<p>Berättelser om Downs Syndrom formuleras ofta utifrån, av andra än de som lever med diagnosen. Inom forskning är det vanligtvis genom anhöriga eller omsorgspersonal som vi försöker närma oss en förståelse av vad diagnosen innebär. Mitt syfte här var att, genom intervjuer med vuxna som har Downs Syndrom, studera hur identiteten konstrueras utifrån dessa villkor samt se om det handlar om en avvikaridentitet. För genomförandet använde jag narrativ teori och metod som jag låtit inspireras av den hermeneutiska tolkningsprocessen. Genom att analysera livsberättelser som ett uttryck för identitet som en en språklig process, ville jag fånga och förmedla de berättelser som personerna själva ger uttryck för. Jag fann berättelser om existentiell förlust i relation till det man inte har men "kunde ha haft". Jag fann upplevelser präglade av att vara kropp och av ensamhet samt berättelser om motstånd gentemot en identitet som avvikare. Ett motstånd som resulterar i att individen osynliggörs. Resultatet landar i att förmågan att skapa och upprätthålla en sammanhängande berättelse om sig själv och kunna förmedla den enligt det sociala livets normer, är grundläggande för huruvida en avvikaridentitet tar form eller kan bekämpas. För personer med Downs Syndrom kan detta ta sig uttryck i en mellanrumsidentitet och berättelsen tystnar.</p>

<p>Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three</p><p>months.</p><p>Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.</p><p>Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension</p><p>of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.</p><p>Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the</p><p>basis of content.</p><p>Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life</p><p>is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life.</p><p>Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.</p>

<p>Each year over 3000 children in Sweden lose a parent. The loss of a parent may cause some grave changes in a child’s life, leading to both mental and physical consequences. The purpose of this literature study is to examine the different ways in which health care personnel can better receive and relate to children whose parents are dying or have passed away.</p><p>Data was collected through such sources as Pubmed, Academic Search Elite and Cinahl, which resulted in the inclusion of sixteen subsequent articles, ten of which were quantitative and six of which were qualitative. Thirteen of the said articles illustrate how children act in response to a dying or deceased parent and what measures were needed for them to move on with their lives. The child, bereaved parent and health care personnel were all examined within the studies. However, the authors of the remaining three Swedish articles had quite a different purpose from those already mentioned. There aim was to examine recommendations as to whether a child should visit a seriously ill relative at an Intensive Care Unit, as well as the subsequent opinions of both parent and health cars personnel to this visitation. Results showed that it was very beneficial for children and parents alike to receive information and support from health care personnel both during and after the parents period of suffering and eventual death. It was found that, if health care personnel or other adult for that matter regularly engaged with the child, alleviating any fears, then the risk for further psychological problems was reduced.</p> / <p>Varje år förlorar över 3000 barn i Sverige en förälder. Då ett barn förlorat en förälder innebär detta stora förändringar i deras liv som kan leda till konsekvenser för hälsan, både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur vårdpersonal på olika sätt kan förhålla sig till och bemöta barn vars föräldrar är döende eller avlidit. Data samlades in genom sökningar i Pubmed, Academic Search Elite och Cinahl. Sökningen resulterade i sexton inkluderade artiklar. Av dessa var tio kvantitativa och sex kvalitativa. Tretton artiklar hade syftet att på olika sätt belysa frågan hur barn som hade en förälder som var döende eller avlidit reagerade och vad de behövde för att kunna gå vidare i sitt liv. Studierna hade både barnet, den överlevande föräldern och vårdpersonal som undersökningsgrupp. I tre svenska artiklar hade artiklarna ett annat syfte. De undersökte om det fanns rekommendationer för huruvida barn skulle besöka sina svårt sjuka anhöriga på en intensivvårdsavdelning och hur vårdpersonalen och föräldrarna tyckte om att barnen var på besök. Resultatet visade att det var värdefullt för både barn och föräldrar att få information och stöttning från vårdpersonal både under den döende förälderns sjukdom och även när föräldern avlidit. Om vårdpersonal eller någon annan vuxen regelbundet förklarar och pratar med barnet så minskar riskerna för att barnet skall få psykiska problem</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier. De närstående hade ett behov av att få ärlig och förståelig <em>information </em>från sjuksköterskan samt att få försäkran om att sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för patienten. Att vara välinformerad hade en positiv effekt på de närståendes förmåga att bemästra sorgen. De närstående beskrev ett behov av att få <em>möta samma personal</em> för att känna trygghet och stöd. En <em>avskild plats</em> <em>och möjlighet till ett sista farväl</em> var högt värderat. Att få ett <em>respektfullt och empatiskt bemötande</em> av sjuksköterskan var betydelsefullt för de närstående samt att familjen och patienten betraktades som mänskliga. De närstående hade ett behov av att sjuksköterskan <em>gav dem tid</em> och var fullt närvarande. Många närstående upplevde ett behov av <em>hjälp i ensamheten</em> efter dödsfallet, denna hjälp kunde bestå av brev eller uppföljningssamtal. Sammanfattningsvis är det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall samt det faktum att sörjande är en individuell process.</p> / <p>The aim of this literature study was to describe the needs of family members when a loved one dies. Searches were carried out in the databases Medline and Cinahl. This resulted in 19 scientific articles from which 3 were excluded. The results of this study were based on 16 scientific articles which were examined and analyzed. The result showed six categories. The family members had a need of getting honest and understandable <em>information</em> from the nurse and to get reassurance that everything has been done for the patient. When the family members were well informed, they could easier cope with their grief. The family members described a need of <em>meeting the same staff</em> to feel secure and supported. <em>A separate area and a possibility to say a last goodbye</em> were important needs. To be <em>met with respect and empathy</em> and to be treated as humans were valuable for the family members. The family members also expressed a need of having a <em>nurse who gave them time</em> and was fully present. The family members felt a need to be <em>helped in the lonely times</em> that can occur after the death of a loved one, letters and follow up calls were appreciated. In conclusion, it is very important that nurses are aware of the needs of the family members when their loved one dies and also the fact that grieving is an individual process.</p>

Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three months. Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously. Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife. Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the basis of content. Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life. Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.

Berättelser om Downs Syndrom formuleras ofta utifrån, av andra än de som lever med diagnosen. Inom forskning är det vanligtvis genom anhöriga eller omsorgspersonal som vi försöker närma oss en förståelse av vad diagnosen innebär. Mitt syfte här var att, genom intervjuer med vuxna som har Downs Syndrom, studera hur identiteten konstrueras utifrån dessa villkor samt se om det handlar om en avvikaridentitet. För genomförandet använde jag narrativ teori och metod som jag låtit inspireras av den hermeneutiska tolkningsprocessen. Genom att analysera livsberättelser som ett uttryck för identitet som en en språklig process, ville jag fånga och förmedla de berättelser som personerna själva ger uttryck för. Jag fann berättelser om existentiell förlust i relation till det man inte har men "kunde ha haft". Jag fann upplevelser präglade av att vara kropp och av ensamhet samt berättelser om motstånd gentemot en identitet som avvikare. Ett motstånd som resulterar i att individen osynliggörs. Resultatet landar i att förmågan att skapa och upprätthålla en sammanhängande berättelse om sig själv och kunna förmedla den enligt det sociala livets normer, är grundläggande för huruvida en avvikaridentitet tar form eller kan bekämpas. För personer med Downs Syndrom kan detta ta sig uttryck i en mellanrumsidentitet och berättelsen tystnar.

Each year over 3000 children in Sweden lose a parent. The loss of a parent may cause some grave changes in a child’s life, leading to both mental and physical consequences. The purpose of this literature study is to examine the different ways in which health care personnel can better receive and relate to children whose parents are dying or have passed away. Data was collected through such sources as Pubmed, Academic Search Elite and Cinahl, which resulted in the inclusion of sixteen subsequent articles, ten of which were quantitative and six of which were qualitative. Thirteen of the said articles illustrate how children act in response to a dying or deceased parent and what measures were needed for them to move on with their lives. The child, bereaved parent and health care personnel were all examined within the studies. However, the authors of the remaining three Swedish articles had quite a different purpose from those already mentioned. There aim was to examine recommendations as to whether a child should visit a seriously ill relative at an Intensive Care Unit, as well as the subsequent opinions of both parent and health cars personnel to this visitation. Results showed that it was very beneficial for children and parents alike to receive information and support from health care personnel both during and after the parents period of suffering and eventual death. It was found that, if health care personnel or other adult for that matter regularly engaged with the child, alleviating any fears, then the risk for further psychological problems was reduced. / Varje år förlorar över 3000 barn i Sverige en förälder. Då ett barn förlorat en förälder innebär detta stora förändringar i deras liv som kan leda till konsekvenser för hälsan, både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur vårdpersonal på olika sätt kan förhålla sig till och bemöta barn vars föräldrar är döende eller avlidit. Data samlades in genom sökningar i Pubmed, Academic Search Elite och Cinahl. Sökningen resulterade i sexton inkluderade artiklar. Av dessa var tio kvantitativa och sex kvalitativa. Tretton artiklar hade syftet att på olika sätt belysa frågan hur barn som hade en förälder som var döende eller avlidit reagerade och vad de behövde för att kunna gå vidare i sitt liv. Studierna hade både barnet, den överlevande föräldern och vårdpersonal som undersökningsgrupp. I tre svenska artiklar hade artiklarna ett annat syfte. De undersökte om det fanns rekommendationer för huruvida barn skulle besöka sina svårt sjuka anhöriga på en intensivvårdsavdelning och hur vårdpersonalen och föräldrarna tyckte om att barnen var på besök. Resultatet visade att det var värdefullt för både barn och föräldrar att få information och stöttning från vårdpersonal både under den döende förälderns sjukdom och även när föräldern avlidit. Om vårdpersonal eller någon annan vuxen regelbundet förklarar och pratar med barnet så minskar riskerna för att barnet skall få psykiska problem

Denna studie syftar till att undersöka hur några personer ur personalgruppen på en skola som på sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. Frågeställningarna som använts för att uppnå syftet var: Hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att den förändrat deras sätt att hantera sin egen sorg, hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att använda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjälp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf &amp; Risleys teori, den tillämpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som användes var kvalitativ då informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus. Resultatet visade två huvudsakliga sätt som informanterna tillgodogjort sig kunskaperna på. Det ena sättet karakteriserades av att de förvärvat ett nytt förhållningssätt gentemot sig själva och andra. Det andra sättet berörde den praktiska användningen av handlingsprogrammet för sorgbearbetning.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg. Förluster inskränker patienternas frihet att kunna utföra önskade aktiviteter men också planer och drömmar de haft inför framtiden. Genom egna strategier och emotionellt stöd kunde patienter lindra sin sorg och därmed lindra lidandet. Slutsats: Kronisk sorg tar sig uttryck på varierande sätt.  Emotionella upp och nedgångarna upplevs av patienter i relation till deras sjukdom. Motgångar men också påminnelser om att vara olik från friska människor, utlöser sorgen på nytt. Sjuksköterskor behöver vara observanta på patienters mentala välbefinnande och visa empati. / Background: Chronic sorrow is a non-pathological, emotional grief response related to losses that meet de mourners’ life. Living with a chronically illness involves many losses which can make it difficult to manage the situation, especially if the disease progression leads to new losses for the patient. Lack of knowledge about chronic sorrow can lead to a wrong treatment; these patients can be treated for depression but gets no necessary help to deal with their sorrow.  Aim: The aim is to describe the experiences of chronic sorrow in patients with chronic illness. Method: A systematic literature-study based on qualitative science material has been done. Evans analyses-method of qualitative data was chosen.  Results: Four teams developed: emotional losses, the body fails, a lost future and alleviate sorrow. The patient’s freedom is limited because of the losses, therefore whished activities, plans and dreams for the future have been removed. Internal strategies and emotional support could alleviate patients sorrow and therefore alleviate their suffering.  Conclusion: Chronic sorrow was expressed in a verity of ways. The emotional ups and downs were related to the patients illnesses. Adversities but also reminders of being different from healthy humans awake their sorrow over and over again. Nurses needs to be aware of the patients’ mental condition and show empathy to these patients.

The purpose of this study was to examine how five mothers experience and cope with the loss of their adult children and also how this loss affect the mothers. We chose a qualitative method using semistructured interviews. We used Lazarus and Folkman’s coping theory and Folkman’s revised coping theory in our analysis. The results showed that the mothers’ experiences were very individual. Despite that, there were certain feelings that they had in common: inner emptiness, loneliness and the notion of the child’s irreplaceable role in their life. The unnatural order that exists in losing a child also affected the experience. The loss of a child brought with it so much more than just the physical loss, such as the sense of lost personal identity and personal traits. Important aspects that helped the mothers cope with their loss were things such as their social network, their jobs, having spiritual beliefs and a continuing bond to the deceased child. When people in their surroundings ignored their loss or behaved insensitive, it had the opposite effect. Though the acute grief decreased, the grief overall did not become easier with the passing of time.