Bakgrund: Förlust är ett allmänmänskligt fenomen, som framkallar känslor, uttryck, tankar och handlingar, hos den som drabbats. Genom att ta del av berättelser om fenomenet, möjliggörs att sjuksköterskor kan förstå patienters känslomässiga budskap, vilket är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att genom sjuksköterskestudenters berättelser nå förståelse om fenomenet förlust. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats och materialet omfattade 53 sjuksköterskestudenters berättelser om fenomenet förlust. Resultat: Alla studenter hade erfarenheter av och förståelse om fenomenet förlust.  Förlust relaterades oftast till dödsfall och den vanligast förekommande erfarenheten var förlust av husdjur. Studenterna använde metaforiska uttryck, för att beskriva sin förlust och förlusten upplevdes på ett kroppsligt, känslomässigt och existentiellt plan. Detta speglas i ett pussel där alla bitar kan vara var för sig, eller passa ihop med varandra i olika kombinationer. Diskussion: Professionellt förhållningssätt vid sorg diskuteras som ett fynd. Husdjur har en stor betydelse för människor och förlusten av det kan påverka starkt. Vid en förlust triggas existentiella känslor igång, då har hoppet stor betydelse. Slutsats: Slutsatsen av studien, var att förlusten visade olika ansikten. Omvårdnads-personalens inre kompetens kan utvecklas genom att nå förståelse om olika fenomen. / Background: Loss is a phenomenon common to all mankind, which evoke feelings, expressions, thoughts and actions, with those affected. By sharing stories regarding the phenomenon, nurses can understand the patients’ emotional message, which is important from the nursing perspective. Purpose: The purpose of the study was that from the nursing students stories reach understanding about the phenomenon of loss. Method: The study was empirical with qualitative projection and the material comprises 53 nursing students’ stories about the phenomenon loss. Result: All students had experiences from and understanding of the phenomenon loss. Loss was most often related to death and the most common experience was the loss of pets. The students used metaphoric expressions to describe their loss and the loss was experienced physically, emotionally and on an existentially level. This is reflected in a puzzle where all pieces can work independently, or work together in different combinations. Discussion: Professional approach in grief is discussed as a resort. Pets are of great importance to humans and the loss of one can have a large impact. At the time of loss existential feelings are triggered and hope plays a big part. Conclusion: The conclusion of this study shows that the loss has different faces. Internal expertise of the nursing stuff can be developed by creating understanding of various phenomena.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier. De närstående hade ett behov av att få ärlig och förståelig information från sjuksköterskan samt att få försäkran om att sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för patienten. Att vara välinformerad hade en positiv effekt på de närståendes förmåga att bemästra sorgen. De närstående beskrev ett behov av att få möta samma personal för att känna trygghet och stöd. En avskild plats och möjlighet till ett sista farväl var högt värderat. Att få ett respektfullt och empatiskt bemötande av sjuksköterskan var betydelsefullt för de närstående samt att familjen och patienten betraktades som mänskliga. De närstående hade ett behov av att sjuksköterskan gav dem tid och var fullt närvarande. Många närstående upplevde ett behov av hjälp i ensamheten efter dödsfallet, denna hjälp kunde bestå av brev eller uppföljningssamtal. Sammanfattningsvis är det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall samt det faktum att sörjande är en individuell process. / The aim of this literature study was to describe the needs of family members when a loved one dies. Searches were carried out in the databases Medline and Cinahl. This resulted in 19 scientific articles from which 3 were excluded. The results of this study were based on 16 scientific articles which were examined and analyzed. The result showed six categories. The family members had a need of getting honest and understandable information from the nurse and to get reassurance that everything has been done for the patient. When the family members were well informed, they could easier cope with their grief. The family members described a need of meeting the same staff to feel secure and supported. A separate area and a possibility to say a last goodbye were important needs. To be met with respect and empathy and to be treated as humans were valuable for the family members. The family members also expressed a need of having a nurse who gave them time and was fully present. The family members felt a need to be helped in the lonely times that can occur after the death of a loved one, letters and follow up calls were appreciated. In conclusion, it is very important that nurses are aware of the needs of the family members when their loved one dies and also the fact that grieving is an individual process.

The aim of this qualitative study was to examine bereaved individuals’ experiences of support from their social networks and participation in support groups. The theoretical framework is based on theories about social support and parts of the attachment theory. Data were collected from four interviews and analysed by the study’s theoretical framework. The results have shown that the interviewed persons found emotional, instrumental and informative support from their own social networks important after their loss. Receiving constructive feedback from the social networks, and or various support groups, were also important factors. The interviewed persons expressed that the perceived and offered support was not satisfying and that they would have appreciated further help. The results also showed that most of the inter-viewed persons found their participation in support groups important as the groups made it possible for them to express their inherent feelings and thoughts. They also found it important to be able to talk with individuals who had experienced similar losses. My findings support earlier research that states the importance of social support and the possibility to express grieving reactions after a loss.

<p>Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.</p>

Sammanfattning Inom den direkta beskattningens område har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behållit sin behörighet men ska likväl beakta EU-rätten vid utövandet av denna behörighet. EU-rätten har dock fått ett allt större inflytande på den direkta beskattningens område genom bestämmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begränsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna måste rättfärdiga en nationell bestämmelse som är i konflikt med etableringsfriheten för att få tillämpa den och ofta åberopas den principiellt accepterade rättfärdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det är dock inte ovanligt att nationella bestämmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintäkter. Att förhindra förlust av skatteintäkter är inte en accepterad rättfärdigandegrund då den anses vara grundad på rent ekonomiska intressen och således inte utgör ett tvingande hänsyn till allmänintresset. En medlemsstat vars nationella bestämmelse ämnar förhindra skatteflykt åsyftar dock högst sannolikt att indirekt förhindra att de skatteintäkter hänförbara till medlemsstaten går förlorade vilket tyder på att även denna rättfärdigandegrund kan anses grundad i ett ekonomiskt intresse från medlemstaterna. Frågan uppkommer därför om det finns en tydlig gränsdragning mellan dessa två rättfärdigandegrunder. Innebörden av förhindra förlust av skatteintäkter måste anses inrymmas i medlemsstaternas ändamål med att söka förhindra skatteflykt. Dessa två rättfärdigandegrunder har således samma syfte och därför kan uppdelningen av dessa inte anses helt självklar. Gränsdragningen mellan dessa rättfärdigandegrunder anses således inte tillräckligt tydlig för att kunna hävda att förutsebarhet de facto föreligger för medlemsstaterna vid tillämpningen av respektive rättfärdigandegrund. / Abstract The Member States in the European Union have kept their authority within the area of direct taxation but must still observe Community law when exercising this authority. However, Community law has received a major influence on the area of direct taxation through the free movement provisions and the freedom of establishment, which limits the authority of the Member States. If a national measure restricts or hinders the freedom of establishment, the Member States must justify the measure in order to be able to apply it and the prevention of tax avoidance is an often referred ground of justification that is accepted in principle. It is however not unusual that a national measure is considered in breach with the freedom of establishment if it refers to the prevention of loss of tax revenue. The loss of tax revenue is not an accepted ground of justification as it is considered to be based on merely economic interests and thus not regarded as a matter of overriding general interest. A Member State whose national measure aims at preventing tax avoidance, most likely also aims to prevent that tax revenues derived from the Member State is not deprived from it. This indicates that prevention of tax avoidance also is based on an economic interest which arise the question whether or not there is a distinct differentiation between these grounds of justification. The meaning of the loss of tax revenue is considered to be included in the objective of the Member States when they seek to prevent tax avoidance. Accordingly, these two grounds of justification have the same purpose and the separation between them can therefore not be considered as obvious. The differentiation between these grounds of justification is hence not obvious enough to be able to claim that predictability is at hand for the Member States when applying concerned ground of justification.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier. De teorier som utgör det teoretiska ramverket i den här studien är KASAM, copingteori och socialt stöd. Resultatet som studien genererade var totalt sex teman; stödets betydelse, familjen, professionella aktörer, upplevda emotioner, existentiella tankar och bloggens betydelse. I vårt diskussionsavsnitt har vi inkluderat alla de tankar och reflektioner som studien har genererat. Vi har funnit att sorgen är förenad med flertalet behov. Bland annat behovet av att få uttrycka sin sorg och att sätta ord på sina tankar och känslor. Studien har kommit fram till att bloggen utgör en värdefull funktion i sorgbearbetningen. Vårt resultat har visat att behovet av stöd från omgivningen är stort hos de sörjande mödrarna. Vår studie har även visat att det finns flera aspekter gällande forskningsområdet där det bör bedrivas mer forskning, exempelvis är bloggens betydelse i sorgearbetet tämligen outforskad.

Att åldras kan innebära stora genomgripande förändringar i den äldre personens liv. Som sjuksköterska i hemsjukvård är erfarenheten att det behövs ökade kunskaper om hur den äldre klarar av åldrandet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa äldre personers copingstrategier för att klara av åldrandet. Sökningar via databaserna resulterade i 11 artiklar med kvalitativ design som analyserats med fokus på syftet. Den kvalitativa analysen av artiklarna resulterade i flera copingstrategier vilka bildade ett huvudtema, Att skapa ny tillvaro och sex underteman, Att acceptera nya förhållanden, Att tänka positivt och kämpa, Att resignera inför omständigheterna, Att ta hjälp av andra, Att ha struktur i tillvaron samt Att hålla igång och använda tekniska lösningar. Åldrandet tillhör livet och innebär bland annat förluster eller hot om förlust vilka behövde klaras av genom att skapa ny tillvaro. Viktigast för de personer som vårdar äldre är att visa respekt för den äldres önskningar och att ha tid att lära känna den äldres behov samt vårda i en lugn miljö. Meningsfulla aktiviteter var betydelsefullt, dels för stimulans och distraktion men också för social samvaro. Kunskapen om äldres copingstrategier ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att vårda äldre personer och stödja ett gott åldrande. / Aging can mean large changes for the older person’s life. The experience as a community care nurse is that there is a need for more knowledge of how the elderly cope with aging. The aim of this literature review was to investigate the strategies of coping with aging in the elderly. The review was based on 11 articles with qualitative design which had been focusing on the aim. The result of the quality analysis of the research articles resulted in several coping strategies as formed one mainthemes: To create a new existence and six subthemes: To accept new environments, To think in a positive way and fight, To resign ourselves circumstances, To accept help from others, To have a routine in day-to-day life and To keep active and use technical solutions. Ageing is past of life and losses or threat of loss is part of ageing and to be able to cope the need to create a new way is important. The literature review showed that the most important thing to consider for staff working with the elderly is to show respect for their wishes, to allow time to get to know their needs and to care for them in a calm environment. Meaningful activities were important to stimulate and distract but also for social interaction. The knowledge of the elderly persons way of coping gives the nurse a better way of caring for the individual and to support them in ageing.

Studiens syfte är att undersöka äldres upplevelser av stöd i samband med sorg, vid förlust av livskamrat, samt att undersöka professionellas erfarenheter av sörjandestöd för äldre. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Vilket stöd finns att tillgå äldre i sorg, utifrån samhällets insatser? Vilka eventuella brister finns i sörjandestödet för äldre? Vilka aspekter har varit avgörande för de äldres sorgebearbetning? Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med två respondentgrupper, den ena med tre äldre personer vilka erfarit förlust av livskamrat, den andra med tre professionella vilka via sitt arbete kommer i kontakt med äldre. De teoretiska utgångspunkterna har utgjorts av kristeori, rollteori och ålderism. Studiens resultat visar att det finns visst stöd att tillgå för sörjande äldre men att det är begränsat och till viss del svårtillgängligt. Vidare visar resultatet att de brister och begränsningar som idag finns inom sörjandestödet till stor del kan förklaras utifrån ekonomiska aspekter. Resultatet belyser även faktorer, utöver det professionella stödet, vilka kan ha betydelse för sorgeprocessen. / The study aims to examine the elderly’s experiences of support in grief at the loss of a life partner and to explore professionals' experiences of bereavement support for elderly. The aim defined by the following questions: What support is available from society for elderly in grief? What possible deficiencies are there in bereavement support for elderly? What aspects have been crucial for elderly in their grieving process? The study was conducted using qualitative methodology with semi-structured interviews as data collection method. Interviews have been conducted with two respondent groups, one with three elder people who have experienced the loss of a life partner, the other with three professional who through their work get in contact with elderly. The theoretical approaches have consisted of crisis theory, role theory and ageism. The results of the study show that there is some support available for bereaved elderly, but it is limited and partly inaccessible. Furthermore, the results show that the deficiencies and limitations that currently exist within the bereavement support can largely be explained by economic factors. The result also highlights aspects, in addition to professional support, which may be important for the grieving process.

Bakgrund: När en familj plötsligt förlorar ett efterlängtat barn blir inte livet som tänkt, i den akuta fasen bemöts modern och fadern av personal, oftast sjukvårdspersonal från mödravården. För att omvårdnaden till föräldrarna ska bli den bästa krävs en omsorg mellan sjukvårdspersonal och familj men vad tycker föräldrarna om den och vad tycker dem är viktigt i bemötandet med dem. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av personalens bemötande när dem förlorat ett barn i neonatal död. Metod: En litteraturöversikt där 9 vetenskapliga artiklar sammanställts i resultatet. Resultat: Föräldrar till de barn som dött är i kris och behöver mycket stöd i olika former, fysiskt och psykiskt. De beskriver vikten av känna sig sedd, hörd och lyssnad till. Diskussion: Det föräldrarna uttryckte var genomgående för resultatet i översikten. Mer kunskap och stöd från sjukvården eftersträvas. Slutsats: Resultatet lyfter fram den viktiga rollen sjukvårdspersonalen har och hur viktigt deras stöd är när traumatiska saker händer men flera gånger brister kunskapen och den behövs förbättras och förnyas och ständigt arbetas med. / <p>Godkännane datum: 2017-12-06</p>