The allied campaign in Italy had a significant relevance during World War 2. It was one of the first joint operations carried out, which brought significant challenges. The general perception of the war in Italy was that it was a superior Allied victory and that it was unnecessary and costly, diverting resources from the planned invasion of Normandy. The British did not want to commit its forces to France until German resources were diminished and the Soviet Union demanded a new front in Europe. So, the Allies choose to hit the soft underbelly of the Axis, Italy. Once Italy removed itself from the war, the Allies expected an easy walk to Rome. But that’s not accurate, as the Germans in Italy proved to be a tough opponent despite their numerical inferiority. The major issue with victory in war is that it´s not black or white, victory can be seen from many different angles and perspectives.  This study aims to examine the campaign in Italy from Sicily to Rome based on two theories of victory. This is to gain a broader understanding of the campaign. From the analysis, it can be seen that both sides achieved victories from different perspectives.

Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av någonting ingen familj bör få uppleva; att ett barn får en cancerdiagnos. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars upplevelser efter att förlorat ett barn i cancer. En kvalitativ design valdes och textmaterialet samlades in utifrån fem bloggar. Studien utgick från en deduktiv ansats med Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang (KASAM), som teoretisk utgångspunkt. För att komma år den underliggande innebörden användes latent tolkning. Resultatet delades in i tre huvudkategorier; upplevelsen av begriplighet, upplevelsen av hanterbarhet och upplevelsen av meningsfullhet. I resultatet framkom bland annat att bloggskrivandet och kvarlevande syskon stärkte graden av KASAM. Bristande KASAM upptäcktes hos mödrarna då de hade oförståelse om varför deras barn avlidit, vilket ledde till negativa känslor. Författarna anser att mödrarna i bloggstudien upplever en god KASAM med en ovanlig kombination av komponenterna. För att sjuksköterskan ska kunna göra det möjligt att hjälpa närstående att hantera, vad som kan vara en svår och förödande tid, krävs vidare utbildningar kring sorghantering. / Every year, about 300 families in Sweden faces something no family should have to experience; that a child is diagnosed with cancer. The purpose of this study was to describe mother’s experiences after having lost a child to cancer. A qualitative design was chosen and the text material was acquired from five different blogs. The study proceeded from a deductive approach, using Antonovsky´s salutogenic theory; Sense Of Coherence (SOC) as the theoretical base. Latent interpretation is used to access the underlying meaning. The results were divided into the three main categories; the experience of comprehensibility, the experience of manageability and the experience of meaningfulness. For instance, it was found that blog writing and surviving siblings strengthened the degree of SOC. Insufficient SOC was discovered amongst mothers who couldn’t comprehend why their child had died, which led to negative feelings. The authors believe that the mothers in the blog study experienced a good SOC with an unusual combination of components. Additional training for nurses regarding grief management is required, to be able to help families through this difficult and devastating period of their lives.

<p>Denna studie syftar till att undersöka hur några personer ur personalgruppen på en skola som på sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. Frågeställningarna som använts för att uppnå syftet var: Hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att den förändrat deras sätt att hantera sin egen sorg, hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att använda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjälp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillämpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som användes var kvalitativ då informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus. Resultatet visade två huvudsakliga sätt som informanterna tillgodogjort sig kunskaperna på. Det ena sättet karakteriserades av att de förvärvat ett nytt förhållningssätt gentemot sig själva och andra. Det andra sättet berörde den praktiska användningen av handlingsprogrammet för sorgbearbetning.</p>

Det mest dramatiska en tonåring kan uppleva är att en förälder dör.Det finns behov av kunskap om hur personer som upplevt detta anser vara ett gott stöd. Vetenskapliga studier, lagar och handlingsplaner om hur vårdpersonalen ska tillgodo se dessa behov finns redan. Dock vet man ytterst lite om vilka råd tonåringar som kommer att förlora en förälder i cancer skulle vilja ge vårdpersonalen.Beskriva tonåringars behov av stöd och delaktighet i samband med att en förälder blir sjuk och dör i cancer.Uppsatsen är en del av en nationell populationsbaserad studie med tonåringar (13-16 år) som förlorat en förälder i cancer 2000-2003. Data insamling gjordes via enkäter 6-9 år efter föräldraförlusten. Uppsatsen utgår ifrån enkätens sista fråga: Vilka råd skulle du vilja ge den personal som vårdar cancersjuka föräldrar till tonårsbarn? En induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. De unga vuxna beskriver tonåringens behov av att få veta allt om sin förälders sjukdom. De ger vårdpersonalen en mångfald beskrivningar av råd om hur och när information bör ges. Svaren berör även hur vårdpersonalens agerande påverkar mötet med tonåringen. Resultatet i uppsatsen diskuteras bl.a. genom den modell för delaktighet Andershed (1989) utvecklat. Både delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret beskrivs i modellen. Tonåringarna vill veta allt om sin sjuke förälder för att kunna känna delaktighet med sin förälder på ett meningsfullt sätt. Tonåringarnas känsla av delaktighet kan påverkas av hur vårdpersonalen bemöter dem.

Bakgrund: Motorneuronsjukdom (MND) är en sjukdomsgrupp där amyotrofisk lateralskleros (ALS) är den vanligaste sorten. MND/ALS har ett hastigt förlopp där muskler förtvinar och försvagas tillsammans med ett opåverkat sinne. Detta leder till behov av komplexa omvårdnadsinsatser som innefattar ett multidisciplinärt vårdteam samt palliativ vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en motorneuronsjukdom såsom amyotrofisk lateralskleos. Metod: En litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar vilket analyserades med Fribergs femstegs- modell. Resultat: Resultatet består av två teman och fem subteman. Resultatet visar upplevelser om begränsningar i vardagen, en förändrad självbild, stöd i mänskliga relationer, existentiellt hot och att vilja leva i nuet. Slutsats: Att leva med MND/ ALS medför förutom fysiska förändringar även förändringar i hur livet värderas, synen på sociala relationer och hur utförandet av vardagliga aktiviteter sker. Dessa förändringar som personerna går igenom måste förstås för att kunna ge individuella omvårdnadsbehov. Att vara aktiv och leva i nuet kan skapa mening för MND/ALS drabbade. Sjuksköterskan bör därför skapa möjligheter till positiva känslor och ett aktivt liv för dessa personer. Sjuksköterskan kan använda sig av de resurser som personen har för att kunna skapa mening och hanterbarhet. / Background: Motor neurone disease (MND) is a group of diseases where amyotrophic lateral sclerosis is the most common (ALS). MND/ALS as a progressive disease where the muscles thrives and weakens as the mind stays intact. This leads to need for complex nursing care that include a multidisciplinary care team and palliative care. Purpose: To describe the experiences of people who live with a motor neuron disease such as Amyotrophic lateral sclerosis. Method: A literature review based on nine scientific articles that have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows two themes and five sub themes. The results show experiences and feelings of limitations in everyday life, a change self-image, support in human relationships, existential threats and wanting to live in the present. Conclusion: Living with MND/ALS involves physical changes, changes in how life is valued, how to feel about social relationships and everyday activities. The changes the person goes through must be considered in the individual nursing needs. Being active and living in the present can create meaningfulness for these people. The nurse should therefore create opportunities for positive feelings and an active life for these people. The nurse can use the resources of the person in order to create mening and manageability.

Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år. Majoriteten av dessa är förväntade dödsfall relaterat till ålder och sjukdomar. Plötslig död innefattar mord, suicid, olycksfall eller akut sjukdom. I mötet med anhöriga efter plötslig död har sjuksköterskan till uppgift att delge stöd och information. Det finns många studier gjorda på hur anhöriga upplever bemötandet i vården men desto mindre forskning om hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga vid plötslig död. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta anhöriga vid plötslig död på sjukhus. Metod: Kvalitativ intervjustudie där 10 sjuksköterskor, från två olika avdelningar från ett sjukhus i södra delen av Sverige, har intervjuats.  Intervjuerna bearbetades och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; Kräver professionalitet, Anhörigas reaktioner påverkar och Behöver vara personlig. Slutsats: Hur sjuksköterskan möter och bemöter anhöriga är ett viktigt moment i vården och för den familjecentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskor som påträffar plötsliga dödsfall i sitt yrke upplever att det är komplext att möta anhöriga vid dessa situationer. / Background: Approximately 90 000 people die each year in hospitals throughout Sweden. The majority of these are expected deaths related to age and disease. The causes of sudden death include homicide, suicide, accidental or acute illness. When this occurs, nurses are responsible for sharing support and information with the relatives. There have been many studies conducted on the experience of family members and the treatment they receive in hospitals. However, there is less research present on the experiences of nurses when meeting families after sudden death. Aims: To describe nurses' experience of meeting relatives, when sudden death occurs in a hospital. Method: Qualitative interview study where a total of 10 nurses participated in the interviews, from two different departments of a hospital, in southern Sweden. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The study resulted in three main categories; Require professionalism, Relatives` reactions effects and Need to be personal. Conclusion: How the nurse meets and treats families is an important part of the care and the family-centered care. Nurses who encounters sudden death in the professional experience that it is complex to meet relatives after sudden death.

The aim of this essay was to closer understand the experience of loss and sorrow in conjunction with serious physical illness. I have used a phenomenological approach and therefore used the questions: what have the individuals experienced? How have they experience it? And what meaning did they ascribe to the experience? To answer this questions I have examined five different biographies, based on the biographers’ experience of living with a serious physical illness. I have from these biographies deciphered different themes of loss and sorrow: The physical body, identity, loss of everyday life, to live in a social context, loss of control and the future. I have analysed the result with The Dual Process Model (Stroebe &amp; Schut 1999), where the main idea is that people who experience sorrow and grief, are in a need to oscillate, between confronting and avoidance of different emotions and stressors triggered by the loss. I confirm this in my result, where I have found that the individuals experience loss and sorrow in the themes above, but that they express it and experience it in different ways at different times, and therefore are in a need to oscillate between different emotions and stressors triggered by the loss they experience. My conclusion is that loss and sorrow is a complex and fluctuating phenomenon. Nevertheless, it affects a person’s whole existence.

Background: This section includes family and nurses experiences of caring for a person with ALS. Families experience mental and physical stress in caring for a close relative. They describe how their everyday life of caring for a close relative with the disease ALS is and how challenging it can be. Nurses experience a lack of knowledge surrounding the disease and as a result, difficulties in dealing with patients and their families may arise. Both nurses and patients’ families emphasize the importance of knowledge about the disease. Nurses also emphasize the importance they have as health care professionals and their obligation among other things to inform patients families of relief care. Aim: The purpose is to describe patients’ experiences of living with ALS. Method: The method of this thesis is a qualitative literature study and analyzed from a descriptive synthesis based on the synthetic process. Results: The findings present three themes describing patients’ experiences of being stricken with ALS. The three themes presented in the findings are "Experiences of being afflicted with ALS", “Experiences of emotional upheaval by ALS” and "Experiences of bodily changes with ALS”. Conclusion: In the findings of this study patients’ experiences of living with ALS are described. It is of importance that involved healthcare professionals continuously strive for increased knowledge and information about patients’ experiences. High-quality care is one of the many obligations a registered nurse must upkeep. Increased knowledge creates a potential possibility for evolving and better care and thus a better understanding towards patients with ALS. Involving close family and relatives is important when caring for people with ALS, as it facilitates for the well-being and sense of safety of these patients. It is thus important that healthcare professionals also pay attention to the relatives of these patients to support them during the whole process.

År 2007 dog 330 barn mellan åldrarna noll till fyra år i Sverige. När ett barn dörbeskriver föräldrar att de förlorar en del av sina liv. Föräldrars sorg kan uttryckas påflera olika sätt. Föräldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svårigheter i mötet med föräldrar i sorg. Sjuksköterskor behöver en ökadförståelse och kunskap om föräldrars upplevelser av att förlora ett barn för att kunnabemöta, stödja och vägleda föräldrar i sorg. Därför är syftet med studien att beskrivaföräldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metoden som används i studien är enanalys av berättelser i form av minnessidor på Internet. Resultatet mynnar ut i tre teman.Dessa är: En förändrad livsvärld, Det sista avskedet och Att stå inför en ny verklighet.Resultatet visar att de upplevelser föräldrar har av att förlora ett barn överensstämmermed den forskning som utförts. I resultatet framkommer även betydelsen avsjuksköterskors delaktighet i föräldrarnas sorgeprocess. Studiens resultat kan användasav sjuksköterskor och barnmorskor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen. Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Uppsatsen är en litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Materialet har analyserats enligt Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys. Utifrån denna analys arbetade författarna fram tre huvudteman och sju subteman. Resultatet visar att kvinnor som i tidig ålder drabbas av bröstcancer upplever en rad förändringar både kroppsliga och psykiska. Många kvinnor i studien beskriver en förlust av kvinnlighet, dels på grund av det förlorade bröstet samt att de flesta av kvinnorna fråntas förmågan att kunna skaffa biologiska barn i samband med behandlingen. Resultatet visar även att det finns en stor oro för hur familjen ska hantera situationen. Diskussionen belyser framförallt hur viktigt det är för sjuksköterskor att se varje människas specifika behov av omvårdnad och information, samt att lindra lidande och öka välbefinnande. Diskussionen redogör även för vilka områden som det enligt författarna borde forskas mer på i framtiden för att öka förståelsen för dessa kvinnor. / Program: Sjuksköterskeutbildning