Syftet med studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och rektorer såg på studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och hur deras uppfattning av arbetsuppgifter stämde överens med Skolverkets allmänna råd, Arbete med studie- och yrkesvägledning. Syftet var också att undersöka hur skolorna arbetade med vägledning i vid bemärkelse utifrån organisation och profession. Studien var en kvalitativ studie och intervjuer var den valda metoden för insamling av data. I studien deltog åtta informanter. Informanterna bestod av fyra studie- och yrkesvägledare och fyra rektorer som arbetade på olika skolor i två olika kommuner. Vi kom i studien fram till att det inte skilde sig nämnvärt vad det gäller studie- och yrkesvägledarnas och rektorernas syn på vilka arbetsuppgifter en studie-och yrkesvägledare hade. En samstämmighet mellan dessa professioner gällde även den vägledning som bedrevs i snäv bemärkelse. Här tyckte båda grupperna att arbetet följde Skolverkets allmänna råd. Arbetet med vägledning i vid bemärkelse behövde dock utvecklas ansåg båda yrkesgrupperna.

Idag förändras vår omvärld i rask takt och utbudet på arbets- och utbildningsmarknaden samt dess innehåll likaså. Vi ville därför med denna studie ta reda på hur studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå arbetar med yrken och utbildningar. Detta är en kvalitativ studie där vi valt intervjuer som metod, där åtta stycken studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i tre olika kommuner i Sverige är våra respondenter. Resultaten från våra intervjuer har analyserats med hjälp av teorier samt diskuterats och jämförts med tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att samtliga studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, ser sig själva som aktiva i att hålla sig uppdaterade om vad som händer på arbets- och utbildningsmarknaden. Hur detta förmedlas till eleverna är främst genom vägledningssamtal eftersom tiden ute i klasserna är väldigt begränsad på skolorna. Genom samverkan med andra aktörer såsom arbetsgivare, yrkesverksamma människor, högskolor med flera får eleverna inblick i livet utanför den egna skolan. Inom vissa branscher råder stor efterfrågan på arbetskraft medan det på andra områden är svårt att få arbete, detta tycker respondenterna att det är viktigt att informera eleverna om samtidigt som de inte lägger någon värdering i det.

Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas valkompetens samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att främja elevernas valkompetens. Frågeställningarna lyder: Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet?Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet? Vår studie avgränsar sig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med introduktionsprogram på gymnasiet med inriktningarna programinriktat val,yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion i södra Sverige. Den tidigare forskningen nämner hur elevernas valkompetens upplevs samt påverkande faktorer som är avgörande vid arbetet med elevernas valkompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska insamlade materialet har vi valt att analysera utifrån karriärteorin The Careership Theory som är skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt de teoretiska begreppen handlingshorisont, habitus, socialt kapital och fält framtagna av Pierre Bourdieu. Resultatet visar att samtliga sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna har likartad uppfattning om valkompetens och dess betydelse. I resultatet framgår det att informanterna upplever att elevernas valkompetens varierar på introduktionsprogrammet. Nyanlända elever som befunnit sig kort tid i Sverige, diagnoser, dåliga skolerfarenheter och informationsbrist är faktorer som kan ha en inverkan på elevernas låga valkompetens. Alla informanter arbetar med att främja elevernas valkompetens många gånger i samverkan med övrig skolpersonal. Däremot visar resultatet att arbetet med elevernas valkompetens skiljer sig mellan informanterna beroende på vilken målgrupp av elever det arbetar med. Beroende på elevernas habitus, sociala kapital och fält vidgas deras handlingshorisont, vilket därmed ökar elevernas valkompetens. Avslutningsvis visar studiens resultat hur viktigt det är för studie- och yrkesvägledare att arbeta med elevernas valkompetens i skolan då det har en inverkan på elevernas framtida studie- och yrkesval.

Many students change their choice of secondary school programme or fail to complete their studies which results in a great cost to society or personal costs for the student. The purpose is to examine the experiences of two groups of upper secondary school students regarding their choice of upper secondary school programme. The questions we wanted answers to were: what influenced the student’s choice of study, what support did the students receive from comprehensive school and what might have caused them to choose another programme. The study was carried out in two focus groups where one of the groups was made up of students who had chosen the “right” programme and the other made up of students who had chosen the “wrong” programme. One thing that influenced the student’s choice of upper secondary school programme was whether or not the programme provided eligibility to higher studies which they had heard from primary school and parents was a choice that would give them many possibilities in the future. It appeared that there had not been much of a guidance process for developing career management skills which could have given the students support in reflecting over their transition to upper secondary school. The students’ interests and the parents and people near the students influenced the students’ choices. The study shows that students needed a longer guidance process and a clearer understanding of its purpose. Narrow and wide guidance varied depending on a student’s comprehensive school. They would have needed a better description of the consequences such as what study demands were required for the programme and what moving or commuting would mean in practice.

Under våren 2020 konstaterades att coronaviruset Covid-19 är en pandemi. Detta medförde restriktioner inom skolvärlden som innebar en påtvingad förändring att bland annat studie- och yrkesvägledningen nu skulle ske digitalt. Med frågeställningarna ”Hur ser utvecklingen av den snäva och vida digitala vägledningen ut för studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan”, ”Vilka för- och/eller nackdelar ser studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan med digital vägledning?” samt ”Vilka önskemål finns hos studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan kring eventuell kompetensutveckling när det gäller digital vägledning?” är vår förhoppning att vi ska uppnå studiens syfte. Syftet är att undersöka huruvida verksamma studie- och yrkesvägledare på kommunala gymnasieskolor i sju kommuner i norra Sverige anser sig besitta de kompetenser som behövs för att anpassa sig till ett eventuellt nytt arbetssätt med digital vägledning, samt om och i så fall hur detta har utvecklats i samband med Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data. Vi har analyserat resultatet med hjälp av karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT), och dess begrepp upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Av denna studie framgår att den snäva vägledningen fungerar relativt väl digitalt, medan den vida vägledningen upplevs som en utmaning. I resultaten lyfts fördelar med digital vägledning som effektivitet och tillgänglighet samt nackdelar som brist på personlig kontakt. Det framgår även att videosamtal föredras framför telefonsamtal bland de studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, samt att efterfrågan på kompetensutveckling uppfattas som minimal. Framledes kan informanterna se att en kombination av traditionell och digital vägledning är att föredra, även när det blir möjligt att genomföra mer vägledning på plats. / In the spring of 2020, it was declared that the coronavirus Covid-19 is a pandemic. This led to restrictions in the school generally that meant a forced change that, among other things, career guidance would now take place digitally. With the questions ”What is the development of the narrow and wide digital guidance for career counsellors in upper secondary school?”, ”What advantages and/or disadvantages do career counsellors in upper secondary school see with digital guidance?” and ”What are the wishes of career counsellors in upper secondary school regarding possible competence development in digital guidance?” our hope is that we will achieve the purpose of the study. The aim is to investigate whether active career counsellors at municipal upper secondary schools in seven municipalities in northern Sweden consider themselves to possess the skills needed to adapt to a possible new way of working with digital guidance, and if so how this has developed in connection with Covid-19. A qualitative research method with semi- structured interviews was used for data collection. We have analyzed the results using Social Cognitive Career Theory (SCCT), and its concept of self efficacy, outcome expectations and personal goals. This study shows that the narrow guidance works relatively well digitally, while the wide guidance is perceived as a challenge. Our results highlights benefits of digital guidance such as efficiency and accessibility as well as disadvantages such as lack of personal contact. Other results indicates, among other things, that video calls are preferred to telephone calls by the career counsellors when it comes to career guidance, and that the demand for competence development is perceived as minimal. In the future, the informants can see that a combination of traditional and digital guidance is preferable, even when it becomes possible to implement more face-to- face guidance.