frågorna till respektive respondent. I skrivandet av uppsatsen har vi valt att sträva efter ett opartiskt, verkligt och objektivt förhållningsätt för att få fram en bild av verkligheten med hjälp av teori. Vi tog hjälp av tidigare etablerade teorier inom ledarskap och företagskultur bl.a. Salzer-Mörlings teorier om kulturella uttryck samt situationsanpassat ledarskap och karismatiskt ledarskap, Scheins modell om att företagskultur liknande en lök, Stinchcombes artikel Social structure and the founding of organizations i ett försök att analysera den empirin vi fått tillgång till att undersöka. Utifrån undersökningar av IKEA anser skribenterna att teorier stämmer överens med den verklighet som har studerats i denna uppsats. Skribenterna återknyter problemformuleringen, syftet och frågeställningarna i slutsatsen. Där besvaras även frågeställningen, där skribenterna har kommit fram till att mycket av den initiala ledarskapskulturen fortfarande är bestående inom IKEA. Skribenterna fann att Ingvar Kamprads testamente fortfarande följs och att de anställda är väl medvetna om budskapet i testamentet. Klädkoden är en materiell kulturell symbol som används som ett verktyg för att hålla ledarskapskulturen intakt. Genom att anställa likasinnade blir även detta ett verktyg för att bibehålla den starka ledarskapskulturen. Ett annat verktyg företaget använder sig av är att rekrytera chefsposter främst inom organisationen för att stärka och bibehålla normerna, värderingarna samt kulturen. Detta stärks genom alla internutbildningar som erbjuds inom organisationen. Även den hårda inskolningen är ett verktyg företaget använder sig av för att hålla ledarskapskulturen intakt, samt motivationen som sätts tidigt hos medarbetarna att de ska kunna göra karriär inom företaget för att bevara sin personal samt att låta de utvecklas inom organisationen.