Quality of life is often defined in terms of happiness. Happiness can be divided into two components; a cognitive and evaluating form of happiness named life satisfaction and a more emotional form of happiness named affective well-being. The aim of empirical happiness studies is to survey which factors that influence life satisfaction and affective well-being. Despite the fact that the purpose of happiness studies is to understand which factors that impact these two forms of happiness, previous studies have, however, almost exclusively been focused on factors that impact life satisfaction. Whether determinants of life satisfaction and affective well-being are different and if there are factors that are especially important for affective well-being is hence uncertain on the basis of previous research. The first and main question of the dissertation revolves around the attempt to answer these questions. More specifically, this thesis examine the relationship between the two forms of happiness and socioeconomic status, social relationships, health, recreational activities, personality traits and context of society of an individual. These questions are analyzed using statistical data from the European Social Survey and the Swedish SOM-survey. The results of this dissertation indicate that the relationship between different determinants and the two forms of happiness, systematically differ. First and foremost, many important aspects of socioeconomic status, social relationships and societal factors are shown to be more related to life satisfaction than affective well-being. Some aspects of health and personality, on the other hand, show a stronger relation with affective well-being compared to life satisfaction. Besides investigating whether the determinants of life satisfaction and affective well-being diverge, the aim of the dissertation is also to answer whether peoples personality traits and personal values, affect what significance life circumstances have for life satisfaction and affective well-being of the individual. The results of the dissertation indicate that both personality traits, as well as values, affect the significance of a number of different living conditions. In conclusion, the results of the dissertation indicate that the study of people’s happiness should be balanced by studying life satisfaction and affective well-being separately. Furthermore, the study of individual differences in personality traits and personal values can extend the understanding of how living conditions influence life satisfaction and affective well-being of individuals. This knowledge can, in turn, contribute to important awareness about how people’s life satisfaction and affective well-being can be promoted both on a personal as well as on a social level. / Mänsklig livskvalitet definieras ofta i termer av lycka. Människors lycka kan i sin tur delas upp i två komponenter, en mer kognitiv och utvärderande form av lycka som går under benämningen livstillfredsställelse samt en mer känslomässig form av lycka som går under benämningen affektivt välbefinnande. Den empiriska lyckoforskningen syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar människors livstillfredsställelse och affektiva välbefinnande. Trots att lyckoforskningen syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar både dessa två former av lycka har nästan alla tidigare studier ensidigt studerat vad som påverkar människors livstillfredsställelse. Huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt, samt om det finns vissa faktorer som är av särskilt relevans för välbefinnandet, är således oklart utifrån tidigare forskning. Avhandlingens första och huvudsakliga frågeställning kretsar kring att försöka besvara dessa frågor. Mer specifikt undersöks hur individens socioekonomiska status, sociala relationer, hälsa, fritidsaktiviteter, personlighetsdrag och samhällskontext relaterar till lyckans två komponenter. Dessa frågeställningar analyseras med hjälp av statistisk data från European Social Survey och den svenska SOM-undersökningen. Resultaten i avhandlingen pekar på att sambanden mellan olika bestämningsfaktorer och individens livstillfredsställelse respektive välbefinnande systematiskt skiljer sig åt. Först och främst visar sig flera viktiga aspekter av individens socioekonomiska status, sociala relationer och samhällskontext samvariera starkare med livstillfredsställelsen jämfört med välbefinnandet. Aspekter av individens hälsa och personlighet uppvisar å andra sidan starkare samband med välbefinnandet jämfört med livstillfredsställelsen. Vid sidan av att undersöka huruvida livstillfredsställelsen och välbefinnandets bestämningsfaktorer skiljer sig åt syftar avhandlingen också till att besvara om individens personlighetsdrag och värderingar påverkar vilken betydelse de yttre livsvillkoren har för hennes livstillfredsställelse och välbefinnande. Avhandlingens resultat pekar på att både individens personlighetsdrag och värderingar påverkar betydelsen av en rad olika livsvillkor.   Sammanfattningsvis pekar avhandlingens resultat på att studiet av människors lycka bör nyanseras genom att individens livstillfredsställelse och välbefinnande studeras separat. Vidare kan studiet av individuella skillnader i personlighetsdrag och värderingar ge en utökad förståelse för hur olika yttre livsvillkor påverkar individens livstillfredsställelse och välbefinnande. Dessa insikter bidrar i sin tur till viktig kunskap om hur människors livstillfredsställelse och välbefinnande kan främjas både på ett individuellt och samhälleligt plan.

Bakgrund: Vanligaste orsaken till amputation i Sverige är att rädda liv. Det är vanligt att komplikationer uppstår i samband med en amputation. Protesen är en viktig del ur behandlingssynpunkt. Information och stöd hjälper både psykologiskt och känslomässigt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Fribergs femstegs modell användes under dataanalysen. Resultat: Resultatet beskriver fem kategorier, att vara begränsad, protesen - en möjlighet till frihet, förändrad syn på sig själv och känsla av utanförskap, oro för intima situationer samt förändrade roller och relationer. Upplevelsen efter amputation av nedre extremitet är att livet påverkas på många olika sätt. Bland annat beskrivs, att det innebär en förlorad självbild och sämre självkänsla, minskad frihet, isolering och att sociala relationer är betydelsefullt även att de haft svårt att behålla  relationer och upplever utanförskap. Slutsats: Resultatet beskriver att de som genomgått en amputation av nedre extremitet har en sämre upplevd livskvalité, lycka och hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att stötta personerna och ge möjlighet att återgå till sitt tidigare liv samt involvera närstående då dem beskrivs vara ett betydelsefullt stöd. / Background: The most common cause of amputations in Sweden is to save lives. It is not unusual that complications arise as a result of an amputation. The prosthesis is an important part of the treatment process. Information and support will help both psychologically and emotionally. Purpose: The purpose was to describe people's experience of life after amputation of the lower limb. Method: A literature study of 13 scientific articles with qualitative design. Friberg's five-step model was used to analyze data. Results: The results describe five categories, to be limited, prosthesis - an opportunity to freedom, altered perception of self and feeling of alienation, anxiety about intimate situations and changed roles and relationships. The experience after an amputation of lower limb is that life is affected in many different ways. For instance, it means a loss of self-image and poor self-esteem, loss of freedom, isolation and that social relations are important also that they had trouble maintaining relationships and experiencing alienation. Conclusion: Based on these results, conclusions can be drawn that those who have undergone an amputation of lower limb has a lower perceived quality of life, happiness and health. It is important as a nurse to support the people and provide the opportunity to return to their former life and also involve relatives, which are described to be an important support.

<p>Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.</p>

Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.

Sammanfattning Detta är en studie baserad på en nationell longitudinell studie på svenska skolelever (Skola, Idrott och Hälsa projektet, SIH). Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hälsa som bra. Det primära syftet var att ta reda på vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt upplevda hälsa. Ett sekundärt syfte var att undersöka hur informanternas upplevda hälsa har förändrats sedan 2010. Hur definierar respondenterna begreppet hälsa? Hur ser respondenterna på      sin hälsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      träning, familj/vänner, dåtid/framtid? I vilken utsträckning upplever respondenterna att de kan påverka sin      livssituation? Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen från 2010 skattat sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna har utgått från sju frågeområden: Vardag, arbete/studier, fritid, träning, familj/vänner, dåtid/framtid samt patogena frågeställningar. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-begrepp. Resultat: Studiens resultat visar att kontroll över vardagen, fysisk aktivitet samt till viss del också religiöst engagemang möjligen kan ha ett samband med informanternas goda hälsostatus. Resultatet visar också att informanternas hälsostatus har försämrats något sedan 2010, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Våra informanter har en hög KASAM i förhållande till sin vardag, vilket möjligtvis resulterar i deras goda hälsostatus. Vikten av fysisk aktivitet och social interaktion är två faktorer som belyses genom denna studie. Vi har däremot sett svårigheten att visa på vad som de facto påverkar vad. Vår tolkning är att möjligheten för en faktor att påverka en individ, positivt eller negativt, står i förhållande till deras subjektiva uppfattning och värderingar. / Abstract This is a study based on a national longitudinal study on Swedish school students (the School, sport and health project, SIH). Aim: The purpose of this study was to examine why young adults rate their health as good. The primary purpose was to determine the factors that respondents perceive as meaningful for their subjectively perceived health. A secondary purpose was to investigate how the informants self rated health status have changed since 2010. How do the respondents define the concept of health? How do the respondents reflect about their health in relation to their everyday life, living, work/studies, leisure, training, family/friends, past life/future life? In which extent do the respondents feel that they can influence their own lives? Method: The study is of a qualitative character. Ten semi-structured interviews were conducted with a sample group, which originated in the SIH project. The interviews have been based on seven main topics: Everyday life, work /studies, leisure, training, family/friends, past life / future life and pathogenic problems. The results have been analyzed on the basis of Antonovsky's SOC-term Results: Our results demonstrate that the control over daily life, physical activity, and to some extent also religious participation could possibly be related to the informants' good health status. The results also show that informants’ health status has deteriorated slightly since 2010, both physically and mentally. Conclusion: Our informants have a high SOC in relation to their daily lives, which might result in their good health status. The importance of physical activity and social interaction are two factors highlighted by this study. However, we have seen the difficulty of ascertaining what actually affects what. Our interpretation is that the ability of a factor to affect an individual, positively or negatively, is proportional to their subjective perception and values.

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer – positiva så väl som negativa. Andra personer kan erbjuda alternativa definitioner och försöka övertyga om att dessa är korrekta. Speciellt signifikanta andra har stort inflytande över hur individer tolkar situationer. Det framgick även att personer utgår från och använder den sociala verkligheten och dess institutioner och symboler för att bygga upp och motivera sina definitioner och omdefinitioner av situationer. För att konstruera positiva definitioner eller omdefinitoner av situationer, och därigenom öka sin egen eller en annan persons lycka via social interaktion, måste hänsyn tas till hur den sociala verkligheten är konstruerad, man måste alltid förhålla sig till denna.

Titel: Påverkar revisionsbyråers agerande revisorernas välmående? Bakgrund: Revisorers välmående är ett omdiskuterat ämne i revisionsbranschen. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stramare budgetar och tajtare deadlines leder till att 95 % av revisorerna i Sverige arbetar övertid och menar att det inte är långsiktigt hållbart. Då revisorerna förklaras som en byrås viktigaste tillgång frågar vi oss hur revisionsbyråerna kan agera för att främja sin personals välmående och på så sätt bli en konkurrenskraftig byrå. Syfte: Studiens syfte är att identifiera sammantagna HR-strategier och dess påverkan på revisorernas subjektiva välmående. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs för att sedan mynna ut i en induktiv ansats där sammantagna HR-strategier tas fram utifrån den empiriska data som samlas in via enkät, där urvalet består av auktoriserade revisorer och revisorsassistenter i Sverige. Teorier och tidigare forskning kring subjektivt välmående och HR-strategier som i andra branscher visat främja individers välmående har tillämpats. Krav, kontroll och stödmodellen har använts för att förklara revisorers arbetssituation. Slutsats: Studien resulterade i att sex sammantagna HR-strategier har identifierats på revisionsbyråer där fyra av dem visar ha ett positivt samband med revisorers subjektiva välmående. Genom att revisionsbyråer implementerar de sammantagna HR-strategierna ökar de möjligheten för revisorerna att trivas på arbetet och prestera på optimal nivå och kan därför ses som en investering. / Title: Does the behavior of accounting firms affect the auditors’ well-being? Background: Auditors' well-being is a discussed topic in the auditing industry. The high workload together with tighter budgets and deadlines leads to 95 % of the auditors in Sweden work overtime and they believe it is not a sustainable situation. The auditors are explained as an accounting firms most important asset, we ask ourselves how they can act to improve the subjective well-being of the auditors to become a competitive firm. Purpose: The aim of this study is to identify new combinations of HR-strategies based on empirical data and its impact on the auditors' subjective well-being Method: A cross-sectional study with a deductive approach is chosen in order to then emerge into an inductive approach where HR-strategies are developed based on the empirical data collected through a survey, where the sample includes authorized auditors and audit associates in Sweden. Theories and previous research on subjective well-being and HR-strategies that have shown improved well-being in other industries have been applied to this study. Demand, control and support model has been used to explain the auditors' work situation. Conclusion: The study resulted in six new identified combinations of HR-strategies at accounting firms where four of them show a positive correlation with auditors' subjective well-being. As accounting firms implement the HR strategies, they increase the possibility for the auditors feels satisfied with their jobs and perform at an optimized level. This can therefore be seen as an investment for the accounting firms.

<p>Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplat</p><p>med olika aspekter av hälsa: biologiska, psykologiska såväl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie är att 1) belysa hur hälsa kan främjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hälsa som begrepp och därigenom uppmana sjukvården att mer aktivt använda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hälsoaspekter och även ett starkt samband hälsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie är i enlighet med rådande teorier som säger att mindfulness påverkar hälsa positivt genom bättre verklighetsanpassning och att hälsa är en komplex företeelse med flera interagerande komponenter.</p>

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplat med olika aspekter av hälsa: biologiska, psykologiska såväl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie är att 1) belysa hur hälsa kan främjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hälsa som begrepp och därigenom uppmana sjukvården att mer aktivt använda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hälsoaspekter och även ett starkt samband hälsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie är i enlighet med rådande teorier som säger att mindfulness påverkar hälsa positivt genom bättre verklighetsanpassning och att hälsa är en komplex företeelse med flera interagerande komponenter.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen. Studien har för få deltagare och är en för homogen grupp för att man skall kunna generalisera resultatet. .