Syftet med detta arbete är att ta reda på om det går att använda samma form av kontroll på heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, värnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har använt mig av för att ta reda på hur kontrollen upplevs är att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och därefter genomföra en enkät undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkätstudie.  Vald teori är situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin är hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds. Studien bedrivs på en ledningspluton på P7, Revingehed. Slutsatsen blir att det går att använda sig av samma form av kontroll på  heterogena  grupper som på  homogena grupper.

Problemformulering: Vilken betydelse har situationsanpassat ledarskap för Generation Zs motivation och för deras benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen? Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse och förklara vilken betydelse situationsanpassat ledarskap har för Generations Zs motivation och för deras benägenhet att stanna i revisionsbranschen. Genom ökad förståelse för betydelsen av situationsanpassat ledarskap för Generation Z ämnar studien till att utveckla ett teoretiskt ramverk för företag med medarbetare från Generation Z. Teori: I den teoretiska referensramen behandlas situationsanpassat ledarskap, generationsskillnader, motivation och personalomsättning. Slutligen presenteras studiens egen analysmodell som innefattar nämnda komponenter. Metod: Studien har varit en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. En flerfallstudie har genomförts där åtta respondenter från tre olika företag inom revisionsbranschen har medverkat. Där fyra respondenter är medarbetare från Generation Z och fyra respondenter är individer med ledarroller. En litteraturstudie genomfördes genom att samla in teorier från tidigare forskningsstudier som sedan låg till grund för denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att situationsanpassat ledarskap har betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien visar att en stödjande ledarstil som innebär ett relationsorienterat beteende har störst betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen.

This study aims to explore how sports clubs and municipalities in the north western part of Skåne can work together to retain youth in sports clubs and promote physical activity. The study investigates various strategies and methods that can help retain and attract youth to sports clubs and encourage their continued participation in physical activity. Through interviews with sports clubs and municipalities, this study provides insights and recommendations for creating a sustainable environment that encourages youth to continue with physical activity and engage in sports clubs. The qualitative research method was chosen as it allows for a deeper understanding of the work conducted by sports clubs and municipalities. The findings highlight the importance of municipalities' commitments in creating favorable conditions for youth engagement, including financial support, assistance with facilities, and leadership and organizational development training.  Additionally, coaches' leadership qualities play a crucial role in influencing youth engagement and motivation within sports clubs. In conclusion, this study suggests that sports clubs and municipalities can work together to create attractive environments for youth to participate in sports clubs and engage in physical activity. By offering diverse activities, providing resources and support, and emphasizing a sense of belonging and autonomy, sports clubs can enhance youth engagement and motivation, thus reducing dropout rates during adolescence.

Ledarskap är något som studeras, praktiseras och ett fenomen som alla på ett eller annat sätt stöter på. Huvudfokus ligger på de personer som utövar ledarskap och vad de bör eller inte bör göra för att uppnå ett framgångsrikt ledarskap. Men för att någon ska implementera ett ledarskap krävs det att personer faktiskt följer det. I ledarskapsteorin riktas mycket fokus på den som utövar ledarskap och inte på den grupp som är tänkt att följa det. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om chefer från olika företag och branscher har följarna i beaktning när de utövar sitt ledarskap. Författarna har genomfört en uppsats baserad på en kvalitativ studie genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med kandidater som är behöriga för denna studies syfte. Resultaten från denna studie är att ledare i viss mån tänker på följarna när de utövar sitt ledarskap. Även om de inte verkar vara bekanta med begreppet följare, erkänner och agerar de fortfarande på ett sätt som visar en medvetenhet om följarnas betydelse. / Leadership is something that is studied, practiced and a phenomenon that everybody in one way or another will come across in life. The main focus is on the people practicing leadership, what they should or should not do to attain a successful leadership. But for someone to implement a leadership, it is required that people actually follow it. In leaderships-theory, a great deal of focus is targeted on the person practicing leadership and not on the group that is meant to follow it. The purpose of this study is to investigate how and if managers from different companies and industries are having the intended followers at thought when practicing leadership. The authors have conducted an essay based on a qualitative study by performing semi-structured interviews on candidates that are eligible for the purpose of this study. The findings from this study is that leaders in somewhat are having the followers at thought when practicing their leadership. Even though they do not seem familiar with the concept of followership, they still acknowledge and act in a way that shows an awareness of the follower’s importance.

Forskningsfrågor   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="20" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Vad har ledare och utövare för uppfattning om ledarskap, och finns det några likheter och/eller skillnader?    <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="20" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Är egenskaper avgörande för ett framgångsrikt ledarskap?  Syfte Syftet med studien är att undersöka ledare- och utövares syn på ledarskap inom idrott och om olika egenskaper är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap inom idrott.  Metod En kvalitativ studie har genomförts med en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod och även sekundärkällor har använts för att styrka studiens empiri och analys.   Slutsats  De slutsatser som studien visade var att båda målgruppernas perspektiv av ett framgångsrikt ledarskap var snarlika. Båda grupper är eniga om vikten av ett visat tydligt engagemang, att situationsanpassa sig, att arbete med målsättning och skapa personliga relationer. Gruppernas beskrivningar skiljer sig när utövarna framför allt beskriver vikten av feedback och medvetenhet om att motivation smittar av sig på omgivningen. Studiens slutsats är också att enskilda egenskaper inte är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap. Det handlar snarare om personlighet och förmågan att anpassa sitt ledarskap till olika situationer. / Research questions   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="19" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What are leaders and practitioners’ perception of leadership, and are there any differences and/or similarities?   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="19" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Are characteristics crucial for a successful leadership?   Purpose  The aim of this paper is to study the perspective on leadership in sports of both leaders and practitioners, also to see if characteristics play a crucial part in a successful sports leadership.    Method A qualitative study has been done with an abductive approach. Semi-structured interviews were used as survey method and secondary sources have also been used to strengthen the empirical data and analysis.   Conclusion  The conclusions of the study showed that both target groups shared similar perspectives on successful leadership. Both leaders and practitioners agree on the importance of demonstrated commitment, situation adapted leadership, goal-setting and personal relationships. The groups somewhat divide as the practitioners find feedback and awareness of contagious motivation as two of the most important factors of a successful leadership. The study also concludes that characteristics aren’t crucial to achieve a successful leadership. It's rather about personality traits and the ability to adapt to different situations.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur högstadielärare upplever skiftet från distansundervisning till klassrumsundervisning. Detta studeras med fokus på lärares ledarskap samt hur skolan upplevs ge förutsättningar för lärares förändrade undervisningssituation. Tidigare forskning visar att coachande ledarskap fungerar bäst för ökad måluppfyllelse, minskad stress och förbättrat välbefinnande. Genom en enkätstudie med 37 deltagande högstadielärare har deras beskrivna upplevelser analyserats med kvalitativ metod genom linsen av läroplansteorin samt teorin om situationsanpassat ledarskap. Resultaten visar på ett upplevt skifte gällande lärarledarskapet där lärarna beskrivs ha gått från ett coachande ledarskap till ett mer auktoritärt ledarskap med stor uppgiftsorientering i undervisningen. Detta med anledning av att kontakten med elever upplevs mer komplex än innan distansundervisningen. Hur stor denna förändring har upplevts av lärarna råder det dock delade meningar om. Upplevelsen av att relationen till eleverna har försämrats samt ökad betydelse av tydlighet och struktur i lektionerna är däremot gemensamt för samtliga respondenter.  Trots delade uppfattningar om ledarskapets påverkan har distansundervisningen förändrat lärarnas inställning till digitala verktyg i positiv riktning. Resultaten visar att skolans förutsättningar för undervisningen i viss mån upplevs hindra undervisningens fulla potential då skollagen hämmar implementering av digital undervisning. Stödet från skolan under distansundervisningen upplevs av somliga som obefintligt medan andra upplevt det som bra, samtliga uttrycker dock att de har givits för lite tid till anpassning av undervisningen. Ingen koppling mellan lärarnas upplevelser och de ämnen de undervisar i kunde påvisas.

Mitt arbete handlar om lärares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om ledarskap och vilket ledarskap förordar Läroplanen?Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78.Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om ledarskap. De egenskaper lärare anser vara viktigast för ett gott ledarskap är social kompetens/personliga egenskaper. Det situationsanpassade ledarskapet är det mest framgångsrika ledarskapet för lärare. Sammanställningen av enkäten visar på att det finns en viss osäkerhet bland de svarande om vilket ledarskap läroplanen framhåller.

Utvecklingen av informationsteknik har möjliggjort för organisationer att ta del av en ny arbetsstruktur. Denna arbetsstruktur benämns som virtuella team och är bestående av medlemmar som spänner sig över olika organisationer, tidzoner, geografiska platser och kulturer. Tidigare forskning inom virtuella team påvisar att ledarrollen och ledarskapet skiljer sig från traditionella team. Detta medför både möjligheter och utmaningar för organisationer och ledare. Organisationer kan använda sig av virtuella team för att komma åt tvärfunktionell expertis samt innebär mindre resande för gruppens medlemmar, men kräver att både ledaren och organisationer anpassar sitt ledarskap efter den nya arbetsformen. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån tre välkända ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Dessa ledarskapsstilar är skapade utifrån traditionella team. Studiens syfte är att undersöka ifall dessa ledarskapsstilar kan återfinnas i virtuella team och om de befintliga teorierna kring traditionellt ledarskap räcker till för att även förklara virtuellt ledarskap. Utöver detta lyfter även studien fram några av de vanligaste utmaningarna samt möjligheter som ledare anser sig finna i virtuella team. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem ledare vilka är verksamma inom virtuella team intervjuats. Syftet med intervjuerna var att undersöka ledarens subjektiva upplevelser kring sitt eget ledarskap samt vilka fördelar och nackdelar de ansåg sig finnas med virtuella team. En tematisk analysmetod har sedan använts för att finna återkommande teman som ledare inom virtuella team anser vara viktiga. Dessa teman är ledarens roll, utmaningar virtuella team samt möjligheter virtuella team. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser samt förslag för framtida forskning. Studien visar att samtliga tre ledarskapsstilar återfanns i informanternas ledarskap. Studien argumenterar för att mer forskning behövs inom området för att kunna applicera befintliga teorier i en virtuell kontext, alternativt att en ny ledarskapsstil behöver utformas.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla. Utifrån dessa perspektiv har vi kunnat analysera vilken typ av ledningsstil de biografansvariga har. Det resultat vi kommer fram till, är att majoriteten av SF Bios biografansvariga är karismatiska ledare sett till deras ledningsstil. Trots SF Bios tydliga arbetsbeskrivningar och policys som utgör begränsningar, är det karismatiskt ledarskap som är den mest frekventa ledningsstilen.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser. Undersökningen baseras på intervjuer med projektmedlemmar inom det aktuella projektet som har god insyn i hur ledarskapet såg ut i projektet. Intervju gjordes även med Föreningen X:s ordförande i Eventutskottet. Sekundärdata inhämtades från Föreningen X:s offentliga samt interna dokument. De huvudsakliga frågorna berörde projektbakgrunden, hur kommunikationen såg ut i projektgruppen samt hur projektledarskapet såg ut. De resultat och slutsatser som studien visar på är att projektledaren främst använde sig av en delegerande ledarroll framför en styrande och stödjande. Studien pekar också på att det finns vissa drag hos projektledaren som kan sägas verka efter en typisk svensk ledarskapsstil. Vidare visar studien på att projektledaren som formell ledare inte hade en central roll i projektgruppen. En anledning till detta kan vara på grund av det tidsbegränsat ledarskap samt att han inte lever upp till alla de krav som sätts på en projektledare.