Det här examensarbetet presenterar på vilket sätt rektorer från två kommuner i Sverige organiserar sitt vägledningsarbete i grundskolan och hur detta sker i relation till Skolverkets Allmänna råd - arbete med Studie- och yrkesvägledning. Vi vill skapa en överblick av hur några rektorer planerar och lägger upp sitt vägledningsarbete. För att genomföra detta har vi intervjuat 8 rektorer i två olika kommuner. Resultatet från intervjuerna har jämförts mot skolverkets allmänna råd om vägledning som utgetts av Skolverket samt litteratur och forskning i ämnet. Efter avslutat arbete kan vi lyfta fram att rektorerna planerar och organiserar sin vägledning olika mellan kommunerna och på vissa områden även så inom samma kommun. Rektorerna anser att vägledningen är en viktig och central del av skolans verksamhet och upplever att stora delar av det vägledande arbetet fungerar bra. Många av rektorerna lyfter fram kompetensen hos studie- och yrkesvägledaren och ser dem som en resurs för resten av personalen. Dock har många av rektorerna svårigheter att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar. Detta kan bero på olika saker, men vissa av rektorerna har börjat genomföra självständiga projekt på sin skola för att kunna organisera vägledningen på ett annat sätt framöver.

Det har sedan länge funnits en problematik kring att säkerställa barn och ungas välmående och rättssäkerhet i den sociala barnavården. År 2005 gjordes en dokumentär som fick namnet Stulen barndom. Dokumentären belyste hur vanvården i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhälle. Denna dokumentär kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen år 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavården, med förhoppning att uppnå högre säkerhet för barn och ungdomar som är placerade i HVB (hem för vård eller boende). Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom Västerbottens län. Studien belyser hur föreståndare och personal upplever att det är att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst. Detta kommer att undersökas utifrån implementeringsteori och driftperspektiv. Studien är uppbyggd av kvalitativ metod och är genomförd med hjälp av intervjuer där tre olika HVB undersöks. Vår sammanfattande slutsats är att det är avsevärt lite som förändrats i verksamheterna som resultat av riktlinjernas tillkomst. En slutsats är också att implementationen av riktlinjerna har gått tillväga på skilda sätt i varje verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och rektorer såg på studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och hur deras uppfattning av arbetsuppgifter stämde överens med Skolverkets allmänna råd, Arbete med studie- och yrkesvägledning. Syftet var också att undersöka hur skolorna arbetade med vägledning i vid bemärkelse utifrån organisation och profession. Studien var en kvalitativ studie och intervjuer var den valda metoden för insamling av data. I studien deltog åtta informanter. Informanterna bestod av fyra studie- och yrkesvägledare och fyra rektorer som arbetade på olika skolor i två olika kommuner. Vi kom i studien fram till att det inte skilde sig nämnvärt vad det gäller studie- och yrkesvägledarnas och rektorernas syn på vilka arbetsuppgifter en studie-och yrkesvägledare hade. En samstämmighet mellan dessa professioner gällde även den vägledning som bedrevs i snäv bemärkelse. Här tyckte båda grupperna att arbetet följde Skolverkets allmänna råd. Arbetet med vägledning i vid bemärkelse behövde dock utvecklas ansåg båda yrkesgrupperna.

Background: Sleeping-problems are common among small children and affect the lives of the whole family. Support for the parents is an important part of the Child-Health-Services (CHS). The advices should be evidence-based and equal. Objective:  The purpose with this study was to explore how sleep-problems among children are treated by the CHS-nurses in the Uppsala county. Method: A qualitative study with semi-structured interviews were practiced. Nine CHS-nurses were interviewed. The interviews were audio-recorded, transcribed verbatim and analyzed with content analysis. Dorothea Orem's self-care model was chosen as the theoretical framework. Results: Three categories of how CHS-nurses’ treated sleep-problem were identified: CHS-nurses way of working is multifaceted, Flexibility and individual adaption is necessary to cover the family’s needs, Sleep-advice is challenging but stimulating. The interviewed CHS-nurses dealt with sleeping-problems among small children in similar ways and were supported by the advice and routines in Rikshandboken. Almost all the CHS-nurses found it stimulating to work with sleep-advice. What limited the CHS-nurses in their work was the lack of time, both their own and the parents. Conclusion: To have an evidence-based and equal child health care the CHS-nurses play an important role when supporting families with children with sleep-problems. The CHC-nurses experienced that sleeping-problems among small children have increased, but the lack of time for the parents as well as the nurses is limiting the nurses in their work with sleep. It’s important that the advices that comes from the CHC-nurses are family-adapted.

Bakgrund: Högt blodtryck är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. Högt blodtryck kan leda till allvarliga följdsjukdomar, som stroke och hjärtsvikt. Distriktssköterskan möter ofta dessa patienter för blodtryckmätning och samtal om levnadsvanor. Syfte: Att utvärdera effekter av distriktssköterskans råd och stöd utifrån empowerment till vuxna patienter med hypertoni. Metod: En randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Enkäter besvarades av patienter med högt blodtryck före och efter intervention av distriktssköterskans råd och stöd, som utgick från empowerment. Ett speciellt framtaget blodtryckskort användes också. Analysen av materialet var statistisk. Resultat: Blodtrycket sjönk hos patienterna i interventionsgruppen och kontrollgruppen.  Skillnaden mellan grupperna var inte signifikant. Patienterna i interventionsgruppen erhöll signifikant bättre hälsoindex med bättre emotionell och fysisk hälsa samt minskad stress. Levnadsvanorna ändrades inte signifikant i någon av grupperna. Patienternas nöjdhet med sin kunskap ökade signifikant i båda grupperna. Patienterna i interventionsgruppen angav att de i allra högsta grad fått kompetent vård som utgick från deras egen situation. Slutsats: Distriktssköterskans råd och stöd förbättrade patienternas upplevda hälsa genom att utgå från empowerment. Blodtrycket sjönk lika mycket i de båda grupperna och levnadsvanorna påverkades inte. Mer forskning behövs för att utvärdera empowerments effekter. Nyckelord: Distriktssköterska, hypertoni, hälsa, levnadsvanor, råd, stöd.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplevde den information, de råd och det stöd som de erhållit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagångsföräldrar med barn under ett års ålder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i föräldragrupper på utvalda vårdcentraler i en norrländsk kommun och för att få fler informanter användes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med tre frågeområden om förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009). Resultat: Resultatet visade att föräldrarna ofta sökte information på annat håll, till exempel genom internet, familj och vänner. De hade höga förväntningar på den information BVC-sköterskan gav. De såg helst att informationen var anpassad efter den individuella situationen. Föräldrarna önskade föra dialog med BVC-sköterskan om barnets hälsa och utveckling och livet som förälder. Det var viktigt att ha en bra kontakt med BVC-sköterskan för att föräldrarna skulle kunna be om råd och stöd. Föräldrarna efterfrågade också större möjligheter att prata med andra föräldrar om sina upplevelser och erfarenheter. Konklusion: Det är viktigt för mammorna att BVC-sköterskan är mentalt närvarande i varje möte och att råd, stöd och information anpassas efter var och ens unika situation.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte. Sex fritidspedagoger intervjuades på tre olika fritidshem.ResultatStudien visar att fritidspedagogerna upplever att det är väldigt mycket skola och att fritidshemmet mer eller mindre har försvunnit. Fritidspedagogerna känner att de inte fått någon extra tid att sätta sig in i vad som står i nuvarande styrdokument, Allmänna råd och Kommentarer kvalitet i fritidshem (2007). Det får ske på eget initiativ och efter eget intresse. Hurfritidspedagogerna synliggör för barnens föräldrar vad de gjort på fritidshemmet varierar. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.

Resandet mellan länder ökar allt mer och många resor går från rikare till fattigare länder i tropiska och subtropiska områden. De resande möter ett annat panorama av sjukdomar än i hemlandet och det vanligaste hälsoproblemet bland resenärer är turistdiarré. Inför resan söker många råd på en vaccinationsmottagning. Råd ges bland annat kring kost och vaccin för att förhindra turistdiarré. Syftet med studien var att undersöka det vetenskapliga underlaget för att sjuksköterskor skall kunna ge evidensbaserade råd kring kosthållning och vaccination för att undvika turistdiarré. Sökningar i framför allt PubMed och Cinahl utmynnade i 15 kvantitativa artiklar som kom att utgöra material till litteraturstudiens resultat. Litteraturen gav motstridiga svar på frågan om kostrådens betydelse för att förhindra turistdiarré. Resultaten antydde att risken för att insjukna varierade med ålder, resans duration och destination. Resultatet visade vidare att det finns ett vaccin med viss effekt mot turistdiarré. Färre vaccinerade insjuknade och de som insjuknade var sjuka kortare tid. Vaccinet skyddade framför allt mot svårare diarrésjukdom. De studier som fanns gjorda på området var få och i många fall relativt gamla. Fler studier behövs för att säkrare slutsatser skall kunna dras som underlag för individuellt anpassade evidensbaserade råd. / Travel between countries continues to increase and many trips go from richer to poorer countries in tropical and subtropical areas. Travellers meet a different spectrum of diseases than in their home countries and the most common health problem among travellers is travellers´diarrhoea. It is common among travellers to seek advice at a travel clinic prior                                         to the trip. Advice is given on, among other things,                                                          diet and vaccine to prevent travellers´ diarrhoea. The aim of this literature study was to investigate the evidence base to enable nurses to provide evidence based advice on diet and vaccine to prevent travellers´ diarrhoea. The search for articles in mainly PubMed and Cinahl lead to 15 quantitative articles, which constituted material for the result of the literature study. The literature gave contradictory answers to the question of the significance of dietary advice. The results indicated that the risk for travellers´ diarrhoea varied with age, duration of the trip and destination. The results further showed that there is a vaccine with some effect against travellers´ diarrhoea. There was a lower incidence rate among the vaccinated and the ones who did contract travellers´ diarrhoea were ill during a shorter period of time. The vaccine protected mainly against more severe diarrhoea. The studies carried out on the area were few and in many cases relatively old. More studies are needed to enable assertive conclusions as material for individually suited evidence based advice.