Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi Syftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet. För att uppfylla syftet med undersökningen har både män och kvinnor som arbetar som lärare i någon form inom både grundskolan och gymnasieskolan, undersökts kring hur de ser på sitt ledarskap/ledarstil. Även hur respondenterna genom sitt ledarskap anser sig kunna skapa motivation hos sina elever. Undersökningen baseras på halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger två kvinnor och tre män som alla är verksamma inom grundskolan och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visar att samtliga respondenter använder sig av det situationsanpassade ledarstilen i arbetet med eleverna. Det framkommer vidare att respondenterna använder sig av ett demokratiskt ledarskap i klassrumsarbetet. Respondenterna uttrycker att de använder sig av olika former av strategier för att eleverna ska känna sig delaktiga i sin lärandeprocess. Vidare framkommer det att de tre manliga respondenterna använder sig av en vad som skull kunna kallas skendemokrati. De skapar ett medbestämmande där eleverna ”tror” att det är med och påverkar utformningen av undervisningen och de regler som gäller i klassrummet. De manliga grundskollärarna och gymnasielärarna ger eleven svarsalternativ där eleven får möjlighet att påverka, men att detta inte har någon reell betydelse i relation till respondenternas redan förutbestämda planering.  Utifrån detta har de tre manliga respondenterna en blandning av en demokratisk ledarstil i kombination med en autokratisk ledarstil. En annan faktor som framkommer är att samtliga respondenter använder feedback som det primära ledarskapsverktyget för att skapa motivation bland eleverna.   Nyckelord: Motivation, ledarskap och ledarskapsverktyg

<p>In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.</p>

In the 1960’s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment. This study examines whether the model can be applied in a classroom situation. Data was collected from video recorded observations of three different teachers’ teaching. All observations were transcribed and an analysis schedule based on the Situational Leadership model was used to code the transcriptions. From these results conclusions on the teachers´ different leadership styles were made. Conclusions are that the observed teachers all adapted their leadership to the specific classroom situation. However, the outcome depended on how successful they were in analysing their pupils’ needs.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen. Forskningsfrågor: Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden? Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse. Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ”I Fabians värld”. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer. Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget. Detta för att reklamfilmerna har förmåga att skapa identifikation och vi-känsla som kan forma positiva känslor och en bra uppfattning om företaget vilket kan bidra till ett ökat engagemang hos de anställda. / Purpose: The purpose of this paper is to describe how the storytelling of SIBA AB affects the employees. The paper works on the supposition that storytelling is a leadership tool and hence examines how the employees are affected by the leader Fabian Bengtsson’s leadership during difficult times on the market. Research questions: How can a leader influence the employees’ attitudes towards the company during times of pressure on the market? How can storytelling work as a leadership tool in this case to higher the employees’ involvement for an interest in the company? Research method: The case study on SIBA AB is based on quantitative and qualitative methods plus a narrative analysis of the advertising campaign ”I Fabians värld”. The material was collected through a survey including 75 employees and a written interview with Fabian Bengtsson, plus a narrative analysis of five commercials. Conclusions: The analysis shows that storytelling in the advertising campaign has had a positive influence on the employees and has shaped a picture of the leader and of his leadership. The analysis also shows that leaders have the possibility to affect the employees’ attitudes and interest in the company. The reason for this is that commercials have the power to create identification and sense of belonging that can form positive feelings and a good impression of the company which can lead to an increased commitment among the employees.

Inom privat sektor är kvinnor underrepresenterade på chefspositioner. Män anses enligt normen vara den naturliga ledaren, medan kvinnor möter otaliga hinder för att avancera då de inte når upp till samhällets bild av den ideala chefen. Statistik från år 2018 visar att könsfördelningen på chefspositioner i privat sektor utgörs av 67% män och 33% kvinnor. I och med ojämställdheten på chefspositioner är syftet med den aktuella studien att beskriva hur ledare arbetar med utvecklingsmöjligheter i praktiken och tolka det utifrån ett genusperspektiv. Teorin som ligger till grund för studien är ledarskapsverktygen motivering, feedback, utökat ansvar och befordran. Valet av ledarskapsverktygen har gjorts utifrån tidigare forskning med hänsyn till inkludering av både informella och formella aktiviteter. Motivering, feedback och utökat ansvar kan anses vara informella aktiviteter, vilka ledare kan använda i den dagliga verksamheten för att möjliggöra utveckling. Befordran å andra sidan kan ses som en formell aktivitet, vilket är det sista steget i processen som bekräftar goda prestationer. De fyra ledarskapsverktygen som ledare arbetar med ska främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet, som innebär att män väljer män, påverkar arbetet med ledarskapsverktygen negativt och begränsar möjligheten till könsmångfald. Studien är av kvalitativ karaktär och empiriska data har samlats in genom en intervjustudie. Elva ledare med personalansvar från olika branscher har deltagit i semistrukturerade intervjuer, vars fokus var på de fyra ledarskapsverktygen. Empirin som erhållits från intervjuerna presenterar hur ledarna arbetar med ledarskapsverktygen, samt hur de förhåller sig till att ge likvärdiga utvecklingsmöjligheter till könen. Ledarnas svar visar att homosociala strukturer förekommer inom organisationerna. Emellertid är den negativa påverkan på kvinnors karriärmöjligheter inte lika framträdande som teorin indikerar. I diskussionen sammankopplas studiens empiri med teorin och identifierar två spår, de ledare som ser skillnader mellan könen och de som inte vill fokusera på kön alls. Studiens ena slutsats är att ledare bör arbeta med individanpassad motivering, prestationsbaserad feedback, kompetensbaserad tilldelning av utökat ansvar, samt objektiva befordringsförfaranden för att främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Studiens andra slutsats är att spåret som beaktar könsskillnader anses tillgodose jämställda utvecklingsmöjligheter bättre då ledarna anpassar ledarskapsverktygen baserat på kön. / Within the private sector, women are unrepresented at managerial positions. According to the norm men are considered the natural leaders, while women encounter countless obstacles to advancing as they do not reach society’s image of the ideal leader. Statistics from year 2018 show that the gender distribution of managerial positions in the private sector consists of 67% men and 33% women. Due to the inequality in managerial positions, the purpose of the current study is to describe how leaders work with career opportunities in practice and interpret it from a gender perspective. The study is based on theory about the leadership tools motivation, feedback, extended responsibility, and promotion. The choice of leadership tools has been made based on previous research regarding the inclusion of both informal and formal activities. Motivation, feedback, and extended responsibility can be considered informal activities, which leaders can use daily to enable development. Promotion, on the other hand, can be seen as a formal activity, and is the last step in the process which confirms good performance. The four leadership tools that leaders work with should promote equal career opportunities. Homosociality, which means that men choose men, negatively affects the work with the leadership tools and limits the possibility of gender diversity. The study is of qualitative character and the empirical data has been collected through an interview study. Eleven leaders with personnel responsibilities from different industries have participated in semi-structured interviews, whose focus was on the four leadership tools. The empirical evidence from the interviews presents how the leaders work with the leadership tools, and how they provide equal career opportunities for the genders. The leaders' answers show that homosocial structures exist within the organizations. However, the negative impact on women's career opportunities is not as prominent as the theory indicates. In the discussion, the study's empirics are linked to the theory and identify two mindsets, the leaders who see differences between the genders and those who do not want to focus on gender at all. One of the study's conclusions is that leaders should work with individualized motivation, performance-based feedback, competence-based allocation of extended responsibility, and objective promotion procedures to encourage equal development opportunities. The second conclusion of the study is that the mindset that considers gender differences may better attain equal career opportunities since the leaders adapt the leadership tools based on gender.