The purpose of this study has been to examine what it is in the situation that affects which leadership that is applied on the members of the organization. Our questions that we have explored were; What is it in the situation that influences the leadership applied on an individual or staff group? What similarities and differences have emerged by Hersey and Blanchards situational leadership model? Further, we used qualitative semi-structured interviews at the interview procedures with three managers and three employees. Hersey and Blanchards situational leadership model and Goffmans theory in the book "The presentation of self in everyday life" have been used as a foundation and inspiration in this study. We have found that circumstances like the size of the staff group along with the organizations financials and the resources affect the leadership behavior and how well it is matched with the employees. The function of the leaders position in the context, and the purpose of the situation influences how the leadership is formed. The organizations interests and goals are also affecting what leadership that is applied, which we found that Hersey and Blanchard do not express in the situational leadership model. Another difference that we found in relation to the model is that the employees overall experienced the leadership as well adapted, even thought that they have not been designed according to what Hersey and Blanchard advocates. / Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är i situationen som påverkar vilket ledarskap som tillämpas på en organisations medlemmar. De frågeställningar vi sökt finna svar på genom vår undersökning är; Vad är det i situationen som påverkar vilket ledarskap som tillämpas på en individ/personalgrupp? Vilka likheter och olikheter har framkommit utifrån Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsmodell? Vidare har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer vid intervjuförfarandena med tre chefer respektive tre anställda. Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsmodell samt Goffmans teori i boken "Jaget och maskerna" har vi använt som grund och inspiration i denna studie. Vi har funnit att omständigheter såsom en personalgrupps storlek samt organisationens budget och resurser inverkar på hur väl ledarskapet kan anpassas till de anställda. Även syftet med ledarens roll i sammanhanget och syftet med situationen påverkar hur ledarskapet utformas. Organisationens intressen och målbild påverkar också vilket ledarskap som tillämpas, något vi funnit att Hersey och Blanchard inte behandlar i sin situationsanpassade ledarskapsmodell. Ytterligare en olikhet vi funnit i förhållande till modellen är att de anställda i stort sätt upplevt ledarskapet som välanpassat, trots att ledarskapet inte utformats enligt vad Hersey och Blanchard förespråkar.

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna. Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen. De beskriver också betydelsen av den upplevda enkelheten, den fysiska aktiviteten och hur ökade kunskaper i friluftsliv förstärker den positiva upplevelsen. Inför de båda färderna har vägledarna olika förutsättningar att förhålla sig till. Hur väl vägledarna känner gruppen sedan innan och hur lång tid de har på sig totalt tillsammans med gruppen är faktorer som har betydelse för hur de agerar under färden. I min analys beskriver jag två olika typer av lärosituationer. Den första är de som direkt bygger på vägledarnas planering av färden och som de i förväg har kunnat räkna med att de ska inträffa. Här har valet av tid och plats en grundläggande betydelse. Den andra typen av lärosituationer är tillfällen när något oförutsett händer och deltagarna eller vägledarna behöver ändra på ursprungsplanen och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. I de oförutsedda situationerna finns, förutom erfarenheter kring den konkreta situationen, också lärdomen att vistelse i den oförutsägbara naturen innebär att behöva vara flexibel och beredd att anpassa sig efter de förhållanden som råder. En förutsättning för lärandet i alla de olika situationerna är ett förhållningssätt gentemot gruppen där vägledarna strävar efter att alla ska bli delaktiga och ta eget ansvar. Jag har i min studie kunnat se flera exempel på hur vägledarna på olika sätt arbetar för att främja gruppens delaktighet och medansvar.

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers.   With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers.   Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions.

Tekniska verktyg har möjliggjort för organisationer att arbeta på distans och denna arbetsstruktur anammas av allt fler organisationer. Denna arbetsstruktur benämns virtuella organisationer och karaktäriseras av att de arbetar mot organisatoriska mål trots skillnader i fysiska platser, tidzoner och kulturer. Arbetsstrukturen möjliggör för organisationer att nå spetskompetens oberoende av geografiska platser samt mindre resande för medlemmarna. Det går att identifiera både möjligheter och utmaningar för ledare inom dessa organisationer. Möjligheter och utmaningar kan ses ur olika perspektiv som tillit, kommunikation, motivation samt kultur. Det saknas belägg för hur möjligheter och utmaningar i virtuella organisationer kan påverka ledarskapet. Det ligger i studiens intresse att således besvara frågan: Hur leder ledare i virtuella organisationer? Studien teoretiska ramverk presenterar de tre välkända teorierna; transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Detta för att utvidga kunskapen om ledarens roll inom en grupp. Vidare presenteras de möjligheter och utmaningar som nämnts mer ingående för att påvisa skillnader och likheter med studiens empiri. För att kunna besvara studiens problemformulering har sju ledare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska kapitel är utformat efter varje person för att säkerställa att respondentens berättelser redogörs på ett rättvist sätt. Vidare har studiens empiriska data tematiskt analyserats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser och rekommendationer. Trots att arbetsstrukturen blir allt mer förekommande finns det begränsat med forskning inom området. Forskningen ifrågasätter huruvida de gamla ledarskapsteorierna är applicerbara på den nya arbetsstrukturen då den innebär nya kontexter för både ledare och anställda. Studien visar att kultur, tillit och sammanhållning är tre faktorer som har stor betydelse för ledarskapet inom virtuella organisationer.

Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

När man bedriver IT-projekt utgår man ofta från någon form av metod för att underlätta projektarbetet. En projektmetod, som ofta baseras på ett projektramverk, är ett tillvägagångssätt för hur ett visst resultat ska tas fram. Inom IT-projekt kan dessa metoder vara av sekventiell och/eller agil karaktär. Sekventiella projekt kännetecknas vidare av projektfaser som löper stegvis, medan agila projektfaser är mer lättrörliga. En nyckelperson i projekt är vidare projektledaren. Projektledarskap handlar primärt om att lyckas motivera sina teammedlemmar till att uppfylla uppsatta mål. Det kräver vidare förmågan att vara människa, expert och mentor samtidigt, vilket i nästa tur också kräver mellanmänskliga relationsförmågor. Beskrivningar av mellanmänskliga relationsförmågor är dock något som projektramverk tenderar att utesluta. Vidare är dåligt ledarskap en stor faktor för misslyckande under ett projekts framställningsprocess, då det kan skapa förakt eller minska motivation hos medarbetare. Syftet med denna studie har sålunda varit att undersöka hur projektledarskap kan anpassas till IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila metoder.I IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila faser kan man då ställa frågan vilken projektledning som passar? Syftet med rapporten har sålunda varit att utreda vilka ledarsätt som passar dessa typer av IT-projekt. Det rapporten kommit fram till är att projektledning i sekventiella metoder betonar kontroll och fokuserar på att se till att medarbetare utför sina arbetsuppgifter inom bestämd tidsram och budget. Projektledning i agila metoder är i nästa tur mer pragmatisk och lättrörlig, samt ställer större krav på förmågan att kunna fatta snabba beslut. En projektmetod som kombinerar sekventiella och agila faser behöver en kontrollorienterad projektledare, men som samtidigt kan anpassa sig till olika arbetssituationer. Vidare är det också fördelaktigt om denna typ av projektledare besitter tekniska färdigheter. För att effektivisera projektarbetet ytterligare bör också projektledaren kunna situationsanpassa ledarskapet till medarbetare.­

Sweden has through history had a non-equal society, but today it is one of the most equal countries in the world. However, there still seems to be obstacles for women to make a career and there are different perceptions about what the obstacles consist of. Therefore, the purpose of the study is to study perceptions of men and women about the qualities and abilities that are male and female in leadership to see in which situations leadership is most beneficial, and by analyzing whether there is any connection to how it can affect women's career opportunities. The results have been analyzed using Hersey and Blanchard's Theory of Situational Leadership.Through a qualitative field study, six semi structured interviews have been conducted with respondents of both male and female gender from the Handelsbanken organization. We have had a comparative design of the study to clearly analyze and compare similarities and differences in the views of both sexes.Our study has focused on to what extent perceptions per se can be seen as an obstacle to women's career. Our findings show that there are perceptions that indicate that women can be considered unsuitable leaders in situations of high task orientation because their perceived characteristics such as more caring, pending and cautious are not preferable for such positions. Male leaders were regarded as more suitable candidates for the kind of situation as they were perceived to have features characterized by high task orientation. We therefore consider that the perceptions of female leadership can be seen as a contributing factor to why women's careers are restricted from reaching certain top positions. In conclusion, we believe that our research contributes a new dimension to the existing theory of why there are few women in top manager positions.The written language of this paper is Swedish. / Sverige har genom historien haft ett icke jämställt samhälle men är idag ett av världens mest jämställda länder. Dock verkar det kvarstå hinder för kvinnor att göra karriär och vad hindren består av råder det delade uppfattningar om. Därför är syftet med studien att studera uppfattningar hos män respektive kvinnor om egenskaper och förmågor som är manliga och kvinnliga i ledarskapet för att se inom vilka situationer respektive ledarskap är mest gynnsamt, samt genom en analys undersöka om det finns någon koppling till hur det kan påverka kvinnors möjligheter till att göra karriär. Resultaten har analyserats med hjälp av Hersey och Blanchards teori om Situationsanpassat ledarskap.Genom en kvalitativ fältstudie har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter av både manligt och kvinnligt kön från organisationen Handelsbanken. Vi har haft en komparativ design av studien för att tydligt kunna analysera och jämföra likheter och skillnader i uppfattningarna av båda könen.Vår studie har fokuserat på i vilken mån eller omfattning uppfattningar i sig kan ses som ett hinder för kvinnors karriär. Våra resultat visar på att det finns uppfattningar som indikerar på att kvinnor kan anses som olämpliga ledare vid situationer med hög uppgiftsorientering eftersom deras uppfattade egenskaper som mer omhändertagande, avvaktande och försiktiga inte premieras till sådana positioner. Manliga ledare sågs som mer lämpliga kandidater till den typ av situation i och med att de uppfattades ha egenskaper som karaktäriseras av hög uppgiftsorientering. Vi anser därför att uppfattningarna om det kvinnliga ledarskapet kan ses som en bidragande faktor till varför kvinnors karriärer hindras från att nå vissa toppositioner. Med den slutsatsen anser vi att vår forskning bidrar med en ny dimension till den befintliga teorin om varför det finns få kvinnor på toppchefspositioner.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer upplever ledarskap i krissituationer. Studien närmar sig syftet genom att ta utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Hur upplever chefer att deras ledarskap förändras i kris? Vilka utmaningar och problem uppstår i krissituationer? Vilka typer av strategier använder chefer för att möta de utmaningar och problem som uppstår i kris? Vi har utgått från krisen som orsakas av Covid-19 pandemin under 2020, men vår ambition är att resultatet ska kunna appliceras även på andra typer av kriser. Studien bedrivs med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; Situationsanpassat ledarskap II.  Historiskt är ledarskap ett välbeforskat område med stor variation i både infallsvinklar och fenomen som har undersökts. Vår studie ämnar undersöka ledarskap i kris och hur detta upplevs av dem som utövar det, vilket är en del i fältet som tycks vara tämligen outforskat. Det är sedan tidigare fastställt att ledarskap och ledare har en avgörande roll i kris. Resultatet i vår studie visar att cheferna tvingats ändra sitt ledarskap som en konsekvens av krisen och de använder sig främst av en styrande ledarskapsstil. Upplevelsen av den förändringen skiljer sig mellan cheferna, där några upplever att krisen utmanat dem på ett roligt sätt och andra menar att ledarskapet nu är helt skilt från hur de vill leda. Hos de chefer som menar att krisen varit delvis rolig kan vi identifiera en konflikt mellan vilken ledare de uttrycker att de vill vara och vilken ledare de känner tillfredsställelse av att vara. Cheferna använder olika strategier för att möta de utmaningar som uppstår, men kommunikation tycks vara den främsta. Studien fastställer också att många pedagogiska processer har blivit lidande under krisen, som en konsekvens av att cheferna inte hinner individanpassa sitt ledarskap. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how managers experience leadership in crisis. The study approaches the purpose by asking the following questions: How do managers experience  that their leadership changes in crisis? What challenges and problems arise in crisis? What type of strategies do managers use to meet the challenges and problems that arise in crisis? The study is referring to the crisis caused by the Covid-19 pandemic in 2020, however our ambition is that the result should also be applicable to other types of crises. The study is conducted with a qualitative approach where semi-structured interviews are used as a method for data collection. The material has been analyzed through a thematic analysis based on the theoretical framework of the study; Situational leadership II. Historically, leadership has been a well-researched area with considerable variation in both approaches and phenomena. Our study aims to explore leadership in crisis and how this is experienced by those who practice it, which is part of the field that seems to be fairly unexplored. What has been established in earlier studies is that leadership play a crucial role in crisis. Our result shows that the managers were forced to change their leadership as a consequence of the crisis, and they mainly use a directing leadership style. The experience of this change differs among the managers, where some feel that the crisis has challenged them in a fun way and others feel that the leadership is now completely different from how they want to lead. Among the leaders who think the crisis has been partially fun we can identify a conflict when it comes to which leader they express they want to be and which leader they feel satisfaction of being. The leaders tend to use different types of strategies to face the challenges as a consequence of the crisis, the most common one seems to be communication. The study also states that many educational processes have suffered during the crisis, as a consequence of the leaders not being able to adapt their leadership to meet the individual needs of their followers.

När covid-19 pandemin slog till Sverige beslutade många organisationer att bedriva sina verksamheter på distans. Det resulterade i att både medarbetarna och ledarna hamnade i en digital värld där de behövde förändra sina respektive arbetssätt. Det var främst ledarna som behövde förändra sitt sätt att leda för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studien belyser både ledaren och medarbetarens syn på förändringen av chefens ledarskap. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt ledare behövt anpassa sitt ledarskap till medarbetarna under distansarbetet utifrån det situationsanpassade ledarskapet, samt om ledare behövt arbeta med att motivera sina anställda på distans. Syftet med studien är också att undersöka om motivationen för den anställde påverkats av distansarbetet, samt om kommunikationen mellan ledaren och medarbetaren förändrats. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är det situationsanpassade ledarskapet samt motivation och kommunikation på distans. Genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, tre ledare och medarbetare i tre olika svenska förvaltningar i Skåne län, kunde resultat sammanfattas.  Studiens resultat visar att samtliga ledare behövt anpassa sitt ledarskap efter medarbetarnas behov under distansarbetet. Ledarna har främst behövt vara mer tydliga, stödjande och delegerande i sitt ledarskap. Likaså har även medarbetarna upplevt att ledarna anpassat sitt ledarskap genom att de varit mer tydliga och stödjande. Vidare har även kommunikationen och motivationen förändrats under distansarbetet. Kommunikationen har skiftat från att vara social och informell till att på distans bli mer formell, planerad och arbetsrelaterad. På samma sätt har även motivationen förändrats på distans, då den sjunkit på grund av ensamheten och isoleringen. Från studien framkommer det att ledarna försökt motivera medarbetarna genom digital teambuilding, frågestunder, tävlingar och feedback. Således bidrar studien till en ökad förståelse kring ledarskap, kommunikation och motivation på distans.

I denna studie undersöktes vilka synsätt som fritidslärare har på ledarskap och om deras förhållningssätt varierar. Syftet med studien var att ta reda på vilka inre och yttre faktorer som påverkar fritidslärares ledarskap samt vilken påverkan olika ledarstilar har på måluppfyllelsen i fritidshemmets verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metodansats genomfördes sju intervjuer för att få en inblick i fritidslärares upplevelser av ledarskap i fritidshemmet. Den insamlade empirin transkriberades, för att kunna genomföra en meningskoncentrering och tematisering. Genom att ta del av tidigare forskning kring ledarskapsteorier kunde vi analysera den insamlade empirin. I studien framkommer det att teorierna om relationsbaserat ledarskap samt situationsanpassat och behovsanpassat ledarskap anses viktiga för informanterna. Slutsatsen är enligt studien att lärare i fritidshemmet verkar använda olika delar av alla olika ledarskapsteorier. Detta innebär att det inte går att fastslå ett ledarskap eller en ledarstil som anses vara mer givande än andra för att nå verksamhetens mål.