Syftet med denna studie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar det subjektiva och objektiva minnet hos personer i åldrarna 65–75, samt om det finns någon relation mellan det upplevda subjektiva minnet och den objektiva minnesprestationen i relation till mängden fysisk aktivitet hos deltagarna. Urvalet bestod av 121 deltagare i åldrarna 65–75. Fysisk aktivitet mättes med Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). Det subjektiva minnet mättes genom att deltagarna fick självskatta sitt minne på en skala, samt svara på hur de jämförde sitt minne med personer i deras ålder och om personer i deras omgivning tycker att de har dåligt minne. De exekutiva funktionerna inhibering och shifting mättes med testerna Flanker, Simon, Local Global och Number Letter. Antalet korrekta svar på testen användes som utfallsvariabel. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och självskattat subjektivt minne, fysisk aktivitet förklarade 8.9% av variansen. Det var dock ingen signifikant relation mellan fysisk aktivitet och objektiva minnesprestationer. Interventioner som syftar till att öka äldre individers nivå av fysisk aktivitet kan vara fördelaktigt för att minska risken att drabbas av subjektiv minnesnedsättning. / The aim of this study was to investigate how physical activity affects the subjective and objective memory of people aged 65-75, and whether there is any relationship between the perceived subjective memory and the objective memory performance in relation to the amount of physical activity in the participants. The sample consisted of 121 participants aged 65-75. Physical activity was measured with the Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). The subjective memory was measured by the participants having to self-estimate their memory on a scale, as well as responding to how they compared their memory to people their age and whether people around them think they have poor memory. The executive functions inhibition and shifting were measured with the Flanker, Simon, Local Global and Number Letter tasks. The outcome variable was the total amount of correct answers. The results showed a significant relationship between physical activity and self-rated subjective memory, physical activity explained 8.9% of variance. Furthermore, there was no significant correlation between physical activity and objective memory performance. Interventions aimed at increasing the level of physical activity of older individuals may be beneficial in reducing the risk of subjective memory impairment.

Titel: Vägen till ett ökat välbefinnande - betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende ur ett medarbetarperspektiv. Institution: Akademin för Företagande, Innovation och Hållbarhet, Högskolan i Halmstad Författare: Albin Brahimi & Hanna Carlsson Nyckelord: Mellanchef, välbefinnande, ledarskapsbeteende, ledarskapsdimension, offentlig sektor, privat sektor, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap Bakgrund: Ledarskap hittar vi både i den offentliga sektorn såväl som i den privata sektorn i Sverige. De två olika sektorerna skiljer sig åt i flera avseenden som när det till exempel gäller arbetskraft, ledarskapsbeteende, ekonomiska resurser, chefens anställningsform och medarbetarens skäl till val av sektor. I den offentliga sektorn är det universitet- och högskolesektorn som är den största statliga sektorn och det är en sektor som engagerar många. I hierarkin av chefer har mellanchefen en central position i organisationen och medarbetarna förväntas följa mellanchefens arbetsledning och de påverkas därför av mellanchefens ledarskapsbeteende. Olika ledarskapsbeteende har visat sig ha betydelse för medarbetarens välbefinnande på ett positivt eller negativt sätt. Problemformulering: Hur upplever medarbetaren mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn? Vilken betydelse har mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande? Syfte: Syftet med den aktuella studien är att beskriva medarbetarens uppfattning av mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn och beskriva betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande. Genom ökad förståelse strävar författarna efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för ledarskapsdimensioner som medarbetare värdesätter hos en mellanchef, samt redogöra för vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för välbefinnandet hos medarbetarna. Teoretisk referensram: Studien granskar ledarskapsbeteende inom det transformativa och transaktionella ledarskapet då det är ledarskapsbeteende som är relevanta för studien. Vidare har författarna valt att granska välbefinnande och vilken betydelse det har för medarbetaren. Metod: Studien är en kvalitativ forskningsstudie, där studiens empiriska material samlats in från åtta respondenter via videointervjuer, fyra respondenter från den offentliga sektorn och fyra respondenter från den privata sektorn. Deltagarna i studien var medarbetare med en mellanchef som närmaste chef. Empiri: Resultatet från studiens genomförda intervjuer presenteras. Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras inom varje ämnesområde först inom den offentliga sektorn följt av den privata sektorn. Analys: Författarna redogör för resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med att författarna redovisar ett utvecklat teoretiskt ramverk. Slutsats: Resultatet från studien visar att mellancheferna i den offentliga sektorn och den privata sektorn använder sig av olika ledarskapsbeteenden inom det transformativa och transaktionella ledarskapet. Ledarskapsbeteenden som tillämpas av mellanchefer i den privata sektorn leder till ett ökat välbefinnande hos medarbetarna medan ledarskapsbeteende som tillämpas i den offentliga sektorn (här akademin) leder till ett sämre välbefinnande. Organisationer i både den offentliga och i den privata sektorn bör rekrytera mellanchefer som har ledarskapsbeteenden från både det transformativa och det transaktionella ledarskapet för ett bättre välbefinnande bland medarbetarna.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka och analysera manifestationen av grit inom fastighetsmäklarbranschen och dess företagskultur, med särskilt fokus på dess påverkan på fastighetsmäklarnas subjektiva välbefinnande. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt, där data har samlats in genom en webbaserad enkät. Enkäten skickades ut till urvalet, bestående av 4 724 svenska fastighetsmäklare utifrån hela populationen på 7 465 fastighetsmäklare. Totalt samlades 371 svar in varav 365 svar var användbara. All data har analyserats i statistikprogrammet JASP. För att lyckas redovisa och tolka resultatet har deskriptiva analyser, korrelationsanalyser, T-tester samt ANOVA använts. Resultat och slutsats: Resultaten visar att en positiv företagskultur främjar medarbetarnas uthållighet, medan grit har en stark koppling till subjektivt välbefinnande. Demografiska faktorer som kön, ålder och erfarenhet påverkar också manifestationen av grit och välbefinnande bland fastighetsmäklare. Examensarbetets bidrag: Denna studie utökar den teoretiska förståelsen av sambandet mellan företagskultur, grit och subjektivt välbefinnande. Resultaten understryker vikten av en positiv företagskultur för att främja anställdas uthållighet och välbefinnande, vilket är avgörande för långsiktig framgång. På praktisk nivå erbjuder studien insikter för företag att förbättra sina anställdas välbefinnande och prestationer genom att anpassa arbetsmiljön efter demografiska variabler. Förslag till fortsatt forskning: För vidare forskning rekommenderas longitudinella studier för att undersöka långsiktiga effekter av företagskultur på grit och välbefinnande. Ytterligare forskning kan fokusera på specifika aspekter av företagskultur och dess påverkan på arbetsmiljö och prestationer. Dessutom bör framtida studier inkludera bredare demografisk och geografisk variation för att generalisera resultaten till andra branscher och kulturella kontexter. / Aim: The overarching aim of this study is to investigate and analyze the manifestation of Grit within the real estate brokerage industry and its corporate culture, with a particular focus on its impact on the subjective well-being of real estate agents. Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where data was collected through a web-based survey. The survey was sent to a sample of 4 724 Swedish real estate agents from the entire population of 7 465 agents. A total of 371 responses were collected, of which 365 were usable. All data were analyzed using the statistical software JASP. To successfully present and interpret the results, descriptive analyses, correlation analyses, T-tests, and ANOVA were used. Result and conclusions: The results indicate that a positive corporate culture promotes employees' perseverance, while grit is strongly linked to subjective well-being. Demographic factors such as gender, age, and experience also influence the manifestation of grit and well-being among real estate agents. Contribution of the thesis: This study expands the theoretical understanding of the relationship between corporate culture, grit, and subjective well-being. The findings underscore the importance of a positive corporate culture in promoting employee resilience and well-being, which is crucial for long-term success. On a practical level, the study offers insights for companies to enhance their employees' well-being and performance by adapting the work environment to demographic variables. Suggestions for future research: Longitudinal studies are recommended for examining the long-term effects of corporate culture on grit and well-being. Additional research could focus on specific aspects of corporate culture and their impact on work environment and performance. Furthermore, future studies should incorporate broader demographic and geographic variations to generalize the findings to other industries and cultural contexts.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de tre främsta dödsorsakerna i världen. Samtidigt har den psykiska ohälsan i världen ökat drastiskt och psykologiska besvär som ångest och depression orsakar en tydlig börda av dödlighet och sjuklighet hos patienter med KOL. Andfåddheten som är ett av symtomen vid KOL beskrivs som en orsak till ångest och depression, vilket i sin tur förvärrar sjukdomstillståndet för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av ångest och depression vid kronisk obstruktiv sjukdom. Metod: Studiens design avser en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats där syftet är att få en bredare bild på kunskapsområdet som studeras. Resultat: I studien presenteras följande huvudteman, det akuta behovet av luft, samt känsla av ensamhet som lidande, oförmågan att hantera aktiviteter i dagliga livet eller komplikationer, upplevelser av dödsångest. Vidare följt av följande subteman:  upplevelser av att andfåddheten utvecklar ångest, upplevelser av att sjukdomen stryper och kväver en, upplevelser av en ond cirkel, upplevelser av sjukdomens påverkan på det sociala livet, upplevelser av ofrivillig ensamhet och depression, upplevelser av att vara ovärdig och inte värdig, upplevelser av att vara beroende av andra, samt upplevelser av att behöva uppsöka akut vård kontinuerligt. Slutsatser: Patienter med KOL upplever ångest och depression till följd av sin sjukdom. Symtomen orsakar både psykiska och fysiska påfrestningar, vilket begränsar det vardagliga livet. Känslan av ångest och depression blir allt mer påtaglig i takt av sjukdomens förlopp. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the leading causes of death in the world. Mental illness in the world has increased drastically and psychological problems such as anxiety and depression cause a clear burden of mortality and morbidity in patients with COPD. The shortness of breath that is one of the symptoms of COPD is described as a cause of anxiety and depression. Purpose: The purpose was to shed light on patients' experiences of anxiety and depression in chronic obstructive disease. Method: The design refers to a systematic literature review where the aim is to get a broader picture of the area of knowledge studied. This has been done as a result of previous empirical studies. Results: Four main themes were identified, the urgent need for air, the feeling of loneliness as suffering, the inability to manage activities of daily living or complications, and experiences of death anxiety.   Following of nine subthemes, experiences of shortness of breath developing anxiety, experiences of the disease strangling and suffocating, experiences of a vicious circle, experiences of the disease's impact on social life, experiences of involuntary loneliness and depression, experiences of being unworthy and not worthy, experiences of being dependent on others, and experiences of having to seek emergency care continuously. Conclusions: Patients with COPD experience anxiety and depression as a result of their disease. The symptoms cause both mental and physical stress, which limits everyday life. The feeling of anxiety and depression becomes more and more noticeable as the disease progresses.

Sammanfattning Författare: Julia Castlin och Robin Andersson Titel: Arbetslöshet, vad gör det med oss? Handledare: Jan Karlsson Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetssökande upplever att arbetslösheten påverkar deras hälsa. Studien hade även för avsikt att undersöka vilka utmaningar arbetssökande upplever och hur dessa hanteras i vardagen. Vidare studerades hur arbetssökande kan lära sig om sin hälsa under arbetslösheten utifrån egna samt andras erfarenheter. Metod: Denna studie grundas på sex stycken semi-strukturerade intervjuer med arbetssökande som varade i 30-40 minuter. De arbetssökande som deltog i studien hade varit utan arbete i minst två månader och var inskrivna eller på väg att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Teori: Teorierna som behandlar såväl hälso- som pedagogiska teorier är: känsla avsammanhang (KASAM), erfarenhetsbaserat lärande och praktikgemenskaper. Samtliga tre teorier har utgjort kärnan i en analysmatris som i studien legat till grund för att finna samband mellan empirin och teorierna, vilket var en hjälp för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten som framkom i denna studie pekade på att arbetssökandes hälsa påverkas av tilltron till den egna förmågan att uppnå sina individuella mål. Krav och förväntningar från omgivningen verkar också påverka individernas hälsa. Resurser i form av ekonomisk trygghet och socialt stöd tycks kunna bidra till ett bättre subjektivt välmående. Den största utmaningen upplevdes av många arbetssökande vara att få en anställning. Orsakerna till den upplevda svårigheten var dock varierande och individuella hinder såsom brist på resurser, brist på erfarenhet/utbildning och konkurrens på arbetsmarknaden pekades ut. I intervjuerna framkom även att flera av intervjupersonerna hade utvecklat nya “idéer/teorier” som kan underlätta en hantering av liknande situationer i framtiden. Dessa nya idéer kan ha uppkommit både genom egna erfarenheter eller genom utbyte med andra. Slutsats: Hälsan under arbetslösheten tycks vara beroende av individens förmåga att hantera situationen som i enlighet med teorierna om erfarenhetsbaserat lärande och SE, beror på individens tidigare upplevelser och tilltro till sin egen förmåga. Sannolikheten för att få en anställning verkar således öka om individen innehar ett högt KASAM. / Abstract Author: Julia Castlin and Robin Andersson Title: The impact of unemployment - About job seekers perceptions and experiences of unemployment and health Supervisor: Jan Karlsson The aim of this study was to examine how unemployed experience their everyday life and how their health is affected by being unemployed. Another purpose of this study was toexamine which challenges the unemployed are experiencing and how they are handled. Furthermore, this study aspired to see how unemployed can learn about its health during unemployment by experiences from themselves and others. Method: This study included six semi-structured interviews with unemployed, which lasted for 30-40 minutes each. The unemployed, participating in this study had been without work for at least two months and were registered on, or in the process of registration with Arbetsförmedlingen (Employment Service, the largest agency providing jobs in Sweden). Theory: The theories that are addressing both health and pedagogy are: sense of coherence (SOC), experiential learning and communities of practice. All of these three theories have formed the core of an analyzing table, which facilitates findings of correlation between empirical data and theory, in order to enable answers regarding the purpose of this study. Results: The results that emerged from this study indicated that the health of unemployed is affected by the self-efficacy of achieving their individual goals. Expectations from the social environment also seem to be a factor to the health of the unemployed. Resources in terms of financial security and social support also showed indications of contributing to a better subjective well-being. The majority of the unemployed in this study perceived that receiving employment was the greatest challenge. However, the causes of the perceived difficulties were varying and the obstacles were individual, such as lack of resources, lack of experience/education and competition on the labor market. The interviews also revealed that several of the participants had developed new “ideas/theories” that can facilitate the management of similar situations in the future. These new ideas may have emerged either through own experience or through exchange with other people. Conclusion: The health status during unemployment seems to be dependent of the individual’s manageability of the situation, as in accordance with the theories of experiential learning and self-efficacy, depends on the individual’s previous experience and self-efficacy.Thus the likelihood of receiving employment seems to increase if the individual has a strong SOC.

Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökar och att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskar också andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittande istället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematiken skulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor mot flera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annat visats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagande i PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan. Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULSprojektet erhölls studiens empiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultaten från studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnande var att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöll ökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandet av fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och på fritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolan medför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer bland skolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande och vilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnande bidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behov och därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.

Hur ungdomar som kommit till Sverige hanterar sin nya tillvaro är ettaktuellt studieområde. Tidigare forskning har visat att känsla avsammanhang (KASAM), subjektivt välbefinnande (SVB) och generellhälsa (GH) spelar in i ungdomars psykiska välmående. Syftet medstudien var att undersöka skillnader mellan svensktalande ocharabisktalande gymnasieelever, och deras upplevelser av KASAM, SVBoch GH. Även könsskillnader undersöktes. En tredeladenkätundersökning genomfördes på två gymnasieskolor i två småsvenska kommuner. Totalt deltog 145 elever, varav 71 vararabisktalande. Sjuttio av studiens deltagare var kvinnor. Resultatetvisade inte signifikanta skillnader mellan grupperna i KASAM somövergripande variabel eller GH. Signifikanta skillnader återfanns docki en delkomponent av KASAM, samt inom SVB. Könsskillnader kundeendast observeras i SVB, vilket gör att resultaten delvis strider mottidigare forskning. Sammanfattningsvis visade studien att eleversmående skiljer sig relativt lite åt oberoende av etnicitet eller kön. / The way in which adolescents’ migrating to Sweden handle their newenvironment is a relevant area of study. Prior research has suggested that Sense of Coherence (SOC), Subjective Well-being (SWB) and General Health (GH) play an important role in adolescents’psychological well-being. The aim of the present study was to exploredifferences in reported SOC, SWB and GH between Swedish speakingand Arabic speaking upper secondary school students. Genderdifferences were also evaluated. A three-part survey was conducted inorder to examine the area of study. A total of 145 students took part, ofwhich 71 was Arabic-speaking. Seventy participants were women. Theresults did not show any significant differences in SOC as a whole, norin GH. However, significant differences were observed in a subcomponentof SOC, as well as in SWB. Gender differences wereobserved only in SWB. Overall, the results challenged prior researchfindings. In conclusion, adolescents’ well-being does not differsubstantially, regardless of ethnicity or gender.

Social interaktion och kommunikation sker till stor del på sociala medier i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat på kopplingar mellan problematisk användning av sociala medier (PSMU) till faktorer som låg självkänsla och subjektivt välbefinnande (SWB). Uppsatsens syfte var att studera sambandet mellan PSMU med självkänsla och SWB, samt studera eventuella könsskillnader inom dem. En enkät innehållande 21 frågor genomfördes, där 183 personer mellan 18–76 år deltog (n = 183; 75,9 % kvinnor, 23,5 % män, 0,6 % annat; Målder = 34 år gammal). Faktorerna studerades genom självskattningsskalor, där PSMU mättes med Bergen Social Media Addiction Scale, självkänsla mättes med Rosenbergs Self-Esteem Scale och SWB mättes genom WHO-5. Enligt Pearsons korrelationsanalys fanns signifikanta negativa samband mellan PSMU och självkänsla, samt mellan PSMU och SWB. Det fanns även en signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns PSMU, men dessa skillnader återfanns inte gällande självkänsla och SWB. Sammanfattningsvis är det svårt att generalisera resultatet eftersom enkäten genomfördes i Sverige samt att könsfördelningen var ojämn. Uppsatsen vill trots detta, uppmärksamma problemet som uppstår när användningen sociala medier blir till en dysfunktionell copingstrategi. I framtida forskning kan faktorer som kultur, civilstånd och sysselsättning vara intressant att studera. / Social interaction and communication take place largely on social media in today's society. Previous research has shown links between problematic social media use (PSMU) and factors such as low self-esteem and subjective well-being (SWB). The aim of this paper was to study the relationship between PSMU with self-esteem and SWB, and to study possible gender differences within them. A questionnaire containing 21 questions was conducted, in which 183 people aged 18-76 years participated (n = 183; 75.9% women, 23.5% men, 0.6% other; Mage = 34 years). The factors were studied through self-report scales, where PSMU was measured by the Bergen Social Media Addiction Scale, self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale and SWB was measured by the WHO-5. According to Pearson's correlation analysis, there were significant negative correlations between PSMU and self-esteem, and between PSMU and SWB. There was also a significant difference between women's and men's PSMU, but these differences were not found for self-esteem and SWB. In conclusion, it is difficult to generalize the results because the survey was conducted in Sweden and the gender distribution was uneven. Regardless, it highlights the problem that arises when social media use becomes a dysfunctional coping strategy. In future research, factors such as culture, marital status and occupation may be of interest to study.

The aim of this thesis is to explore how young adults from ethnic minority backgrounds experience social citizenship and social participation. How do they understand their social rights and duties? What are the possibilities and obstacles for their social participation? Based on the background of different studies in Sweden, that usually focus on conditions in bigger cities, this study discusses social citizenship among ethnic minority youth in the context of a middle-sized Swedish town. In contrast to research on ethnicity and youth in Sweden, that discuss social problems and social exclusion in terms of the deficient cultural, linguistic and social competence of the individuals, this study focuses on different kinds of resources and experiences of agency among young people from migrant backgrounds. Their experiences of active social citizenship and social participation fill also a gap in the contemporary research from the perspective of social inclusion. The theoretical framework is based on the concept of social citizenship as discussed by T. H. Marshall (1950), T. Bottomore (1992) and inspired by research on the subjective dimension of social citizenship conducted by R. Lister (1997, 2003, 2007). In order to grasp the subjective dimension of social citizenship, this thesis deals with differentiated expressions of universal social citizenship in terms of agency and participation in different areas of social life. Using a qualitative approach, seventeen people have been interviewed. The interviews have been analysed from an intersectional perspective where gender, age, marital status and longevity in Sweden appear to be concurrent categories. The results point towards tendencies of enclavisation among these young adults usually articulating experience of weak social bonding in relation to the Swedish majority population. Some informants refer to their expectations of living in bigger cities or a third country, and have plans to move as a strategy for better, more integrated and less discriminated conditions of future life. In sum, the central expectations of the interviewees on the improvement of their social citizenship conditions are the following: They want to be active citizens and are willing to contribute to the development of a more inclusive Swedish society. This thesis contributes to our current understanding of how young adults from ethnic minority backgrounds, experience social citizenship and social participation within the areas of: housing, education, labour-market, leisure and policy. / Denna rapport handlar om hur unga kvinnor och män med utländsk bakgrund i en medelstor svensk stad upplever social delaktighet. I fokus står vardagslivets sociala medborgarskap och hur människor förstår sina sociala rättigheter och skyldigheter och på vilket sätt detta påverkar deras medverkan i samhällslivet. Rapporten visar att de unga kvinnorna och männen har engagemang och uttrycker ansvarskänsla och vilja till social delaktighet i det svenska samhället. Samtidig upplever de inte alltid ett fullvärdigt socialt medborgarskap på grund av etnisk diskriminering. Helene Jacobson Pettersson är doktorand i socialt arbete vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. Hon är anställd som universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Kalmar. Detta är hennes licentiatavhandling.