Background: This study focuses on how floorball coaches adapt their leadership style in success, adversity and during the course of a match. There is a general perception that leading in success is easierthan leading in adversity. Regardless of the organization, leadership largely involves problem-solving. The theoretical framework for this study is leadership styles. Purpose: The purpose of this study was to examine how floorball coaches have adapted based in the situation they find themselves in.  Method: The study employed open individual interviews as the chosen method. Five individual interviews were conducted with floorball coaches. The selection criteria required the coaches to have experience coaching at a high level in floorball. Results: The findings of the study revealed that that floorball coaches adapt their leadership style when the situation demands it. In times of success, the adaptation could involve modifying the group's objectives to ensure continued progress. In times of adversity, the adaptation could involve transitioning from a democratic leadership style to a more authoritarian one. During a match, the adaptation resembled that observed in times of adversity. Other results from the study indicated that success, as perceived by floorball coaches, included player development, player enjoyment, and winning results. Adversity was characterized by a lack of player development, creating an environment where players feel comfortable, absence of player enjoyment, and losing results. Finally, the study identified the specific leadership styles employed by the floorball coaches. Keywords: Situational leadership, success, adveristy

Detta examensarbete är utfört under vårterminen 2009 på Högskolan i Borås på uppdrag av Brämhults kommundel/Borås Stad. Borås Stad är uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för äldreomsorg av sina invånare. Brämhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, består av sju områden; Boda, Brämhult, Främgärde, Hässleholmen, Hyberg, Svensgärde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anställda; 400 inom äldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som är utmärkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda på om det finns någon skillnad mellan deras bild av ett framgångsrikt ledarskap. Genom intervjuerna erhölls även en bild av hur ledarskapsituationen ser ut inom organisationen. Ledarna och medarbetarnas svar jämfördes sedan med ledarskapslitteratur inom området för att ta reda på om det finns någon skillnad på teorin och den faktiska situationen i Brämhults kommundel.För att kunna jämföra intervjumaterialet med ledarskapsteorier inleds studien med en teoretisk referensram. Teoridelen inleds med en beskrivning av chefskap respektive ledarskap samt förklaring av formellt- och informellt ledarskap. Därefter beskrivs tre huvudgrenar inom ledarskapsforskning; egenskapsbaserat-, beteendebaserat- och situationsanpassat ledarskap.Studien visar att ledarna och medarbetarna har många gemensamma åsikter om det goda ledarskapet. Samtidigt finns vissa skiljaktigheter mellan deras syn på ett framgångsrikt ledarskap. Detsamma gäller respondenterna och ledarskapsteorierna där vissa delar överensstämmer medan andra går emot varandra.

På många arbetsplatser i världen uppstår det dagligen olika situationer där det krävs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras så som konflikter, vägledning och andra oplanerade händelser som skulle kunna sätta ”käppar i hjulet” för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns även behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper på arbetsplatser för att fånga uppmärksamhet och kunna förmedla den information du vill nå ut med.Syftet med studien är att undersöka om teoretiska föreställningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förståelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta är en teoretisk och empirisk studie där vi har använt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre områdesansvariga på eventbolaget Gotevent. Även en deltagande observation på ett evenemang har använts för att ge empirin ett större djup. I analysen har det empiriska materialet tolkats och ställts emot fördjupade teoretiska studier. Detta har delats in efter begreppen Ledarskap, Personal, Beslutsfattande och Kommunikation. Uppsatsens resultat och slutsatser har avslutningsvis diskuterats.Möjligheterna att introducera situationsanpassat ledarskap hos en organisation som Gotevent är stora och det finns många hjälpande verktyg att utnyttja för arbetsledarna, som tidigare nämnts, har mycket ruljans på personal och många olika situationer som uppstår kring event. Vi ser tydligt hur arbetsledarna har högt förtroende för sina medarbetare och att medarbetarna har hög kunskap om sina områden.Situationsanpassat ledarskap bidrar därmed med förståelse för denna typ av organisationsform och det finns mycket som denna typ av ledarskap kan bidra med till liknande organisationer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.</p>

<p>Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.</p>

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.

In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.

Att tala samma språk är en förutsättning för ett gott ledarskap - En studie av lärande och förväntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. Målet är att söka reda på de eventuella behållningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fått ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebär utifrån litteraturen och den konsultfirma företaget använt sig av för att hålla i utbildningen. Vidare kommer en jämförelse att göras mellan den information som står skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap. Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgångspunkt med åtta intervjuer som är uppdelade i två informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till är att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen är av positiv karaktär. De behållningar som främst påtalas är vikten av kommunikation samt de personliga utvecklingar individerna nått genom utbildningen, detta är gemensamt både ur ett individperspektiv och ur ett företagsperspektiv. Vad gäller jämförelsen mellan Code of Ethics och situationsanpassat ledarskap framkom motsägelsefulla faktorer, mestadels i form av brist på verktyg. I dokumentet framförs vikten av att följa Code of Ethics samt att ledning ska agera förebilder, något som kräver redskap för att kunna agera därefter. Ett redskap kan tänkas vara vetskap om dokumentets existens. Vidare presenterar Code of Ethics ett krav på felfritt beteende, däremot ges inte möjligheten att ha ett felfritt beteende då ett gemensamt språk är av väsentlighet för att beteendet ska uppfattas som felfritt.

Title: A study of “Situational followership”.Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Lykke SilfwerbrandSupervisor: Jonas KågströmDate: 2011 – JanuaryAim: This study looks at the new concept: “situational followership”. It discusses how followership and leadership are connected and takes the approach of the follower. The study mainly looks into the following questions: · How can situational followership can be described? · What is the most important parameter for a follower? · Does the choice of leader differ according to the situation? · How is situational leadership and situational followership connected?Method: This is a qualitative study with ten respondents. The voluntary engaged respondents are representing two different organizations. In interviews follower-situations are discussed in depth and the respondents also asses their impression of each situation. The analysis of the data takes a qualitative approach to interpret the situations discussed. Result &amp; Conclusions: The results point out that followership is to make a decision to follow a leader in a specific situation. A follower wants to feel safe and secure with the leader and with the situation. The leader must want to lead. Suggestions for future research: This study should be widened with a larger number of respondents in order to verify the result. Other studies that use the perspective of the follower rather than the leader would broaden the understanding of the leader-follower relation. Contribution of the thesis: This study has contributed to understanding how voluntary followers understands their role and their relation to the leader. Key words: Situational leadership, situational followership, Sense Of Coherence, SDT, motivation, qualitative study.

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare. Ledarna i fråga var de närmaste överordnade som de anställda har kontakt med på daglig bas. Men även frågor om organisationskultur, arbetsglädje och trivsel undersöks. Svaren från respondenterna transkriberades och kodades för att analys skulle kunna ske. Med symbolisk interaktionism som yttre ramverk analyseras svaren även med socialutbytesteori, rättviseteori, gruppteori och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en rad teman presenteras resultat, analys och diskussion. Studien visar på en komplex bild av medarbetarens syn och tankar på sin arbetsplats, kommunikationen som sker där, relationen till andra anställda samt hur man ser på sina ledare. Studien Generellt framkommer att man är nöjd med sin arbetsplats och det utövade ledarskapet. Man när en konservativ syn på termen ledare/chef men talar egentligen om en ledare. Man tycker att det finns en förståelse för att alla är mänskliga och kan göra fel från ledarna och det uppskattas, men viss irritation och missnöje finns. Det råder en gruppindelning på arbetsplatsensom kan vara farlig att se bort ifrån.