<p>Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och är därmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rättigheter, varav en av dessa är delaktighet och en annan är omsorg och skydd. Dessa två upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjänstens verksamheter där denna bedömning kan bli aktuell. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att få kunskap om detta gjordes åtta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänstens del Råd &amp; Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrån de två teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment. Resultatet framhåller att det finns tre olika sätt att se på barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn även görs på tre olika sätt, vilket anpassas från fall till fall. Å ena sidan påverkas synen på och arbetet med barns delaktighet av barnets mognad, å andra sidan av informanternas vana i att bemöta barn samt den personliga inställningen till om det är riskerna eller möjligheterna med att delaktiggöra barn som får styra. De slutsatser som dragits är därmed att barns delaktighet beror på de yrkesverksammas subjektiva bedömning, då det inte finns någon vägledning i varken barnkonventionen (1989) eller svensk lag. Detta medför att barns delaktighet inte är en självklarhet, trots att det är en rättighet.

The purpose of this study was to investigate social workers professional experiences of social services statutory responsibilities to provide advice, support and other help to foster families. Furthermore, the purpose was to analyze what factors and conditions that affects social workers ability to provide adequate support. According to both inter-national and Swedish research foster parents are asking for more support. We became curious about how foster care secretaries in Sweden give support. To get this infor-mation we had three focusgroup interviews with a total of twelve social workers. Our three focusgroups were located in municipalities in southern Sweden. The interviews were transcribed and coded for our results. The theoretical perspective we used were Urie Bronfenbrenner's theory about the ecology of human development and the perspec-tive about risk- and protection factors. The study shows that they have quite few sup-port methods to offer the foster homes and the lack of resources (time, education and economy) and vague guidelines are two factors that affects the social workers ability to provide adequate support. Although social services becomes the deputy parent of the foster child and are one protection factor in the child's life, the social services does not receive much attention in forms of for example further education.

Råd och stöd via internetbaserad stödchatt har blivit en kontaktväg för ungdomar som vill söka hjälp. Tjänsten innebär att ungdomarna från mobil och dator kan skriva med professionella eller volontärer som ger dem stöd och råd kring olika problem. Denna studie ämnar ge en översikt av forskningsläget de senaste tio åren kring varför ungdomar, 13 – 25 år, väljer att använda sig av internetbaserad stödchatt. Genom en litteraturstudie har 13 artiklar mött kriterierna för att inkluderas i översikten. Tre stycken teman identifierades i resultatet. 1) Användaren som rör vilken typ av person, vilken typ av problem och attityder användaren har, 2) Anonymitet och Kontroll och 3) Svararen som handlar om rollen som svararen har. De tre teman ger en översikt på forskningsläget och visar att användarna har en annan typ av problem och att det finns andra aspekter av makt och kontroll än i ett fysiskt möte. / Counselling through online chat has become a source of contact for youths who wants to seek help. Through the service youths can from their cell phones and computer chat with professionals and peers who can give them support to various problems. This study wants to give an overview on the research on the subject made the last ten years on why youths, 13 – 25 years, choose to use counselling through online chat. With a literature review 13 studies matched the inclusion criteria. Three themes were identified in the result. 1) The user, which revolves around what kind of person, problem and attitudes the user has, 2) Anonymity and control and 3) The Answerer, which revolves around the answerer's role. The three themes give an overview on the current research and shows that the users have a different kind of problems and that there are different dimensions of control compared to a physical session.