Digitalization has made working outside the office easier. When the physical meeting between manager and employee does not exist, another type of leadership is needed. Research has shown that, as the information society has advanced, leadership has evolved from a traditional, hierarchical leadership to a more decentralized coaching leadership. But what happens when a leader must lead and coach an employee that he or she does not physically meet? And does this leadership differ from a physically present leadership? The aim of this study has thus been to understand in what ways physically present and physically absent leadership resembles and differs from each other, based on the manager's perspective. This study is based on a qualitative perspective. The understanding of the perception of the subject has therefore been the starting point. In this study managers in the Stockholm area have been interviewed. Interview data has then been analyzed against theoretical frameworks within leadership and communication. Furthermore, the results of this analysis has been linked to previous research on the subject. The results of this study show that participating managers perceive themselves as being available to their employees, regardless whether they exercise physically present or physically absent leadership. Most of the managers emphasize a good relationship with their employees and the importance of seeing the individual in the employee. Our study shows that the physically distance between manager and employee affects which type of leadership the manager applies. Managers with physically present leadership show a more supervising leadership style compared to managers who exercise physically absent leadership. / Digitaliseringen har lett till att arbete på distans har blivit lättare. När det fysiska mötet mellan chef och anställd uteblir behövs ett ledarskap anpassat till detta. Forskning har visat, i takt med att kunskapssamhället har växt fram, att ledarskapet kommit att utvecklats från ett traditionellt, hierarkiskt ledarskap till ett mer decentraliserat, coachande ledarskap. Men vad händer när en chef ska leda och coacha en anställd som han eller hon inte träffar? och skiljer sig detta ledarskap mot ett fysiskt närvarande ledarskap? Syftet med denna studie har varit att förstå för hur ett fysiskt närvarande och ett fysiskt frånvarande ledarskap liknar och skiljer sig åt, utifrån chefers uppfattning. Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv och förståelsen för personers upplevelse av det studerade ämnet har därför varit utgångspunkten. I denna studie har chefer inom Stockholmsområdet intervjuats. Intervjudata har sedan analyserats mot teoretiska ramverk inom ledarskap och kommunikation. Vidare har analysresultaten kopplats mot tidigare forskning inom ämnet. Resultaten av denna studie visar att medverkande chefer uppfattar sig som tillgängliga för sina anställda, oavsett om de utövar ett fysiskt närvarande eller ett fysiskt frånvarande ledarskap. Merparten av cheferna betonar en god relation med sina anställda och vikten av att se individen i den anställde. Funna skillnader mellan de två ledarskapen är att den fysiska närheten eller distansen påverkar vilken typ av ledarskap som chefen tillämpar. Chefer med ett fysiskt närvarande ledarskap antar en mer övervakande ledarstil jämfört med chefer som utövar ett fysiskt frånvarande ledarskap.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som präglas av en speciell trepartsrelation mellan konsultchef, kund och konsult. Inom denna trepartsrelation formas ett samledarskap mellan konsultchef och kund som tillsammans har ett delat ansvar över en eller flera konsulter. Syftet med denna studie är att förklara samledarskapet inom bemanningsbranschen i Jönköping. Vidare syftar studien till att undersöka samledarskapets konsekvenser i förhållande till relationen mellan kund och konsult. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som utgår från en induktiv ansats. Studiens datainsamling grundas i semistrukturerade intervjuer med konsultchefer som arbetar på bemanningsföretag i Jönköping. Bidraget är således intressant eftersom den skildrar konsultchefers personliga erfarenheter. Genom studien har det identifierats teman och förhållningssätt som är nödvändiga för ett fungerande samledarskap. Identifierade teman har genererats genom tematisering i form av kodningsarbete där återkommande begrepp och uppfattningar har kategoriserats för att slutligen presentera ett sammanfattat resultat. De teman som diskuteras är samledarskapet mellan konsultchef och kund, anpassad stöttning, anpassning till kund, situationsanpassat ledarskap, situationsanpassad kommunikation samt kommunicerade förväntningar. Även konsekvenserna av samledarskapet i förhållande till relationen mellan kund och konsult diskuteras genom situationsanpassad ansvarsfördelning, förtroende i förhållande till relationen med kund samt engagemang i förhållande till relationen med konsult. Sammanfattningsvis mynnar det ut i att konsultchefers samledarskap präglas av situationsanpassning och kundens dikterande villkor i relationen. Konsekvenserna av samledarskapet i förhållande till relationen mellan kund och konsult blir förtroende i förhållande till kund och engagemang i förhållande till konsult. / The staffing industry is a growing line of business characterized by a special trilateral relationship between the consultant manager, the client and consultant. Within this trilateral relationship a co-leadership is formed between the consultant manager and the client whom exercise a shared responsibility for one or several consultants. The purpose of this study is to explain the co-leadership in the staffing industry in Jönköping. Furthermore, this study aims to examine the consequences of co-leadership in terms of the relationship to the client and consultant. The thesis is based on a qualitative case study based on an inductive approach. The data collection of the study is built on the form of semi-structured interviews with consultant managers working in the staffing industry in Jönköping. Thus, the contribution is interesting since it portrays consultant managers personal experiences. The study has identified themes that are necessary for a functioning co-leadership. Themes have been generated through thematization in form of coding work where recurrent concepts and perceptions have been categorized to finally present a summarized result. Topics discussed include co-leadership between the consultant manager and the client, customized support, customization for the client, situation-based leadership, situational communication as well as communicated expectations. The consequences of co-leadership in terms of the relationship between the customer and consultant are also discussed through situation-based division of responsibilities, trust in the relationship with the client as well as commitment in relationship with the consultant. In summary, consultant managers co-leadership is characterized by situation adaptation and the client's dictating conditions in the relationship. The consequences of co-leadership are trust in relation to the client and commitment in relation to the consultant.

Målet och syftet med denna studie var att ta reda på hur en damfotbollstränare bör vara och agera för att spelarna ska utvecklas, detta utifrån spelarnas egna perspektiv. Studien har en holistisk inriktning och gjordes ur hermeneutiskt-fenomenologisk tradition. Studien har en kvalitativ ansats och totalt nio respondenter från tre olika fotbollslag deltog. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna var aktiva damfotbollsspelare.  Frågeställningarna som tillsammans med teorierna transformativt ledarskap och situationsanpassat ledarskap ligger till grund för resultatet är: vilka pedagogiska tillvägagångssätt gynnar damfotbollsspelare? Vilka tränaregenskaper gynnar damfotbollsspelares utveckling? Vilka faktorer ökar damfotbollsspelares motivation? Studiens resultat påvisar att damfotbollsspelare anser att viktiga ledaregenskaper hos tränare stämmer överens med viktiga ledaregenskaper hos både transformativa ledare, där engagerad och peppande är grundläggande egenskaper, och situationsanpassade ledare, där en anpassningsförmåga är a och o. Vidare påvisar resultatet att damfotbollsspelare tycker att framgångsrika pedagogiska tillvägagångsätt hos en tränare är att ge konstruktiv kritik och feedback, samt att ha en god spelidé, matchlika träningar och struktur. Gällande faktorer som spelarna anser öka sin egen motivation går det utifrån resultatet att tyda att pushande, peppande, uppmärksammande och motiverande var faktorer som ökade motivationen, dessa faktorer är mer vanligt förekommande i det transformativa ledarskapet än i det situationsanpassade ledarskapet. / The aim and purpose of this study was to find out how a women's football coach should be and act in order for the players to develop, this from the players' own perspective. The study has a holistic focus and was made from a hermeneutic-phenomenological tradition. The study has a qualitative approach and a total of nine respondents from three different football teams participated. The survey was conducted through semi-structured interviews where the participants were active women's soccer players. The questions that together with the theories of transformative leadership and situation-adapted leadership form the basis for the result are: which pedagogical approaches benefit women's football players? Which coaching qualities benefit the development of women's soccer players? Wh factors increase women's soccer players' motivation? The results of the study show that women's soccer players consider important leadership qualities in their coaches to be consistent with important leadership qualities in both transformative leaders, where commitment and pep talk are basic qualities, and situational leaders, where adaptability is vital. Furthermore, the results show that women's soccer players think that a successful pedagogical approach in a coach is to give constructive criticism and feedback as well as to have a good game idea, match-like training and structure. In the result, it can be indicated that pushing, pep talking, paying attention and motivating were factors that increased motivation, these factors are more common in transformative leadership than in situational leadership.

Första linjens chefers arbete inom hälso- och sjukvården handlar om att leda sina medarbetare och ansvara för bra arbetsmiljö inom verksamheten. Dessa chefers arbetssituation kan beskrivas som ansträngande och ofta psykiskt krävande. Chefers förutsättningar till ett gott ledarskap har stor påverkan på verksamheten och den personal som chefen ansvarar för. När covid-19 pandemin spred sig blev påverkan på sjukvården stor och första linjens chefers har fått andra förutsättningar att leda under pandemin. Det i sig är dock inte beforskat i någon större utsträckning. Därav var syftet med denna studie att undersöka upplevelsen hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvård av att leda och vara chef i covid-19 pandemin. Studien utformades som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet bestod av åtta informanter inom offentlig hälso- och sjukvård. Genomförd analys ledde fram till ett huvudtema: Att vara ledare under covid-19 pandemin, vilken sammanfattar studiens resultat i att uppdraget som första linjens chef är mer än att bara leda medarbetare. Bland annat kräver uppdraget förmågan att snabbt ställa om när förutsättningarna förändras. Studiens huvudtema följdes av tre kategorier: situationsanpassat ledarskap, pandemin förändrade chefernas stöd och styrning och chefens känslor i pandemin. Samtliga med flera underkategorier. Intressant i studien är att när högre lednings sätt att styra förändrades genom att bli mer auktoritärt genomgick ledarstilarna hos första linjens chefer en liknande förändring, samtidigt som de också var tvungna att ha tillit till sina medarbetare för att hantera situationen. Att parallellt använda olika ledarstilar blev en nödvändighet för första linjens chefer i att hantera arbetet under covid-19 pandemin.

The construction and civil engineering industry has long been male-dominated, but in recent times, the gender gap has decreased and an increase in female leaders has been observed. The gender distribution is common in the industry raises questions about leadership and emphasizes the importance of conducting studies that explore the differences between men's and women's leadership. It is crucial to understand how gender can influence leadership and identify factors that contribute to an inclusive work environment. By studying previous research and analyzing these differences, the study provides deeper insights into the traits and styles that men and women can bring to leadership roles. The aim of this thesis is to investigate women's and men's leadership within the construction and civil engineering industry based on three leadership theories: transactional, transformative, and situational leadership. Specifically, the study is based on the respondents' own perceptions of their leadership. Additionally, we examine whether gender influences the choice of leadership style. The study adopts a qualitative nature with a phenomenological approach to capture individuals' perceptions. Twelve semi-structured interviews were conducted to gather the primary data of the study. The collected material underwent a seven-step analysis process to identify the study's themes, which were subsequently analyzed. The study's conclusion is that there were elements of both transformative and transactional leadership, but the majority of both men and women employed a situational leadership approach. The study found few differences between women and men in their leadership styles but did highlight factors that affect the attractiveness of the industry. / Bygg- och anläggningsbranschen har länge varit mansdominerad, på senare tid har klyftan minskat och en ökning av kvinnliga ledare har observerats. Könsfördelningen som råder inom branschen väcker frågor om ledarskap och understryker vikten av att genomföra studier som utforskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors ledarstil. Det är viktigt att förstå hur kön kan påverka ledarskapet och vilka faktorer som kan bidra till en inkluderande arbetsmiljö. Genom att studera tidigare forskning och analysera dessa skillnader ger studien en djupare insikt i de egenskaper och stilar som män och kvinnor kan bidra med i ledarskapsrollen. Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnors och mäns ledarskap inom bygg- och anläggningsbranschen utifrån tre ledarskapsteorier: transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap. Specifikt bygger studien på respondenternas uppfattning om det egna ledarskapet. Vi undersöker även om genus påverkar valet av ledarskapsstil. Studien utgår ifrån en kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats för att fånga upp individers uppfattningar. Tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in studiens primärdata. Det insamlade materialet har genomgått en analysprocess i sju steg för att finna studiens teman som sedan har analyserats. Studiens slutsats är att det fanns drag av både transformativt och transaktionellt ledarskap men att majoriteten män och kvinnor använde sig av ett situationsanpassat ledarskap. Studien fann få skillnader mellan kvinnor och män i deras ledarskapsstilar men däremot uppmärksammades faktorer som påverkar branschens attraktivitet

The implementation of the hybrid work model is increasing within the banking sector. This work model has become valuable to recruit new talent, strengthen competitive advantages and because many bank employees have changed their view of where their work can be conducted. However, studies show that bank managers prefer the banking sectors’ traditional working culture, which is characterized by onsite-work. Since an increased implementation of the hybrid work model in the banking sector poses new challenges for bank manager’s leadership, this study aims to analyze how bank managers adapt their leadership in hybrid work models by examining leadership challenges and how these are managed. This study was conducted using semi-structured interviews with bank managers, analysis based on Goleman’s theory of situational leadership and the theory of communicative leadership as well as previous research. Based on the results of the study the conclusions could be drawn that bank managers experience and manage leadership challenges with availability, participation and communication. The overall conclusion is that leadership challenges and their respective measures show the bank managers’ learning processes and development. This learning process and development is important to eliminate leadership challenges over time and to get bank managers to lead in new ways. / Den hybrida arbetsmodellen förekommer i allt större utsträckning inom banksektorn. Denna arbetsform har blivit värdefull för att dels rekrytera nya talanger och stärka konkurrensfördelar, men även för att många bankanställda förändrat sin syn på var deras arbete kan utföras. Studier har dock visat att bankchefer till största del fortfarande föredrar banksektorns traditionella arbetskultur som karaktäriseras av arbete som utförs på kontoret. Eftersom en ökad satsning på den hybrida arbetsmodellen inom banksektorn innebär nya utmaningar för bankchefernas ledarskap syftar denna studie till att analysera hur bankchefer anpassar sitt ledarskap i hybrida arbetsmodeller genom att undersöka ledarskapsutmaningar och hur dessa hanteras. Denna studie har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med bankchefer, analys utifrån Golemans teori om situationsanpassat ledarskap och teorin om kommunikativt ledarskap samt tidigare forskning. Baserat på studiens resultat kunde slutsatserna dras att bankchefer upplever ledarskapsutmaningar med tillgänglighet, deltagande och kommunikation samt att de utför åtgärder för att hantera respektive utmaning. Den övergripande slutsatsen i förhållande till studiens resultat är att ledarskapsutmaningarna och dess respektive åtgärder visar på bankchefernas lärandeprocess och utveckling. Denna lärandeprocess och utveckling är viktig för att kunna eliminera ledarskapsutmaningarna över tid samt få bankchefer att leda på nya sätt.

Studien är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med mellanchefer inom socialförvaltningen och miljö- och statsbyggnadsförvaltningen. Studiens syfte har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar digitala verktyg bidrar till i chefers arbete och ledarskap. Utmaningar och möjligheter med digitala verktyg har studerats med synvinkel från covid-19-pandemi, där fokus på hur arbetet påverkats och sett ut efteråt då användningen av digitala verktyg ökade. Digitala verktyg i studien avser verktyg som underlättar för distansarbete, de vill säga plattformar för digital kommunikation. Frågeställningen för studien är: Vilka möjligheter och utmaningar skapas av digitala verktyg för mellanchefer i arbete och ledarskap? Resultat och slutsats Utifrån det empiriska materialet har digitala verktyg skapat möjligheter och utmaningar i arbetet, där resultatet visat sig vara jämlikt för samtliga chefer. Cheferna har fått anpassa sitt ledarskap i användningen av digitala verktyg, där främsta utmaningarna varit det relationella och att fånga upp signaler kring mående. Ledarskapet hos samtliga chefer har visat sig vara mer stödjande och coachande än styrande och delegerande i sin helhet. I föreliggande studie avser möjligheter att vara tillgänglighet och effektivitet, och utmaningar anses vara det relationella. Slutligen går det att konstatera att digitala verktyg bidrar till möjligheter och utmaningar i arbetet och ledarskapet för chefer. / The study is a qualitative study based on semi-structured interviews with middle managers in two municipal operations in Örebro County within the social administration and the environmental and state building administration. The purpose of the study has been to investigate what opportunities and challenges digital tools contribute to managers' work and leadership. Challenges and opportunities with digital tools have been studied from the point of view of the covid-19 pandemic, where the focus was on how work was affected and looked like afterwards, when the use of digital tools increased. Digital tools in the study refer to tools that facilitate remote work, i.e. platforms for digital communication. The question for the study is: What opportunities and challenges are created by digital tools for middle managers in work and leadership? Results and conclusion Based on the empirical material, digital tools have created opportunities and challenges in work, where the result has proven to be equal for all managers. The managers have had to adapt their leadership in the use of digital tools, where the main challenges have been relational and to pick up signals about wellbeing. The leadership of all managers has proven to be more supportive and coaching, than controlling and delegating as a whole. In the present study, opportunities refer to availability and efficiency, and challenges are considered to be the relational. Finally, it can be stated that digital tools contribute to opportunities and challenges in the work and leadership of managers.

Syftet med studien är att kartlägga hur organisationer strategiskt kan arbeta för att främja och vårda eldsjälar, liksom deras medarbetare. Studien utgår från en induktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativforskningsstrategi genom fallstudier. Det empiriska underlaget har samlats in genom elva ostrukturerade intervjuer med eldsjälar och deras medarbetare samt chefer. Vår studie identifierar ledarskap och interpersonella relationer som avgörande förutsättningar för att främja och vårda relationen mellan eldsjälar och organisationer. Ett effektivt ledarskap, som kännetecknas av förtroende, inkludering, flexibilitet och konflikthantering, är nödvändigt för att upprätthålla balansen mellan motivationen och engagemanget hos eldsjälarna och inkludering av medarbetarna runt eldsjälen. Dessutom är det avgörande att främja och vårda interpersonella relationer genom teamarbete, erkännande och balanserad arbetsbelastning. Genom att skapa en vårdande och inkluderande arbetsmiljö kan organisationer dra nytta av eldsjälarnas unika förmågor för att driva positiv förändring och uppnå långsiktig framgång. / The purpose of the study is identifying how organizations can strategically work to promote and nurture idea champions, as well as their co-workers. The study is based on an inductive research approach and has employed a qualitative research strategy. The empirical data were collected through eleven unstructured interviews with idea champions and their colleagues, as well as managers. Our study identifies leadership and interpersonal relationships as critical conditions for fostering and nurturing the relationship between idea champions and organizations. Effective leadership, characterized by trust, inclusion, flexibility, and conflict management, is essential for maintaining the balance between the motivation and engagement of idea champions and the inclusion of colleagues around them. Additionally, promoting and nurturing interpersonal relationships through teamwork, recognition, and balanced workloads is crucial. By creating a supportive and inclusive work environment, organizations can benefit from the unique capabilities of idea champions to drive positive change and achieve long-term success.

Första linjens chefers position mellan arbetstagare och högre chefer innebär att det ställs höga krav både uppifrån och nedifrån på dessa chefer då de befinner sig mitt i mellan det operativa och det strategiska arbetet. Emellertid kan dessa krav variera i förhållande till verksamhetens komplexitet och de resurser som tillhandahålls av organisationen. För att säkerställa en balans mellan krav och resurser för cheferna måste organisationen tillhandahålla det organisatoriska stöd som behövs för att de ska få förutsättningar till att utöva sitt ledarskap. Vidare ska chefernas utvecklingsprocess gynnas genom en hanterbar arbetsbelastning. I denna uppsats fokuseras på hur eventuella brister på organisatoriskt stöd hos första linjens chefer kan påverka denna utvecklingsprocess.   Studien syftar till att undersöka och skapa kunskap kring hur eventuella brister av upplevda behov av organisatoriskt stöd kan vara ett hinder för utveckling hos första linjens chefer inom en offentlig verksamhet. Detta undersöks genom en jämförelse av tre olika förvaltningar inom organisationen, där samtliga är hälso- omsorgs- och serviceverksamheter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tolv chefer på första linjens nivå.   Resultatet visade att utbildningar som organisationen tillhandahöll var användbara stöd i chefernas ledarskap. Dock prioriterades dessa tillfällen till lärande bort av en del chefer på grund av tidspress i arbetet, vilket skapar ett hinder för utveckling både hos individen och organisationen. Stödfunktionerna HR, IT och ekonomi framkom att upplevas bristfälliga av flera av de undersökta cheferna. En viss skillnad kunde ses avseende förvaltning, typ av verksamhet samt antal underställda medarbetare.    Slutsatsen är att organisationen gör insatser för lärande och utveckling vilka dock inte når samtliga chefer. De uttalade faktorerna var bland annat hög arbetsbelastning och brist på organisatoriskt stöd. / The position of the first line managers between employees and senior managers means that high demands are placed on these managers from the top and bottom, as they are in the middle of the operational and strategic work. However, these requirements may vary according to the complexity of the business and the resources provided by the organization. In order to ensure a balance between requirements and resources for the managers, the management must provide the support that is needed for them to have the conditions to exercise their leadership. Furthermore, the managers' development process must be promoted through a manageable workload. This paper focuses on how any deficiencies in support and resources at the first line managers can influence this development process.   The study aims to investigate and create knowledge about how any deficiencies of perceived need for support and resources can be an obstacle to the development of first-line managers within a public service. This is examined through a comparison of three different administrations within the organization, where all are health care and service activities. In the study, qualitative interviews were conducted with twelve managers at the first line level.   The result showed that training provided by the organization was useful support in the managers' leadership. However, these opportunities for learning were prioritized by some managers due to time pressure in the work, which creates an obstacle to development both at the individual and at the organization. The support functions HR, IT and finances emerged that many of the investigated managers found it to be deficient. A certain difference could be seen regarding management, type of business and number of subordinated employees.   The conclusion is that the organization makes efforts for learning and development which, however, do not reach all managers. The stated factors were, among other things, high workload and lack of organizational support and resources.

Ledarskap är ett väl studerat område som många forskare tagit sig an. Bergengren (2003) menar att ledarskap är en process som syftar till att en ledare ska påverka andra att nå ett gemensamt mål. Det finns inga givna riktlinjer för hur en ledare bör vara för att ses som lyckad, studier som gjorts har dock fokuserat på olika egenskaper en ledare bör besitta för att ha de bästa förutsättningarna att leda ett team till framgång. Så kallat personligt ledarskap har fått allt större plats inom ledarskapsteorier och handlar om att ledare utövar ledarskap på olika sätt beroende på vilka egenskaper de besitter. Berglund och Sewerin (2019) menar att en ledares uppgift handlar om att leda en grupp människor, att samarbeta och tillsammans utföra en tilldelad uppgift. Det handlar också om att specifika ledaregenskaper bidrar till inflytande som används för att påverka andra att uppnå produktivitet för att i sin tur nå ett specifikt mål. Med andra ord så har tidigare studier fokuserat på att kunna identifiera dessa ledaregenskaper genom att studera människor och på så sätt skapa en möjlighet att rekrytera de personer som har de så kallat rätta egenskaperna och de rätta förutsättningarna för att leda team i organisationer och företag. Traditionella ledarskapsteorier handlar också om hur viktiga ledarens egenskaper är för att främja en god tillväxt och ökad produktivitet inom företag. Det talas då om vikten av att en ledare anpassar sitt ledarskap för att engagera medarbetarna till att utföra ett bra arbete. (Berglund & Sewerin, 2019) Få ledarskapsteorier handlar om vikten av att få medarbetare till att driva sitt eget engagemang, att motivera sig själva och att skapa en egen drivkraft. Resultatet i denna studie påvisar vikten av att medarbetare driver sitt egna engagemang med ledarens stöd och stöttning. Respondenterna i studien påvisar att det är ledarens ansvar att skapa en god kultur och en god relation kollegor emellan genom tydlig kommunikation, att motivation och engagemang då kommer av sig självt. De egenskaper som förväntas av ledare behöver nödvändigtvis inte alltid vara desamma eller ens listas, det viktiga enligt respondenterna är tydlighet, kommunikation och förmågan att bygga relationer. Studien visar att det finns en önskan om att ledarskapet ska handla om att bygga relationer och att drivet och motivationen måste komma från medarbetaren. Medan tidigare ledarskapsteorier snarare handlar om att ledaren ska skapa motivation hos sin medarbetare. Utifrån respondenternas svar kan man utläsa att ingen av studiens tre ledarstilar; situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och transaktionellt ledarskap har alla de egenskaper som medarbetarna förväntar sig av en ledare. Slutsatsen som kan dras av studien är att modern ledarskapsteori inte endast bör fokusera på ledarens egenskaper, trots att de fortfarande är viktiga, teorierna bör fokusera mer på medarbetarstil och vilka egenskaper en medarbetare bör ha för att kunna bidra till ökad produktivitet inom en organisation. / Leadership is a well-studied area that many researchers have tackled. Previous research believes that leadership is a process that aims for one leader to influence others to achieve a common goal. There are no guidelines for how a leader should act to be seen as successful, however, previous studies have focused on different qualities that leaders should possess to have the best conditions to lead a team to success. So-called personal leadership has gained an increasing place in leadership theories, the theories focus on leaders exercising leadership in different ways depending on what qualities they possess. (Bergengren, 2003) According to previous studies, a leader's task is about leading a group of people in order to get them to collaborate to perform an assigned task. (Berglund & Sewerin, 2019) The theories is also about specific leadership qualities contributing to influence others to achieve a specific goal. In other words, according to previous studies, they have wanted to be able to identify these leadership qualities by studying people in order to recruit the people who have the so-called right qualities and the right conditions to lead teams in organizations and companies. (Berglund & Sewerin, 2019) Traditional leadership theories are also about how important the leader's qualities are to promote good growth through increased productivity within companies. It´s also about the importance of a leader adapting his leadership to engage employees to do a good job.Few leadership theories talk about the importance of getting employees to drive their own commitment, to motivate themselves and to create their own driving force. The results of this study demonstrate the importance of pursuing one's own commitment with the leader's support. The participants in this study mean that it is the leader's responsibility to create a good culture and a good relationship between colleagues through good communication, also that motivation and commitment then comes naturally as a result. The qualities expected of the leader do not necessarily always have to be the same or even listed, the important thing is clarity, communication and the ability to build relationships. The study shows that there is a desire that leadership should be about building relationships and that motivation must come from the employee. While previous leadership theories talk about the leader’s role in creating motivation rather than the employee’s role in creating his own motivation. Based on the respondents' answers in this study, it can be deduced that none of the three leadership styles; situations-adapted leadership, transformative leadership and transactional leadership compared in this study has all the qualities that the employees expect from a leader. The conclusion that can be drawn from the study is that in modern leadership theory one should not only focus on the leader's qualities, even though they are still important, one should focus more on employee style and what qualities an employee should have to contribute to increased productivity within an organization.