Ångest och depression är stora folkhälsoproblem, symtomöverlappen är betydande och samsjukligheten hög. Efterfrågan på verksamma behandlingar är stor och behandlingsresurserna är begränsade. Transdiagnostiska behandlingsmetoder, såsom Unified protocol (UP), har utvecklats för sådana emotionella tillstånd med syfte att angripa underliggande gemensamma vidmakthållande mekanismer. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av UP i gruppformat på en allmänpsykiatrisk mottagning för ett relativt oselekterat patientunderlag. Studien är av inomgruppsdesign där det primära utfallet mäts i symtomskattning avseende depression och ångest, samt sekundära utfallsmått i form av självskattad funktionsnivå och livskvalitet. Mätning har skett före och efter avslutad behandling. Samtliga deltagarna (N=29) hade antingen en ångest- och/eller en depressionsdiagnos. Majoriteten (45%) av deltagarna hade två samtidiga psykiatriska diagnoser. Deltagarna hade en medelålder på 28.3 år och majoriteten var kvinnor (83%), 16 av deltagarna fullföljde behandlingen och genomgick före- och eftermätning och därav inkluderades i analysen. Ett parat t-test mellan primära utfall för självskattad depression och ångest visade inga signifikanta skillnader och endast små effektstorlekar på symptomskattningen. Däremot kunde en statistiskt signifikant minskning av upplevd funktionsnedsättning med stor effektstorlek påvisas efter behandling. Även en trend för ökad livskvalitet med medelstor effektstorlek kan visas. För samtliga utfallsmått minskade tydligt andelen deltagare som skattade svår allvarlighetsgrad på respektive mätinstrument utifrån symtombörda, upplevd funktionsnedsättning respektive nedsatt livskvalitet. Resultaten talar för användandet av UP i gruppformat som behandling inom specialistpsykiatrin. / Anxiety and Depressive disorders are commonly occurring in the population. There is a high symtom overlap and a high rate of comorbidity between these conditions. There is a great demand for effective treatments and treatment resources are limited. Transdiagnostic psychological treatment like Unified protocol (UP), are designed to address these kinds of emotional disorders by targeting shared mechanism maintaining symptoms. The aim of the present study is to investigate the effectiveness of UP applied in group format delivered for a heterogeneous group of patients in mental health service. The study is a within subject design where primary outcome is measured in depressive and anxiety symptoms and secondary outcome is measured in self-rated functional impairment and quality of life. Self-reported symptoms were measured before and after treatment. All participants (N=29) had either a depressive and/or an anxiety disorder, the majority of the participants (45%) had one additional clinical diagnosis. The participants had an average age of 28.3 years and were primarily female (83%), 16 of the participants completed the treatment and had pre- and post-treatment measure and were therefore included in the analyses. A paired t-test between primary outcome in self-reported depressive and anxiety symptoms, could not detect any significant differences and only small effect size on measured symptoms. However self-rated functional impairment decreased significantly with a large effect size. A trend for improved quality of life with moderate effect size was detected. The proportion of participants who rated high levels of depression- and anxiety symptoms, high degree of functional impairment and low quality of life decreased clearly. These findings support the use of UP applied in group as a treatment in mental health service.

Penalty-taking performance in handball within a self-regulatory focus framework was examined. In a two-independent group design, regulatory framings (either promotion or prevention) were given to participants (N = 25) prior to penalty-taking. More precisely, Swedish male (n = 15) and female (n = 10) players of the third male and second female Swedish Leagues were randomly allocated to shoot three penalties each under either a promotion-framed (n = 13; Mage = 20.77, SD = 3.77 years) or a prevention-framed (n = 12; Mage = 19.25, SD = 2.09 years) condition. Positive and negative affect were measured to assess pre-performance emotional states. Findings showed that promotion–focused individuals performed better in a promotion– framed penalty (i.e. fit) than in a prevention–framed (i.e. mismatch). Moreover, when in regulatory fit, pre-performance positive emotions were reported to be greater than when in mismatch. Findings are discussed in terms of role of fit and emotional states in pressureperformance critical situations. / Straffläggnings prestation i handboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. I en två-oberoende grupps design, regulatorisk inramning (antingen promotion eller prevention) gavs till deltagarna (N = 25) innan straffläggning. Mer exakt, svenska manliga (n = 15) och kvinnliga (n = 10) spelare från den manliga tredje och kvinnliga andra svenska divisionen var slumpmässigt tilldelade att skjuta tre straffar under antingen en promotion-inramad (n = 13; Målder = 20.77, SD = 3.77 år) eller prevention-inramad (n = 12; Målder = 19.25, SD = 2.09 år) straffsituation. Mätningar av positiva och negativa affekter bedömde pre-prestation emotionella tillstånd. Resultaten visade att promotions-fokuserade individer presterade bättre i en promotion-inramning straffsituation (fit) än i en prevention-inramning straffsituation (mismatch). Dessutom när i regulatoriskt-fit, rapporterades positiva emotioner högre än i mismatch. Resultaten är diskuterade i förhållande till rollen av fit och emotionella tillstånd i prestation-under-press kritiska situationer